"Better Things" (säsong 3, avsnitt 1-2)
Pamela Adlons "Better Things" är bättre än alla andra things på tv just nu.
Få serier vågar lämna den beprövade mallen för vad som "fungerar". Då är det nämligen inte säkert att din serie blir särskilt långvarig, eller ens får se dagens ljus över huvud taget. "Better Things" är en av de serier som inte liknar något annat på tv och lyckligtvis har den amerikanska tv-kanalen FX låtit seriens skapare få behålla sin egen vision rakt igenom.
Det är nog en av de saker jag gillar mest med distributörer som FX (Atlanta), Showtime (SMILF), HBO (The Leftovers), Netflix (The OA) och Amazon (Patriot) just nu. De förstår att viss talang behöver få en plattform att uttrycka sig genom, utan att de som distributör nödvändigtvis måste lägger sig i och tycka till.
Pamela Adlon är "Better Things". Hon är seriens skapare, regissör, manusförfattare, huvudrollsinnehavare och exekutiv producent. Ändå har faktumet att hon skapade seriens två första säsonger tillsammans med Louis C.K., genom hans produktionsbolag, tvingat henne att bli någon slags talesperson för hans "#metoo"-problem.
Inte en enda intervju, inte ens min text här, kan låta bli faktumet att han tidigare har varit involverad, för när det kommer till tv-skapande var han länge en av världens bästa. Efter att få ha tagit del av de två första avsnitten av Better Things tredje säsong, står det däremot nu klart att Pamela Adlon aldrig behövt någons hjälp. Hennes vision är unikt träffsäker.
"Better Things" är en av de där serierna som inte riktigt går att beskriva, avsnitten hänger inte riktigt ihop, men baseras i grund och botten på en förhöjd version av Adlons eget liv. Hon spelar trebarnsmamman och skådespelerskan Sam Fox, där avsnitten ger oss korta inblickar i olika vikiga eller helt oviktiga livsögonblick.
Det första avsnittet för den tredje säsongen tar oss exempelvis till Chicago, där Sams äldsta dotter ska börja på college och flytta hemifrån. Med en fingertoppskänsla av sällan skådat slag hittar Adlon både det komiska, hjärtskärande och oväntad underbara delarna av hur en sådan resa kan tänkas se ut.
Själva storyn och manuset, som alltså är utomordentligt bra, välskrivet och genomtänkt, blir dessutom ännu bättre av lysande skådespel ned på statistnivå. Faktumet att Adlon dessutom råkar vara något av ett visuellt geni bakom kameran gör knappast saken värre.
I vanliga fall vill jag ha sett fler avsnitt innan jag ger en ny säsong ett betyg, men här känns det redan självklart att Adlon och hennes Better Things är bättre än alla andra things på tv just nu. Fullpotten är tveklös och välförtjänt.