Friendzone (2021)
Charmig men fantasilös (och dumförklarande) rom-com.
"Friendzone: En incels origin story" hade denna franska Netflix-film kunnat heta – åtminstone nästan. Vad som är en typisk efter-mallen-rom-com med en hel del charm blir på gränsen till problematisk tack vare sin tematik.
Thibault, eller "Titi" som han kallas, är den stereotypiske romantikern som ständigt placeras i kompisfacket av sina förälskelser. Bara baserat på den beskrivningen kan du sannolikt lista ut exakt vad den här filmen handlar om, och ja, den är precis vad du tänker dig.
Titi träffar Rose och faller hopplöst för henne, men han går för försiktigt fram och blir placerad i den ökända "friendzonen".
Titis närmsta tjejkompisar hjälper honom att forma en plan för hur han ska gå från att vara Roses bästa vän till att bli hennes pojkvän – en plan som innefattar en grundlig makeover av både stil och personlighet – men givetvis förlorar han en bit av sig själv på vägen och nya hinder uppenbarar sig.
Kommer han att kunna visa Rose att han är mannen i hennes drömmar eller inte?
LÄS OCKSÅ: Game of Friendzone – GoT-karaktärerna som fastnat i kompisfacket
I slutändan på rätt kurs...
Det som faktiskt särskiljer Friendzone från många andra filmer i samma kategori är det extremt tydliga fokus som riktas på begreppet som utgör filmens titel.
Personligen trodde jag att vi hade lämnat idén om en "friendzone" lite bakom oss, eftersom det slitits ut och missbrukats av så kallade "incels" som tror att lite snällhet och vänskap förtjänar sex och romantik i gengäld.
När Friendzone dessutom känner sig tvungen att definiera vad begreppet innebär känns filmen på gränsen till dumförklarande och jag skruvar osäkert på mig över vart det här projektet är på väg. En bra bit in i filmen är jag sedan genuint orolig över vad Friendzone faktiskt försöker att säga oss.
Länge intalar den tittaren att sådant som respekt, vänlighet och humor aldrig kommer att resultera i kärlek.
Nej, det kvinnor verkligen vill ha är något mystiskt, kalkylerande och kanske lite farligt. Kvinnor vill ha en Pharrell Williams eller Justin Timberlake (exempel hämtade ur filmen), inte en harmlös liten rackare som Thibault. Den teorin fortsätter sedan Friendzone att klart och tydligt bekräfta vid flera tillfällen.
Jag tror det finns en hel del män i världen som tycker sig ha vandrat i Thibaults skor och som också tänkt att de måste bli tuffare och hårdare killar som tar tjuren vid hornen. Många av dessa män har också utvecklats till vilsna, kvinnoföraktande incels – och det känns nästan som om det är dit som Titi till slut är på väg.
Lyckligtvis är hans godhet i grund och botten stark nog att puttra tillbaka upp till ytan. Vad som var på väg att bli någonting problematiskt mynnar sedan ut i mest ingenting, för något starkare budskap om värdet i att vara sig själv är inte heller (trots försök till det) påtagligt närvarande.
LÄS OCKSÅ: 5 franska romantiska komedier
...men med en misslyckad landning.
När "Friendzone" närmar sig sitt klimax känns det som om filmen är tillbaka på rätt kurs, men den misslyckas likväl med landningen. Titis lilla avstickare till den mörka sidan sopas under mattan lite väl enkelt när det kommer till kritan, och detsamma gäller för hans vänner som guidade honom dit.
Trots allt detta är Friendzone inte en helt och hållet hopplös film. Många av filmens skådespelare gör charmiga och stundtals riktigt bra insatser, och för den som är ute efter något lättsmält är det här garanterat rätt typ av film. Utöver det finns det också en och annan scen som får det att rycka i smilbanden.
I ärlighetens namn blev Friendzone dessutom en omedvetet intressant filmupplevelse tack vare att den flirtade med något problematiskt. Vid ett tillfälle satt jag till och med och fantiserade om att den skulle gå hela vägen och genomgå en transformation från en rom-com i mängden till en unik och skruvad thriller.
I närheten av det kommer Friendzone givetvis aldrig – det är den långt, långt ifrån – men något form av extra lager adderas trots allt tack vare den centrala tematiken.
Är rom-com din genre kommer du knappast att lida dig igenom "Friendzone". Trots att filmen misslyckas med landningen och dansar på gränsen till att inpränta ett problematiskt budskap i tittaren, så tar den dig med på en smärtfri och bitvis underhållande resa. Resultatet är godkänt, men inte mycket mer än så.
LÄS OCKSÅ: Tips på romantiska komedier