Encanto (2021)

Encanto (2021)

  • 1 tim 41 min
  • Komedi, Familjefilm
Emil Oscar Rasmussen
23 november 2021 kl. 16:00
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ett nytt magiskt äventyr från Disney

Disney Animation kan man lita på – det visar de upp ännu en gång med "Encanto". Filmen når kanske inte upp till några extrema höjder, men den tar med oss på ett hjärtevärmande äventyr som är fyllt till bredden med magi.

  • Regi:
    Jared Bush, Byron Howard, Charise Castro Smith
  • I rollerna:
    Stephanie Beatriz, John Leguizamo, Jessica Darrow, Mauro Castillo, Vilmer Valderrama m.fl.
Encanto
Foto: Walt Disney Studios.

"Encanto" bjuder in dig i sin värme från första stund och håller dig kvar där tills eftertexten börjar rulla. Samtidigt smeker den dig ömt på kinden och försäkrar dig om att du duger precis som du är – du behöver inte vara någon annan. Det är en godhjärtad film med karaktärer som är lätta att gilla.

Ändå kan jag inte låta bli att tycka att ett och annat saknas för att den ska imponera på riktigt.

I centrum av berättelsen hittar vi Mirabel, en ung flicka som bor i en bergsby i Colombia. Mirabel är del av familjen Madrigal, som hela det lilla bysamhället förlitar sig på. Det är nämligen inte en helt vanlig familj – huset de bor i är magiskt och varje familjemedlem har en unik magisk kraft. Eller, alla utom en har en magisk kraft.

Mirabel är den enda av sina syskon, kusiner, föräldrar, mostrar och morbröder som aldrig fått någon övernaturlig förmåga.

Samtidigt som Mirabel har fullt upp med att försöka dra sitt strå till stacken bland familjemedlemmar som har superstyrka, extremhörsel, kan laga helande mat m.m. så upptäcker hon att något är väldigt fel med det magiska huset. Källan till familjens krafter är i fara och Mirabel tar sig an att lösa mysteriet.

LÄS OCKSÅ: De 22 bästa Disneyfilmerna

Hjärtat som alltid på rätt ställe

Den här typen av animerade filmer är näst intill lite dopade med sitt överflöd av positiva budskap. Med hjärtat ständigt på rätt ställe och så in i märgen relaterbara karaktärer blir utgångspunkten nästan en trea i betyg per automatik.

Encanto ger oss en protagonist som förkroppsligar känslan av inte räcka till, på samma gång som den förklarar för oss att även personerna som vi blickar mot med avund också önskar att de kunde vara någon annan eller något mer. I slutändan handlar det om att älska oss själva och inte försöka vara någon annan.

Det finns aldrig någon tvekan om att man som tittare kommer sympatisera med de fina karaktärerna – och lärdomarna de får landar med en sådan självklarhet att det blir omöjligt att inte känna sig lite blödig.

I grund och botten är det all denna värme som gör att Encanto får ett stabilt betyg, även om det finns ett och annat roligt ögonblick, sprudlande animation och duglig sång och dans (dock ingen "Let it go"-dänga) som också bidrar.

LÄS OCKSÅ: Disney och döden

Många frågor utan svar

Encanto
Foto: Walt Disney Studios.

Vad är det då som gör att Encanto inte når högre än den där automatiska trean?

Ett par gånger under filmen började mina tankar vandra i väg på annat håll och jag tror den främsta anledning till det beror på att det saknades en konkret antagonist och det var svårt att få grepp om vad som faktiskt stod på spel.

Jag kräver inte att varje Disney-film ska ha en Scar, Gaston, Cruella de Vil eller Ursula, men jag vill att det ska finnas någonting fysiskt som protagonisten måste stångas mot för att uppnå sitt mål. I Encanto finns det gott om familjekonflikt, men oftast känns den inte värre än att en kram hade löst problemet.

När man dessutom måste vänta större delen av filmen för att få reda på vad det är som hotar det magiska huset, och varför det sker, så blev det bitvis svårt för mig att hålla engagemanget uppe.

Jag kräver inte heller att hela universum ska stå på spel som i varje Marvel-film, men i Encanto verkar det värsta tänkbara scenariot vara att familjen Madrigal förlorar sina krafter. Men varför skulle det vara en sådan katastrof? Det etableras med ord att byn förlitar sig till familjens förmågor, men det framgår inte direkt varför.

Varför skulle just den här byn inte klara sig utan alla Madrigals lyxsuperkrafter, till skillnad från resten av världen?

LÄS OCKSÅ: Topp 5 Disney-skurkar

Det går att förlåta filmen för dessa saker – karaktärerna och världen är starka nog för att det ska resultera i en hygglig filmupplevelse, men jag har faktiskt en liten oplockad gås även med filmens värld.

För min del var källan till magin – ett evigt brinnande ljus som benämns som "miraklet" – alldeles för diffust.

I filmer som Raya och den sista draken, Skönheten och odjuret och andra filmer från Disney Animation görs det ett lysande jobb med att bygga upp en legend kring magin som existerar i de världarna. Ett liknande försök görs i Encanto, men med total avsaknad av något mytologiskt eller "större" som förklarar varför magin uppstod. Kontentan av magins ursprung i Encanto verkar enbart bottna i att den uppstod en gång för att det var lägligt i stunden.

Allt som allt är detta ännu ett upplyftande äventyr för hela familjen från Walt Disney Animation Studios. Personligen saknar jag några essentiella element för att kunna engagera mig till 100 procent i berättelsen, men innehållet värmer trots allt själen och Disney fortsätter att inkludera fler kulturer i sitt animerade universum på ett imponerande sätt.

Biopremiär den 26 november.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL