En kolibris liv (2018)
Ett 90-tal med hög igenkänningsfaktor, skildrat med finess.
I Bora Kims långfilmsdebut "En kolibris liv" skildras ett väldigt naturligt och verklighetstroget 90-tal med mycket små medel. Filmen har även hög igenkänningsfaktor, åtminstone för undertecknad.
Året är 1994 och det är sommar i Seoul. Sydkorea har precis som resten av världen drabbats av fotbollsfeber, förutom grannlandet Nordkorea kanske, som sörjer sin store ledares bortgång. En som inte berörs alls av dessa saker är Eunhee, som har fullt upp med att försöka passa in.
I skolan har hon problem med att skaffa vänner och de hon får har en tendens att glida ifrån henne. Hemma är det mest bråk med de evigt grälande föräldrarna och en bror som slår henne. Eunhee är ständigt tyngd av känslan att ingen förstår henne, det vill säga fram till den dag då en ny lärare börjar i skolan. För första gången på länge känner sig Eunhee sedd på riktigt.
MER LÄSNING:
2020: Här är årets bästa filmer!
Filmer med människor i extrema situationer
Jag tror att mina känslor inför den här filmen var lite extra starka eftersom den utspelar sig under en period jag har särskilt starka minnen av själv. Sommaren 1994 var jag dessutom i samma ålder som filmens huvudperson Eunhee. Trots att hennes berättelse utspelar sig i en helt annan del av världen kan jag verkligen relatera till hennes situation, vilket jag troligtvis är långt ifrån ensam om. Att filmen utspelar sig i Seoul i mitten av 90-talet känns ganska ovidkommande. Filmens premiss skulle lätt kunna appliceras på i stort sett vilket decennium som helst i alla delar av världen.
Ett 90-tal skildrat med finess.
På tal om decennium så är 90-talet skildrat med en otrolig finess i "En kolibris liv". Ofta när en film ska utspela sig under en speciell tidsera så blir det väldigt övertydligt. Till exempel om handlingen tar plats på 70-talet och allt är 200 procent 70-tal. Så är ej fallet i En kolibris liv där detta görs med mycket små medel såsom att filmens karaktärer använder personsökare och betaltelefoner istället för mobiler, samt subtila detaljer i klädmode och inredning. Resultatet är väldigt naturligt och trovärdigt.
Alla inblandade skådespelare gör extremt bra ifrån sig i filmen och speciellt då Ji-hu Park i rollen som Eunhee vars insats är monumental. Speciellt med tanke på att hon är med i nästan varenda scen.