Elvis & Nixon (2016)
Idén är färgstege, men själva filmen är knappt par i tvåor.
Elvis & Nixon berättar det vi inte känner till bakom det historiska mötet mellan rockikonen Elvis Presley och U.S.A.:s dåvarande president Richard Nixon. Bilden där de skakar hand i Vita Huset är världshistoriens mest efterfrågade foto.
Michael Shannon gör ett porträtt av en nedtonad och orolig Elvis. Han är alltså inte den festprisse många först vill tro att han är, och i mångas ögon för allvarlig för att bära titeln The King of Rock'n'Roll. I Liza Johnsons film har Elvis ett mål i sikte, att få brickan som ger honom tillåtelse att gå undercover i drogvärlden. Du läste rätt. Att fånga knarklangare och influera ungdomar att inte ta droger är Elvis främsta prioritet.
Idén är färgstege, men själva filmen är knappt par i tvåor.
Marknadsföringsavdelningen bakom Elvis & Nixon lurar många när de utlovar sin publik en komedi. Filmen saknar för det mesta en komisk ton och är mer av ett slätstruket drama (finns det någonting värre än ett slätstruket drama? Jag är tveksam, men det vore väl isåfall en femte Alvin & the Chipmunks-film).
Likt en smörkniv saknar Elvis & Nixon vassa kanter. Som drama lyckas inte filmen engagera och som komedi småler jag knappt. Berättelsen har svårt att hitta rätt och skjuter hej vilt åt olika riktningar, den fäster inte tag vid någon tydlig linje.
Jag verkade inte vara ensam om att uppleva förvirring, det var tryckt stämning på pressvisningen i Stockholm.
Utöver ett virrigt berättande känns filmens händelseförlopp fattigt. Vi får nästan bara följa hur Elvis kämpar sig fram till myndigheternas högsta höns för att till slut bli hörd av presidenten och tas på allvar med sin intention. Elvis & Nixons mest dramatiska fråga kretsar således kring om Elvis ska få sin licens eller inte. Samtidigt hinner vi under resans gång reflektera över och inse hur lite det faktiskt skulle spela roll ifall han får den.
Förväntar du dig att få se en Elvis-imitatör sjunga hans låtar eller åtminstone höra en Elvislåt? Köp ingen biljett. Förväntar du dig att se Kevin Spacey briljera i rollen som president Nixon? Köp ingen biljett. Vill du se en film som fördjupar sig i hur Elvis och Nixon var? Ja, då kanske du... NEJ, köp ingen biljett!
I slutet av året kommer jag att summera en lista på de filmer som varit sämst 2016 och jag skulle bli högst förvånad ifall Elvis & Nixon inte hittar en plats där.
Bäst: Michael Shannons framträdande passar inte filmen, men han ger mycket i sin roll. Hade detta varit ett tydligt drama hade hans tolkning varit riktigt häftig.
Sämst: Att berättandet saknar en tydlig riktning.