Eagles (säsong 1, avsnitt 1-3)
Eagles andas amerikansk high school med en förhoppning om att bli Sveriges svar på Skam.
Hockeylegenden Mats Kroon flyttar tillsammans med sin fru Leila och barnen Felicia, som är influenser på Instagram, och hockeytalangen Elias, från Boston tillbaka till småstaden Oskarshamn. Väl där försöker de komma in staden och skolan.
Det är många storylines som sätts upp under de tre första avsnitten av Eagles. Felicia och Elias ska hitta sin plats i skolans hierarki. Pappa Mats styrande över familjen och försummande av Felicia. Rivaliteten mellan Elias och Ludde (hans konkurrent om centerpositionen i hockeylaget) är startad redan innan de båda killarna har träffats. Felicia börjar umgås med Ludde, vilket hennes pappa inte alls tycker om, eftersom han anser att det kan förstöra för Elias. Sedan har Felicias karriär som influenser – en lite för tydlig motreaktion till den försummade familjen.
Det går snabbt att få sig en uppfattning om vad som pågår hos familjen Kroon. Sonen Elias är familjens viktigaste medlem och det ses som givet att han ska följa sin faders fotspår och bli hockeyproffs. Pappa Mats lägger allt fokus på honom, ställer höga krav och ser till att han får spela i A-laget. Det är en intressant vinkling att vi i princip bara får lära känna Elias baserat på hur andra ser på honom, men det gör också att jag knappt har en aning om vem han egentligen är. Jag kan inte ens avgöra om han faktiskt vill spela hockey eller om det är pappan som fortsätter leva ut sin hockeykarriär genom honom.
Det är egentligen inte förrän i det tredje avsnittet som vi får träffa familjemodern, Leila. När hon väl kommer in försvarar hon Felicia inför hennes pappa mer än en gång i samma avsnitt. Så frågan är varför hon inte varit mer närvarande i de två första avsnitten när pappan tar ut sin ilska mot Felicia för att hon pratar med Ludde? Det är tydligt att familjen har en annan bild av honom än resten av världen.
Trots vissa såpiga inslag och amerikanska High School-influencer så finns det ändå något där. Det känns som att målet med Eagles har varit att skapa en serie som skulle kunna nå samma nivå som SKAM, vilket den ännu inte gör. Skådespelarna levererar och även om handlingen är ganska förutsägbar funkar dialogen rätt bra. 20-minutersavsnitten går snabbt att beta av samtidigt som det är möjligt att få in mer handling än i de flesta webbserier som brukar ligga på 10-15 minuter. Det skulle inte förvåna mig om detta blir nya play-serien för tonåringar och unga vuxna.