Obi-Wan Kenobi (säsong 1, avsnitt 1-2)
Well, hello there.
Århundrandets revansch väntar i Disney+ senaste Star Wars-installation. Kampen mellan Obi-Wan Kenobi och Darth Vader kommer allt närmare. Är vi verkligen redo?
Stora personligheter fastnar inte på bild sägs det. Vem som än kom på det uttrycket är uppenbarligen inte bekant med hela galaxens charmigaste Jedi, Obi-Wan Kenobi (Ewan McGregor). Det var bara en tidsfråga innan han fick en egen serie och det var väl värt väntan.
Star Wars-universumets hela geografi och tidslinjer är en mindre vetenskap och det expanderar hela tiden. Från att ha haltat efter The Mandalorian och Boba Fett i deras actionfyllda bravader hoppar vi nu tillbaka i tiden igen. Det har gått snart ett decennium sedan den ödesdigra striden mellan Obi-Wan och Anakin som slutade med Vaders födelse och hans herravälde av skräck spred sig mellan planeterna. Obi-Wan har gått under jorden med ett enda syfte: att hålla Luke Skywalker (Grant Feely) säker. Men när hans syster Leia (Vivien Lyra Blair) kidnappas tvingas han plocka upp lightsabern igen för att rädda henne.
Föga anar han att hans återkomst påbörjar en jakt som kommer leda till århundrandets revansch.
Det är en nedslagen Obi-Wan som har bosatt sig i en grotta i öknen. Hans ärofyllda dagar som Jedi är bortglömda och begravda med skammen att han svek sin vän och lärling. Men desto djupare han nästlas in i politikens drama och desto längre han flyr från de svartklädda jägarna, desto mer skiner hans forna humor igenom. Sakta vaknar den lilla glimten i ögat till liv och med endast några få vassa repliker kastas man tillbaka till tiden när han fortfarande rockade den lilla flätan och kunde charma vem som helst med en simpel fras: "Well, hello there".
Det har gått tjugo år sedan Kenobi gjorde sitt senaste framträdande men när McGregor trär på sig den slitna manteln är det ingen fråga om att han föddes för att spela honom. Det är hans karaktär och han gör ett utomordentligt jobb på att porträttera den nedbrutna Obi-Wan och vad jag hoppas kommer bli en lång, rättvis resa mot att bli den mäktiga man som tränade galaxens mest legendariske Jedi.
Det råder inga tvivel om att Star Wars har slagit på stora trumman när det gäller effekter och produktionsdesign. Obi-Wan Kenobi bjuder på läckra miljöer och varelser som lockar in i intrikata världar man vill veta mer om. Från bekanta Tatooine till Leias gröna utopi och Blade Runner-inspirerade Daiyu med neonrör och skumraskaffärer. Den första scenens strider är ett mindre mästerverk i sig men vars standard inte återkom i varken första eller andra avsnittet. Tvärtom, actionsekvenserna borde förtjäna produktionens stuntmän och koreograf en smäll på fingrarna med en linjal. Med så stor budget, med så mycket historia av fantastiska slagsmål- och jaktscener och så mäktiga miljöer - de actionsekvenser som överlevde klippningen var skrattretande löjliga. Det är ett faktum att stormtroopers är usla skyttar, men om Imperiet ska anställa läbbiga soldater för att kidnappa ett kungligt barn kunde de kanske ha valt några som inte snubblade på stenar och hade fobi för trädgrenar. Med tanke på vilka som slåss för dem börjar man förstå varför Imperiet oundvikligen besegras.
Obi-Wans resa mot upprättelse är lång och någonstans på vägen väntar en fiende som hela fan-skaran har väntat på ska möta honom i en ordentlig strid. Om berättelsen tillåts ta sin tid så kommer slutet bli något av episka proportioner men om den snabbas på för tempot och och konflikternas skull så riskerar den att falla platt. Förhoppningsvis kommer vi nysta djupare i unga Leias liv eftersom Luke har fått sin tid i rampljuset, och för att Leia som barn är minst lika rolig som Obi-Wan och en perfekt sparrpartner för hans sarkasm och kvickhet. En del intressanta sidokaraktärer har introducerats som redan nu utlovar mer spänning och nyanser än exempelvis The Mandalorians mjäkiga halvfabrikat-mandalorier.
Trots klena actionscener så bäddar de första två avsnitten för kommande gåshud. Man vet att något episkt är i görningen när man småskriker endast av en brännskadad snubbes rosslande andning.
De första två avsnitten finns att streama nu på Disney+. Den som väntar på något gott får sannerligen vänta länge för nästa avsnitt släpps 15/6. Gotta dig åt vetskapen om att detta inte bara är Kenobis upprättelse, utan även Hayden Christensen vars tolkning av Anakin Skywalker har hånats i decennier. Men liksom Jokern som det inte finns en klen tolkning på så går det inte att göra Darth Vader fel. Det går bara inte. Man tar på sig hjälmen och Vaders onda ande tar över dig. Det är vetenskap. Vad som än väntar Kenobi och Vader så är en sak säker - det kommer att bli legendariskt.