Barbarian (2022)

Det här är en skräckfilm där regissören för ovanlighetens skull inte bara förlitat sig på genrens bestående konventioner, utan också har gjort en originell story som utmanar tittaren. Zach Cregger leker med våra förväntningar och både lurar oss och introducerar perspektiv i filmen som åtminstone jag inte såg komma. Det skulle verkligen inte förvåna mig om Cregger tagit inspiration från Alfred Hitchcocks mästerverk Psycho (1960). 

Därför måste jag säga att Barbarian är en frisk fläkt (ja, jag är så skadad att jag använder den liknelsen för att beskriva en blodig splatterskräckis). Det är sällan man ser en regissör som verkligen tar till vara på alla möjligheter som filmmediet erbjuder för att på ett engagerande och smart sätt berätta en historia.

Men det är precis vad Zach Cregger gör. Känslan jag får när jag ser Barbarian är att han haft en tydlig vision om vad han velat att hans film ska vara, och att han också lyckats genomföra den till hundra procent. Det känns verkligen inte som om han har behövt kompromissa. 

Briljant inledning på en lika briljant mardröm

Det här är en film vars handling jag kommer att berätta så lite som möjligt om för att ni själva ska få uppleva det jag gjorde. Men så mycket kan jag säga att den handlar om en ung kvinna (Georgina Campbell) som en regnig natt anländer till ett Airbnb, bara för att upptäcka att det dubbelbokats av en ung man (Bill Skarsgård). Eftersom alla hotell är fullbokade på grund av ett konvent i stan (naturligtvis är det så), bestämmer hon sig efter visst tvekande för att acceptera mannens erbjudande och sova över. 

Inledningen är briljant. Både Georgina Campbell och Bill Skarsgård övertygar i sina respektive roller och man sitter hela tiden frågandes över huruvida den här mannen är reko eller kanske helt galen. Filmen skildrar honom utifrån kvinnans perspektiv och precis som henne känner vi som tittare oss osäkra och undrande.  

Vad som sedan följer är en briljant konstruerad mardröm där filmen tar oanade riktningar. Och var beredda på att filmen är smått galen med en minst sagt bisarr och obehaglig story, även om det också finns en gnutta mörk humor.

Stundtals är den också våldsam med en del explicit splatter, vilket kanske kommer att avskräcka en del tittare. Oavsett vad anser jag att det är svårt att argumentera mot filmens smarta berättarstruktur, som precis som för huvudkaraktärerna leder tittaren in i en ond, skräckinjagande och sjuk värld. Ska ni se en film i Halloween, så är det definitivt denna.

Mer läsning: 

• Bästa skräckfilmerna på Disney+ – rysare du inte får missa
• Bästa skräckfilmerna på HBO Max – dessa får du inte missa
• Svenska skräckfilmer som faktiskt är bra