De bästa kannibalfilmerna – Vi har tuggat oss igenom genren

De bästa kannibalfilmerna – Vi har tuggat oss igenom genren

Eric Diedrichs
Uppdaterad 30 december 2022 kl. 11:12 | Publicerad 24 oktober 2017 kl. 13:10

Filmtopp har tuggat sig igenom den köttiga skräckgenren för att plocka fram de bästa kannibalfilmerna.

Jag vet inte vad det var som hände, men under 70-talet gjordes flera av filmhistoriens mest brutala filmer. Splatterfilmer, zombie-filmer, rape-and-revenge-filmer och kannibalfilmer avlöste varandra i en rasade fart. Det gjordes en och annan grym kannibalfilm på amerikansk mark, men de mest produktiva var italienarna som aldrig verkade få slut på fantasi när det kom till att skrämma (och behaga) sin publik.

En ritual i Cannibal Holocaust
En bild från en ritual i Ruggero Deodatos notoriska kannibalfilm "Cannibal Holocaust". Foto: Njutafilms

En annan stor skillnad var att amerikansk kannibalfilm främst utspelade sig i hemlandet och rörde mer galna seriemördare, exmpelvis "Leatherface" i enastående Motorsågsmassakern, medan italiensk kannibalfilm utspelade sig i en vild och skoningslös djungel där kannibalism skildras som en "naturlig" företeelse snarare än lusten hos en galenpanna (tänk Cannibal Holocaust i jämförelse). Ja, i italienska kannibalfilmer är kannibalism en del av djungels lag. I denna lista fokuserar vi på italienska kannibalfilmer.

Ärligt talat så är de flesta av dessa våldsfilmer ren skit, men det finns också ett och annat guldkorn – till och med i den skandalösa kannibalgenren.  Just därför känns det extra viktigt att tipsa om vilka kannibalfilmer som faktiskt är något att ha. Jag vill inte att du som läser detta ska behöva göra flera obehagliga och svettiga expeditioner genom Amazonas djungel utan resultat.

Först och främst – Är kannibalfilm något för dig?

Men först och främst, förbered dig och fråga dig själv – är jag redo för detta? För att i huvudtaget kunna avnjuta en kannibalfilm måste du acceptera premissen: Vad du kommer att få se är många gånger ren våldsporr, där sexuellt och rituellt våld ständigt förekommer och djur avrättas allt för ofta framför kameran, vilket är en etisk diskussion i sig som jag inte tänker gå in på här.

I filmer som Mannen som kom från floden, De sista kannibalerna och notoriska Cannibal Holocaust finns det en större poäng med vad som faktiskt händer och allt tycks tjäna ett större syfte – att utforska människans natur. Men i de flesta är det svårt att motivera en hel del av vad som skildras.

Om du är känslig för våldsskildringar och har svårt för dåligt skådespel, kommer du, med reservation för ett par undantag, inte förstå poängen med dessa filmer. Då är det bättre att du spanar in vår lista "De bästa skräckfilmerna" som avser mer traditionella skräckisar. 

De bästa kannibalfilmerna

Emanuelle and the Last Cannibals (1977)

Emanuelle and the Last Cannibals
Foto: Njutafilms

Handling: Efter att en sjuksköterska blivit biten av en kvinnlig patient – som påstår sig ha blivit fostrad av en kannibalstam –beger sig undercover-journalisten Emanuelle till Amazonas djungel för att undersöka saken närmare.

Motivation: Emanuelle and the Last Cannibals är en mycket märklig och halvt om halvt pornografisk kannibalfilm av den italienske sexploations-regissören Joe D’Amato. Samtidigt som skådespelet är värdelöst och filmen är dränkt i gore, våld och smaklösa sexscener, så har Emanuelle and the Last Cannibals något som tilltalar B-filmsälskaren i mig. Det är en primitiv film med en primitiv historia och som med primitiva knep fångar mitt primitiva jags uppmärksamhet.

The Mountain of the Cannibal God (1978) – En kannibalfilm med Ursula Andress

Ursula Andress på postern till Mountain of the Cannibal God
Foto: Noble Entertainment

Handling: En kvinna och hennes bror åker ut i djungeln i Nya Guinea för att lokalisera en försvunnen expedition. Men ju längre in i de kommer i djungeln, desto större faror visar sig. Snart kommer de att möta den största skräcken av de alla.

Motivation: The Mountain of the Cannibal God är en av de vassare kannibalfilmerna som producerades under den italienska våldsfilmseran. Till skillnad från Mannen som kom från floden är detta en ren skräckis, som främst går ut på att chocka. Dessutom återfinns det något bättre skådespel här med ikoniska Ursula Andress som den kvinnliga huvudrollsinnehavaren.

Mannen som kom från floden (1972) – En romantisk kannibalfilm

En poster till Man from deep river
Foto: Noble Entertainment

Handling: En fotograf blir tillfångatagen av en kannibalstam. Efter vad som börjar i fångenskap blir han, genom allt tuffare och tuffare prövningar, en del av stammen. En dag måste han slåss för att försvara sitt nya liv och skydda sin kärlek – hövdingens dotter.

Motivation: Mannen som kom från floden är både en kul exploation av A Man Called Horse och startskottet för hela 70-talets kannibalhysteri. Här har det mesta av det familjära ultravåldet fått stå åt sidan för en fin kärlekshistoria. Extra plus är det fantastiska soundtracket!

De sista kannibalerna (1977)

jungle-holocaust-last-cannibal-world
Foto: Europa Film

Handling: När det kommer till handling så bjuder inte De sista kannibalerna på något nytt. En man blir tillfångatagen av en kannibalstam och använder sig av en av stammens kvinnor för att försöka fly. Vad som däremot utmärker filmen är dess iskalla ton. Här råder fullständig hänsynslöshet och filmens "hjälte" bryts snabbt ner till att bli filmens mest bestialiska och primitiva karaktär.

Motivation: Regissören Ruggero Deodatos intåg i kannibalfilmsvärlden bidrog med en helt ny cynisk inblick i det mänskliga psyket. Huvudrollens allt mer djuriska beteende är fullständigt ofiltrerat. Bara Deodato vågar vara så här ohämmad.

Cannibal Holocaust (1980) – En kannibalfilm som uppfann "lost and found"-genren

Cannibal Holocaust
Ruggero Deodatos "Cannibal Holocaust" är ett mästervek när det kommer till kannibalfilm. Foto: Njutafilms

Handling: Ett TV-team ger sig in i den sydamerikanska djungeln för att skildra olika kannibalstammars groteska leverne. Till sin besvikelse upptäcker de att kannibalerna lever ett lugnt och stillsamt liv och inte alls är så hemska som TV-teamet hade önskat. Som lösning på problemet startar TV-teamet ett krig mellan de två kannibalstammarna och en extremt våldsam och bisarr historia tar fart.

Motivation: Efter Cannibal Holocaust hade haft premiär ställdes regissören (Ruggero Deodato) inför domstol där han fick göra officiella framträdanden för att visa upp att skådespelarna fortfarande lever. Jag förstår de som ifrågasatte honom. Det grafiska våldet är många gånger så verkligt att det gör ont att titta. Cannibal Holocaust har inte fått tillräckligt mycket cred för vilken skarp och kompromisslös satir den faktiskt är. Dessutom är det en kannibalfilm som mer eller mindre uppfinner "found footage-genren" och dessutom vågar vara smått filosofisk med frågan – vilka är de riktiga kannibalerna?

"Cannibal Holocaust" är inte bara mästerlig kannibalfilm, det är en utmärkt film överlag, som alla filmälskare borde se. Så länge du har mage nog.

Vad tycker du om kannibalfilm? Har vi missat någon du skulle vilja se på listan över De bästa kannibalfilmerna? Kommentera nedanför.

 

För fler recensioner, listor och nyheter, följ oss på facebook och twitter.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL