Recension: Fejkpatient (säsong 1)

Albin är en aspirerande skådespelare från Umeå som vill slå till med en stor roll i Stockholm. Men tills han hittar någon som vill anställa honom jobbar han som fejkpatient på ett sjukhus. Där låtsas han ha olika symtom och sjukdomar så att läkarstudenter kan träna i fejk scenarion. Men efter att ha spelat i ett sådant scenario skickas Albin till en riktig läkare och får veta att han har cancer. I början är det en mild sort som kan lösas genom en operation, men riktigt så enkelt visar det sig inte att vara.

Inte bara cancer som drabbar Albin

Men cancer är inte den enda olyckan som drabbar Albin i denna drama komedi. Hans mamma gick också bort i cancer och han har brutit kontakten med sin pappa. I Umeå bor han med sin flickvän Anita, men när han åker upp till Stockholm för att provspela roller ligger han med sin agent Cissi. Och hans bästa vän och skådespelarpartner på sjukhuset, Chippen, pratar inte med honom längre. Saker som cancern och sin mammas bortgång är inget Albin kan rå för, men han har ett sätt att skapa eget drama i sitt liv.

En guide till cancer värd att se 

Under seriens gång läser flera karaktärer, förutom Albin, ur en bok om de fem stadierna av sorg. Stadier vi får se Albin gå igenom under sin resa med cancer. Att det är alla förutom Albin som läser ur den är ett bra sätt att visa hur cancer påverkar de i patientens närhet också. 

Fejkpatient är en grundad serie som vet hur den kan blanda seriösa situationer med humor. Karaktärerna är intressanta och trovärdiga. Serien verkar också spela på att vara en sorts guide om cancer och hur det drabbar flera liv när någon blir sjuk. Den blir värd att se både som en inblick av vad cancer innebär, men även som sin egen dramakomedi. Albins moralpekare svajar till hela tiden så man är aldrig riktigt säker på vad han kommer att göra trots att han börjar konfronteras av sin egen dödlighet.

“Fejpatient” har premiär på C More 25 maj, TV4 och TV4 Play 1 juni.