Bumblebee (2018)

Krig raserar Autobots hemplanet och Bumblebee flyr till jorden för att söka skydd och etablera en ny bas. Men i en kamp mot en Decepticon förlorar han minnet och talförmågan. När utstötta Kalifornien-tjejen Charlie senare 1987 kommer över en gul Volkswagen-bubbla på en skrottipp, visar det sig vara Bumblebee som gömmer sig inuti. En ovanlig vänskap mellan robot och människa formas. Men samtidigt hotas jorden av ankommande Decepticons.

Bumblebee är en dålig spinoff på en otroligt uttjatad filmserie, som inte ens var särskilt bra från första början. Antalet blundrar i denna film överstiger vad en människa bör klara av. Jag vet knappt var på trädet jag ska börja såga. Varför ser robotarna ute i rymden ut som våra bilar när de aldrig har varit på jorden? Varför beter sig Bumblebee som ett husdjur när han är en högintelligent utomjording? Varför fortsätter USA:s styre och armé att vara dummare än flugor?

Svaret på alla dessa frågor är kanske att Transformers från början egentligen bara är en leksak. Någon som tyckte att utomjordiska robotar som förvandlar sig till fräsiga bilar var coolt. Som en teckning från en fyraårings fantasi. Att sedan bygga en film kring detta kan nog bara bli fullständigt substanslöst. Vem tyckte att en scen med flygande toalettpapper var rolig?

För att gräva Marianergraven djupare är Bumblebee också bara en ren kopia av den första filmen, där dialog, musik och slagsmål replikeras scen efter scen. Lägg sedan till dåliga "skådespelare" som Michael Peña och bottennappet är ett faktum. Gör dig själv en tjänst i jul och glöm denna meningslösa replika till film, som likt en defibrillator försöker återuppliva Transformersfranchisen. Jag skojar inte. Det finns bokstavligen en scen i filmen där detta görs. "Bumblebee" får Michael Bay att framstå som en mästare.

Spana i stället in vår lista över filmtips från 2018.