Bridget Jones: Mad About the Boy (2025) – ”Ta vara på tiden du har”

Bridget Jones (Renée Zellweger) är singel igen, men denna gången inte på egen begäran. Hennes make Mark (Colin Firth) är död sedan fyra år tillbaka och Bridget söker desperat efter stabilitet och en lugn stund i det tuffa vardagslivet som arbetslös singelmamma till två livliga ungar. Situationen blir till slut ohållbar och efter kort övervägan bestämmer hon sig äntligen för att kavla upp ärmarna, hitta fotfästet och börja leva igen, för sina barn och sin egen skull.  

Attraheras till sin motsats

Detta blir en större utmaning än vid första anblick, hon kämpar fortfarande med barnens och sina egna känslor över makens bortgång. Detta i samma veva som hennes kompisars ger konstanta svävande råd, en vägledning i vardagen som inte direkt gör Bridget klokare. "Skaffa dig ett jobb", "träffa någon ny" och "ligg bara med någon" är endast några av de otaliga uppmuntringar som vännerna kastar ur sig.

Hur som helst väljer Bridget att försöka uppnå och balansera alla råd hon får sin väg, men detta blir till slut en omöjlig uppgift. 

Under Bridgets nya resa får vi uppleva en ny kärlekstriangel. Först en het Tinderromans med den unga, stiliga hunken Roxter McDuff (Leo Woodall). Hennes första romans efter sin makes plötsliga bortgång ger henne tillbaka hoppet om kärlek igen. Kärlekshistorien slutar däremot inte som förväntat och Bridget kastas tillbaka till ruta ett ännu en gång. I hopp om att lösa sitt egna livspussel, vänder hon sig inåt och tar hjälp av sin pålitliga vapendragare, hennes dagbok, för att ta reda på vad hon själv behöver, utan influenser från utomstående personer.

Detta får henne att öppna ögonen för en mer osannolik person, någon helt olik sig själv, mer bestämt hennes sons NO-lärare Scott Wallaker (Chiwetel Ejiofor).

I filmen, som baseras på Helen Fieldings bok Bridget Jones: Mad About the Boy (2013), ser vi Renée Zellweger, Hugh Grant och Colin Firth reprisera sina roller i publikfavoriten. Med Michael Morris bakom kameran, känd för Thirteen Reasons Why (2017-2020) och Better Call Saul (2015-2022), får vi också se Leo Woodall, Chiwetel Ejiofor och Emma Thompson, tre nya intressanta namn, i den redan stjärnspäckade rollistan. 

Filmens Höjdpunkter

Det kanske låter tråkigt, men scenerna med de mer etablerade karaktärerna står ut och lyser starkast i en annars så ganska medioker tillställning. Hugh Grant är definitivt filmens höjdpunkt och det är nästan läskigt hur bra han spelar rollen som en otroligt charmig skitstövel. Filmens försök att leverera roliga punch-lines och skämt faller ofta platt, men varje gång han syns till i rutan och levererar en rolig och vulgär replik med sin rappa käft, har jag svårt för att inte dra på smilbanden.

De starkaste ögonblicken under filmens speltid involverar oftast publikfavoriterna Colin Firth, Renée Zellweger och Hugh Grant som återigen visar vilken bra kemi de har tillsammans. Därför känns det nästan olagligt att trion delar så lite av filmens speltid på den vita duken.

Fantasilösa karaktärer

Trots veteranernas starka insatser är filmens karaktärsbyggande tråkigt och lojt. Bridgets två nya kärleksintressen bygger lite väl mycket på Colin Firth och Hugh Grants karaktärer. En ambitiös och åtråvärd charmör som inte riktigt vet vad han vill, en bra beskrivning på den unga Tinderflingen Roxster Mcduff (Leo Woodall) och hennes forne älskare Daniel Cleaver (Hugh Grant). Medan naturkunskapsläraren Scott Wallaker påminner väldigt mycket om Bridgets ex-man, en rak och introvert man med goda intentioner som öppnar upp sig under filmens gång.

Det hade både varit roligare och svårare att förutspå handlingen om skribenterna hade varit mer kreativa och nytänkande i sitt manus och karaktärsbyggande, men samtidigt kanske det är ett stilistiskt val för att skapa en igenkänningsfaktor för publiken.  

Det som jag verkligen fastnade för i filmseriens tidigare upplagor var Bridget Jones klumpighet och tendens att försätta sig själv i jobbiga situationer. Hennes förmåga att hamna i situationer som är såpass jobbiga att människor hemma i soffan eller framför bioduken nästan skäms, känner sig obekväma och vill fly platsen. Detta är något som saknas i den senaste filmen, man märker att de försöker återskapa roliga kontexter som ger publiken en liknande känsla, men det faller tyvärr för det mesta platt. 

Det fina budskapet

När är det egentligen lägligt att gå vidare? Hur hedrar man en människas minne på bästa sätt samtidigt som man fortsätter leva sitt eget liv? Är det själviskt att gå vidare? Detta är tre frågor som summerar filmen någorlunda väl. Det är utmanande ämnen som människor brottas med dagligen i skuggorna. Filmens budskap: "Ta vara på tiden du har" är starkt och genomsyrar hela filmens speltid.

Den fjärde Bridget Jones-rullen lever inte riktigt upp till de tidigare filmerna, men det är hur som helst är en fullt duglig uppföljare som inte alls skadar den publikkära karaktärens rykte. 

”Bridget Jones: Mad About the Boy” (2025) har biopremiär den 14 februari 2025.