Brahms: The Boy 2 (2020)
"Dystert, kusligt, men inte skrämmande."
Uppföljaren till filmen med det kanske mest fantasilösa namnet "The Boy", blir en av de första filmerna ni kan bita tag i vid nyöppningen av biograferna. Porslinsdockan Brahms som både terroriserade och fascinerade i första filmen, klamrar sig nu hårt fast i nya, ovetande offer.
Efter ett minst sagt överraskande inbrott slutar sonen Jude (Christopher Convery) att tala. Traumat har lett till att han endast kommunicerar med sina förtvivlade föräldrar (Katie Holmes, Ralph Ineson) via sitt anteckningsblock. I ett försök till miljöombyte flyttar familjen ut på den engelska landsbygden, och under en vandring i skogen upptäcker Jude något begravt, en uttryckslös porslinsdocka. Han tar med den hem, men snart förstår vi att hans nya bästis har egna intentioner. Och vem av dem bestämmer egentligen över den andra, pojke eller docka?
En porslinsdocka som får liv är ett flitigt använt tema i genren. Brahms är pojkversionen av sin mycket framgångsrika syster Annabelle, som i sin tur har en hel franchise kring sig med tre egna filmer. Brahms är obehaglig, men han har stora skor att fylla. Med propert klädval och tom blick ser han ut att komma direkt från en begravning, så det är ungefär den nivån vi hamnar på. Dystert och lite kusligt, men inte skrämmande.
"Katie Holmes den stora behållningen."
Manus och regi består från första filmen, vilket både förvånar och förklarar. Det är mycket som återkommer och de händelselösa närbilderna på Brahms blir tidigt tjatiga. Gällande berättandets krypande tempo är det både hjälpande och stjälpande. Hjälpande på så sätt att filmen känns mognare än typiska rysare sprängfyllda med jump scares, och stjälpande genom att den stannar i viloläge för länge för sin korta speltid.
Där The Boy gick i den typiska hjälplös-kvinna-i-nöd-fällan, flyter oväntat nog The Boy 2 över ytan. Som orolig mamma kämpar Holmes på och gör det hon kan med det idéfattiga manuset. Hennes tankfulla uppsyn och logiska tänkande gör karaktären Liza till den stora behållningen i filmen. Jag önskar verkligen henne en rejäl comeback i rampljusen, för det är på tiden.