Bosch – Säsong 4
Bra polisdrama som saknar spänning.
Bosch, baserad på böckerna av Michael Connelly, fortsätter att bjuda oss på vackert foto och finfina skådespelarinsatser, med Titus Welliver i spetsen, även under sin fjärde säsong. Dessvärre är det inte lika gott ställt med handlingen som lider av ett något splittrat fokus.
En ökänd advokat, som stämt ett antal poliser, mördas brutalt dagarna innan en stor rättegång. Bosch (Titus Welliver) blir utsedd att leda den särskilda utredningsgruppen, där bland annat partnern Jerry Edgar (Jamie Hector) och luttrade utredaren Santiago Robertson (Paul Calderón) ingår. Det är en politiserad utredning, då allmänheten är övertygade om att mördaren är en av de många poliser som advokaten stämde. Boschs liv tar en tragisk vändning när någon nära honom blir mördad. Samtidigt närmar han sig sin mors mördare, som gått ostraffad i fyrtio år.
Michael Connelly, som skrivit böckerna som Bosch baseras på, har ett öga för miljöerna i Los Angeles, vilket är något skaparna bakom serien tagit fasta på. Vi bjuds ofta på vackra vyer av Hollywoods kullar, den gamla arkitekturen, gatulivet och den öken som ligger strax utanför staden.
Den andra styrkan i Connellys böcker om Bosch är hur poliskulturen skildras. Detta är luttrade poliser, som är lika hårda som de är passionerade; inte den lättaste kombinationen att få till. Här görs det rätt och utgör grundstommen av serien. Karaktären Bosch är den mest luttrade, kompromisslöse, hårde och passionerade av dem alla. Welliver må se sammanbiten ut mest hela tiden, men han lyckas förmedla många nyanser genom den hårda ytan. Inte minst i scenerna med hans dotter, Maddie (Madison Lintz), då vi får se att han inte bara är en hård utredare.
Samtliga skådespelare i Bosch gör sina roller väldigt bra, vilket till stor del beror på källmaterialet. Hector får dessvärre lite mindre utrymme den här säsongen. I stället får vi stifta närmare bekantskap med Santiago Robertson. Han och Bosch har lite svårt att komma överens, vilket antagligen beror på att de är så lika varandra.
Dessvärre är Bosch främsta styrka också dess största svaghet. Detta hade kunnat bli ett riktigt bra polisdrama, om karaktärerna fördjupats ytterligare. I stället läggs fokus på utredningarna. De politiska spänningarna som är resultatet av utredningarna är intressanta att följa, men utredningarna själva går framåt i snigelfart och är inte vidare intressanta.
En av de saker som definierar Bosch som karaktär är att han utreder alla brott med samma nitiska beslutsamhet, oberoende på om det är en högt uppsatt politiker eller en prostituerad som blivit mördad. Detta beror på att hans mammas mord aldrig blev uppklarat just på grund av att hon var prostituerad. När han i denna säsong närmar sig sin mors mördare förväntade jag mig en dramatisk upplösning. Det vi i stället får känns som ett antiklimax.
Jag kommer fortsätta titta på Bosch nästa säsong också. För det är en serie som alltid bjuder på vackra miljöer, bra skådespelarprestationer och välskrivet manus. Men det är inte längre en serie som jag förväntar mig ska bjuda på intressanta eller spännande utredningar.
Är du mer intresserad av nya serier har vi här sammanställt de bästa serierna från 2018.