Bilar 3 (2017)
Efter en svag första halva lägger Pixar i kvalitetsgasen i "Bilar 3"
I "Bilar 3" återvänder Blixten McQueen och hans trogna entourage bestående av publikfavoriter som Bärgarn och Sally för ett nytt äventyr. Denna gången möter de motstånd i en ny generation högteknologiska racerbilar ledda av stjärnskottet Jackson Storm, en dryg nykomling som gärna spelar fult för att vinna.
Efter ett par rejäla förluster, som också leder till att flera av Blixtens gamla motståndare får lämna banan för den nya generationen bilar, börjar McQueen ses som en föredetting. Frågan är om hans nya tränare, den unga och hurtiga racerteknikern Cruz Ramirez, har vad som krävs för att göra honom till en toppkandidat igen.
Att Pixars Bilar-serie tycks ha blivit lite av en grogrund för nya regissörer, med Brad Lewis som långfilmsdebutant i Bilar 2 och Brian Free med Bilar 3, säger en del om hur lätt det annars så pedantiska bolaget tar på sin franchise, vars främsta ändamål verkar vara att kränga leksaker och skolprylar. Men efter en tröttsamt och slentrian första halva händer något och Bilar 3 blir plötsligt rätt bra.
Den amerikanska naturromantiken och 50-tals-nostalgin vi fick bekanta oss med i den första filmen kommer tillbaka och en del roliga skämt trillar in. Det är också underhållande att höra de åldrade racerbils-legendarerna prata minnen när Blixten McQueen besöker dem i en svängig honky tonk-bar ute på vischan.
LÄS OCKSÅ: De bästa Pixarfilmerna
Det bästa med biobesöket har emellertid inget med varken bilar, landsbygd eller nostalgi att göra. Nej, det är tveklöst den inledande kortfilmen LOU, som på ett otroligt kreativt manér tacklar det tunga ämnet skolmobbning. Här visar Pixar att de fortfarande kan göra enastående film, bara de lägger manken till. Sett till det värdiga avslut Bilar 3 ger till en krystad franchise ser jag hellre en långfilm om LOU än fler upptåg med Blixten McQueen i spetsen.