Recension: Beck – Inferno (2023)

Sedan Jennie Silfverhjelm och Martin Wallström klev in för att blåsa nytt liv i den älskade polisserien, har det varit filmer som blandat och gett. Medan ett par kapitel har tillhört de absolut bästa har det även funnits de som varit mindre bra, men för det mesta har de hållit genomgående god kvalitet. I min recension av Quid Pro Quo som jag anser vara en av de svagare från 2020-talet, skriver jag att den främst känns som en brygga till nästa film. Nu är nästa film här, och payoffen vi får är god. 

I den nya filmen är Josef avstängd från styrkan under tiden han utreds för att ha misshandlat SÄPO-polisen Kent Larsson, som hittas utslagen vid en rulltrappa i den föregående filmen. Det ser illa ut för Josef, men som en falsk räddare i nöden dyker Klas Fredén (Jonas Karlsson) upp för att erbjuda honom ett jobb som kan rädda honom. Uppdraget han kommer med är ett delikat sådant som kräver att man vet sina vägar runt i särskilda kretsar, vilket gör Josef perfekt för jobbet. Men att vinna tillbaka sin frihet visar sig ha ett högt pris i det här fallet – särskilt när Josef blir misstänkt för ett nytt mord längs vägen, och får hela Beck-gruppen efter sig.

“Beck – Inferno” är sällsynt intensiv

Det slår en redan från början att Beck – Inferno inte är vår typiska Beck-film. Släpp take away-muggarna och de slappa brottsplatsutredningarna – det här är ett sällsynt intensivt och uppfriskande kapitel som hela tiden vill framåt, och som vågar skita ned sig ordentligt under resans gång. Flera gånger blir det blodigare än vad jag kan minnas att Beck någonsin har varit.

Samtidigt som spänningen är tajt och pulsen hålls uppe lyckas man med något som serien slitit med till och från, att involvera samtliga av seriens viktigaste karaktärer. Förutom Josef tar Alex, Steinar och Martin Beck alla lagom mycket plats för att skapa den rätta balansen. 

Med "Inferno" visar Peter Haber att han har mer att ge, trots att han verkar ha det svårt att fysiskt ta sig runt. Även om det är fullt rimligt att stanna efter Dödläge som innebär film nummer 50, så borde fansen inte känna att det är kört med en fortsättning från hans sida. 

Josef kommer till sin fulla rätt i den nya filmen

I gisslandramat "58 minuter" är Alex Beijer den tydliga huvudpersonen, i Beck – Inferno är det Josef som vi får följa närmast när han försöker överleva en extrem situation. För en som tycker att Josef kan kännas lite väl övertänd emellanåt, så kommer han här till sin fulla rätt. Kanske är det för att vi förstår honom bättre och den ruggigt hårda press som han utsätts för. 

Det finns inga utrymmen för misstag och Josef måste hela tiden göra sitt yttersta för att rädda sitt eget skinn – men också för att nå fram till sanningen till vem som är mördaren bakom mordet han håller på att sättas dit för. Med sin explosivitet och tydliga desperation ångar han på berättelsen och ger en påminnelse om sitt värde för Beck-serien.

Någon annan som ska ha cred är Jonas Karlsson som är inne i ett riktigt stim. De senaste åren har vi sett honom briljera i vitt skilda roller, från Karl-Bertil Jonssons julafton till Nattryttarna, och här glänser han som den nyligen tillsatte SÄPO-chefen Klas Fredén, som spelar sitt fulaste spel hittills.

“Beck – Inferno” finns nu att streama på TV4 Play.