”Bäckström” (säsong 1)

Fallet i den första säsongen av "Bäckström" är väl egentligen varken bättre eller sämre än de flesta andra ”detektiv-serierna” som har släppts här i Sverige under de senaste åren. Tack vare, framför allt, Kjell Bergqvists insats i huvudrollen som titelkaraktären, lär Bäckström ändå stå ut tillräckligt i mängden för att vi ska kunna få ett gäng ytterligare säsonger.

Evert Bäckström är, för den som inte är bekant med GW:s böcker, ofta ett gubbigt… as, men med någon underliggande underhållningsfaktor och förmåga att nästan alltid ha rätt, som gör att han kommer undan med det. Likt GW själv (som spenderade många år som expert för TV-programmet Efterlyst) så är Bäckström lite av en svensk TV-kändis och spenderar en hel del tid som expert på ett program som lyfter fram olika pågående fall i Sverige.

Bäckströms svåraste fall någonsin.

När Bäckströms granne, en ung pojke som han ibland barnvaktar (och fostrar i detektivkunskaper), plötsligt hittar en dödskalle på en ö i skärgården så drar vårt ”fall för säsongen” igång. Det visar sig, föga förvånande, bli ett av gubbens mest invecklade och krångliga fall någonsin. Det händer givetvis en hel del annat vid sidan av detta och de allra flesta skådespelarna känns helt rätt i sina roller, men det är ändå Evert Bäckström de flesta kommer att bry sig om när det väl kommer till kritan.

Bäckström har lyckats få till ett riktigt snyggt och fräscht foto som får serien att kännas internationell, även om det – i vanlig ordning när det kommer till svenska serier – ibland förekommer lite väl stolpiga repliker. Men det är inget som drar ned helhetsbetyget. På det stora hela finns det allt man kan önska sig av en svensk deckare, men med ett extra plus i kanten för hur Bergqvist lyckas få Evert Bäckström att sömlöst pendla mellan att vara ett tvättäkta as, en sårad och tyngd gubbe och världens bästa plast-farfar.

MER LÄSNING:
Bästa svenska filmerna 2020
5 feel good-serier på Netflix att streama i vår
Skandalomsusade actionthrillern "The Hunt"