Recension: Animal (2023) – Originellt drama från Grekland
Om ”animateurer” på semesterort
När den svenska sommarvärmen sjunger på sista refrängen landar detta heta grekiska dramat på svensk mark som visar vardagen för några arbetare på ett typiskt semesterhak. Filmtopps Oskar Gustavsson Klingenstierna har sett den tankeväckande filmen med dokumentär stil och strålande skådespeleri.
Den grekiska regissören och manusförfattaren Sofia Exarchou gjorde sin långfilmsdebut 2016 i och med "Park" som premiärvisades på Toronto filmfestival. Hennes nya film Animal visades bland annat på Göteborgs filmfestival där Exarchou gästade personligen. Den visades sedermera på filmfestivaler världen över och prisades i bland annat Locarno och Vancouver. Nu landar filmen på utvalda biografer i Sverige.
Skildrar peppande "animateurer"
Vi dyker rakt ner på en grekisk all-inclusive-resort där Kalia (Dimitra Vlagopoulou) är gruppledare. Hon har arbetat där längst av alla och kanske lite för länge för sitt eget bästa. En ny säsong är i antågande och personalstyrkan sätts ihop som ska göra allt för att få gästerna att känna sig tillfredsställda. De anställda är underhållare, eller så kallade "animateurer", vars uppgift är att tagga i gång gästerna och få i gång festerna. En arbetsuppgift som under stundom visar sig vara svår.
På dagarna anordnas gymnastikpass åt de äldre semesterfirarna då det ska röras på höfterna, ackompanjerat till någon gammal dänga som för länge sedan passerat sitt bäst före datum. Som för så många arbeten finns det också en annan sida när man kliver av sitt arbetspass och lutar sig tillbaka trött och sliten på sitt tysta rum. En av nykomlingarna, Eva (Flomaria Padadaki), har en slående monolog i filmens mitt där hon brännmärker deras tillvaro och det går att skymta att hon är på väg att gå samma öde, som Kalia, till mötes.
”Dokumentär stil som träffar rätt”
Det som slår mig är att animateurerna befinner sig på platsen för att endast arbeta och av den anledningen rör de sig i en gråzon mellan arbetstid och ledig tid. Ju längre filmen går desto mer får vi tittare stifta bekantskap med personalen och det framstår tydligt att det ligger en blöt, tung och sorglig matta över deras tillvaro. De slitsamma dagarna och dåliga arbetsförhållandena sätts i fokus när personalen måste koppla på det, ibland motsträviga, leendet för att göra sitt jobb.
De senaste åren har det kommit ett antal filmer som utspelar sig just på en semesterort och där stämningen inte rimmar väl med den glädjefulla semesterkänslan, inte minst Aftersun (2023) och The White Lotus (2021–) som båda går att se på MAX.
Allt som allt är filmen en studie över hur arbetare på denna typ av orter har det, ett ämne som mig veterligen inte förekommit i någon större utsträckning i filmvärlden innan vilket gör just detta drama originellt. Det har en dokumentär stil som träffar rätt och bjuder på briljanta rollgestaltningar, inte minst från huvudrollsinnehavaren Dimitra Vlagopoulous.
”Animal” går att se på utvalda biografer nu.