Birds of Paradise (2021)

Av alla subgenres där ute har jag upptäckt att balettfilmer är min grej. Ja, till och med mer än italienska kannibalfilmer. De röda skorna, Black Swan, The Company till och med Suspiria har alla lämnat mig svettig efter ballerinornas brutala jakt på perfektion. För att inte tala om deras kyliga konkurrens. Hatkärleken till deras trasiga fötter är stark.

I centrum av Birds of Paradise står två ambitiösa dansare, den ena rik och nätt, den andra fattig och lång (i alla fall med den franska balettvärldens mått mätt). Två motpoler som sakta men säkert dras till varandra och bildar ett destruktivt systerskap. De ingår en pakt om att ta sig till finalen i dansakademins tävling och gemensamt stå som segrare.

I huvudrollerna ser vi Diana Silvers (Booksmart) och norskamerikanskan Kristine Froseth (Looking for Alaska), som båda gör ett bra jobb och sliter hårt framför kameran. Särskilt intressant blir det när Kristine börjar anamma sin inre Tom Ripley och kyligt tränger sig allt djupare in i Dianas liv. Det hintas åt Persona men tyvärr, får man väl ändå säga, vågar inte berättelsen bli riktigt så pass obehaglig.

Visuellt är det rätt hänförande med neonstänkta toner av rosa, lila och blått som för tankarna till Nicolas Winding Refns underskattade modefilm The Neon Demon. Sedan finns också några sagolika inslag som balanserar på rätt gräns mellan att vara övertydliga och intresseväckande.

Även om Birds of Paradise inte har samma punch som andra titlar i genren är den sevärd – och precis som det brukar är dansakademin bara en skådeplats för något större. Det handlar om inre konflikter, rivalitet, kärlek, svek. Något som skådespelarna och regissör Sarah Adina Smith lyckas förmedla med spänning.

"Birds of Paradise" har premiär på Amazon Prime den 24 september.