Recension: A Different Man (2024) – ”Fängslande och udda historia”
Psykologiskt kammarspel om identitet och utseendefixering
Aaron Schimbergs ”A Different Man” är en frisk fläkt av identitetskrisande galghumor som med influenser av David Cronenberg och Brian De Palma ger ett oväntat svar på frågan; Hade Sebastian Stans utseende löst alla dina problem?
Edward (Sebastian Stan med hjälp av en imponerande ansiktsmask) är en ”down on his luck”-skådespelare som lider av en allvarlig ansiktsdeformering. Han är ängslig, självmedveten och vad gäller sitt självförtroende nere på botten, något som kanske visar sig allra främst när han blir hembjuden av en ny granne, den vackra och till synes helt fördomsfria allkonstnären Ingrid (Renate Reinsve). Vad som inleds som ett gulligt möte med tydlig spänning dem emellan får plötsligt ett abrupt slut till följd av Adams egen osäkerhet och han avlägsnar sig snabbt från lägenheten.
Detta blir startpunkten för ett snårigt och alltmer invecklat händelseförlopp som kommer se Adam gå igenom ett markbrytande behandlingsprogram, byta identitet och karriär, allt för att sedan, likt ett sår man inte kan hjälpa att klia på, återvända till sina gamla fotspår och ouppklarade affärer. Men denna gång med en ny ärkefiende, som både påminner och skiljer sig åt från den ”gamla” Adam på sätt som kommer riva av honom masken, metaforiskt talat, med blottande resultat.
”Fängslande och udda historia”
Låter det som en medvetet vag beskrivning av handlingen? Må så vara, men det är svårt att avslöja för mycket om det djupa kaninhål som filmen leder ner publiken i utan att riskera förväxla filmens kittlande, obekväma och besynnerliga karaktär med vad som på pappret skulle kunna låta som handlingen till en Stefan & Krister-fars.
Doftandes av såväl Brian De Palma och David Cronenberg lyckas Aaron Schimberg anordna en lockande, psykologisk brottningsmatch inuti Adams huvud där hans kluvna identitet och självbild står i båda ringhörnorna, redo att gå i clinch om den föränderliga yttre fasaden.
Det är dock ingen åtstramad och tungsint historia där den psykologiska vikten punkterar all form av lättsam behållning. Filmen vågar sig istället på att balansera sitt psykologiska kammarspel med en fyndig och självdrypande humor i en spännande mix av genrer som hade kunnat uppfattas som osmaklig i mindre kapabla händer, men som allt som oftast träffar rätt i Schimbergs händer.
Vad som inledningsvis hintar om en empatisk snyfthistoria om grymheten som utsätts mot människor med avvikande utseende à la Elefantmannen eller Skönheten och Odjuret drar snabbt bort mattan och visar att visst, det kanske är insidan som räknas – men tro inte att det yttre kommer ge upp utan kamp.
"A Different Man" är en minst sagt fängslande och udda historia som inte räds för att leverera tvetydiga eller otydliga svar. I dess centrum hittar vi Sebastian Stan som förtjänstfullt spelar en yvig roll av en man som tycks vara offret av ett kosmiskt spratt, något som accelereras av hans egen svartsjuka, osäkerhet och fåfänga i en destruktiv spiral utan ände.
"A Different Man" har svensk biopremiär 18 oktober.