8 klassiker Roger Ebert sågade
Borde Ebert varit snällare mot listans filmer?
För dig som inte vet var Roger Ebert (1942-2013) en ikonisk filmkritiker som recenserade filmer för den amerikanska tidningen Chicago Sun-Times från 1967 fram till sin död 2013.
1975 blev Roger Ebert den första någonsin att vinna det prestigefyllda journalistikpriset Pulitzerpriset för kritik. 2005 blev han även den första kritiker att få sin stjärna på Hollywoods Wall of Fame.
2002 drabbades Roger Ebert av cancer som tvingade kirurger att operera bort hans underkäke, vilket gjorde att Ebert under sin sista tid blev av med talförmågan. Trots sina hinder fortsatte Ebert att ideligen skriva recensioner fram till dagen då han dog.
Roger Ebert är känd för att ha varit kontroversiell och ofta skiljde hans åsikter sig från allmänhetens. Detta vill vi lyfta fram genom att lista 8 klassiker Ebert sågade.
8. Die Hard (1988)
– On a technical level, there's a lot to be said for Die Hard. It's when we get to some of the unnecessary adornments of the script that the movie shoots itself in the foot.
7. Snatch (2000)
– Follows the "Lock, Stock" formula so slavishly it could be like a new arrangement of the same song.
6. De misstänkta (1995)
– To the degree that you will want to see this movie, it will be because of the surprise, and so I will say no more, except to say that the "solution," when it comes, solves little - unless there is really little to solve, which is also a possibility.
5. Dum och dummare (1994)
– The plot is lame, but that doesn't matter, because Dumb and Dumber is essentially pitched at the level of an "Airplane!"-style movie, with rapid-fire sight gags.
4. The Ring (2002)
– The kind of dread dark horror film where you better hope nobody in the audience snickers, because the film teeters right on the edge of the ridiculous.
3. Batman (1989)
– The movie's problem is that no one seemed to have any fun making it, and it's hard to have much fun watching it. It's a depressing experience.
2. Döda poeters sällskap (1989)
– Not the worst of the countless recent movies about good kids and hidebound, authoritatian older people. It may, however, be the most shameless in its attempt to pander to an adolescent audience.
1. Fight Club (1999)
– The second act is pandering and the third is trickery, and whatever Fincher thinks the message is, that's not what most audience members will get.