438 dagar (2019)
"438 dagar" är en av årets bästa svenska filmer.
Med säker hand skildrar Jesper Ganslandt journalisten Martin Schibbye och fotografen Johan Perssons helvete i Etiopien. I huvudrollerna ser vi Gustaf Skarsgård och Matias Varela, som trovärdigt införlivar djup vänskap i kampen för pressfrihet.
Efter vattendelaren Jimmie, är Jesper Ganslandt tillbaka på de svenska biograferna. Denna gången gör regissören, med titlar som Farväl Falkenberg och Apan under bältet, sin kanske mest lättillgängliga film hittills. 438 dagar är heller inte en historia som riktigt hör hemma i arthouse-världen.
Fotografen Johan Persson och journalisten Martin Schibbye drog till Etiopien 2011 för att gräva i Lundin Oils affärer i det konfliktdrabbade området Ogaden. Snabbt hittade de bevis som pekade mot att det svenska oljebolaget, med vetskap av den före detta styrelsemedlemmen Carl Bildt, begått folkrättsliga överträdelser i jakten på olja. Men de hann inte gräva särskilt djupt innan de fängslades av etiopisk militär, förnedrades i korrupta rättegångar och dömdes till 11 års fängelse för terrorism. Peter Birro har sedan skrivit manus efter Perssons och Schibbyes bok om händelsen.
Den vidrigaste skottskada jag sett på vita duken.
Bitvis känns Ganslandts filmatisering nästintill dokumentär i sitt utförande, men det handlar inte bara om att göra ett slag för pressfriheten. 438 dagar är lika mycket en skildring av den vänskap som växer fram mellan Schibbye och Persson under extrema förhållanden. Hur de finner tröst hos varandra medan de kämpar med att anpassa sig till en laglös värld, där skenavrättningar är en del av vardagen och fångvaktarna alltid ser åt andra hållet.
Gustaf Skarsgård och Matias Varela gör trovärdiga rolltolkningar och sminkavdelningen bjuder på den vidrigaste skottskada jag sett på vita duken. Likaså känns fängelsemiljön oerhört realistisk med imponerande statistinsatser. Även om det finns vissa sekvenser som andas amerikansk blockbuster, ska man inte förvänta sig en "typisk" Hollywoodrulle. Det här är mycket mer personligt än så. En ovanlig svensk film, som förhoppningsvis sätter Jesper Ganslandt på den stora internationella kartan.