Skräckfilmer för kusliga höstdagar
Vilka av dessa skräckfilmer vågar du se?
Vilket bättre sätt att inleda hösten med än att kura upp sig i soffan framför några väl valda skräckfilmer? I en blandning av ondskefulla mördare, övernaturliga varelser och kusliga miljöer har jag valt ut några personliga favoriter i skräckfilmsgenren som jag anser särskilt passande att bekanta sig med när höstens mörker gör sig åter påmind.
Halloween (1978)
Handling: Halloween utspelar sig under just högtiden med samma namn, i en amerikansk småstad som heter Haddonfield. 1963 inträffade ett fasansfullt dåd i staden när sexåriga Michael Myers högg ihjäl sin äldre tonårssyster. Efter 15 år på mentalsjukhus lyckas Michael, i samband med en förflyttning, fly och beger sig åter mot sin gamla hemstad.
Varför du ska se den: Halloween är att betrakta som en klassiker som satte standarden för ”slasher-genren”, som helhet och har fungerat som inspiration för många efterföljande skräckfilmer. Grundkonceptet är väldigt enkelt, en hänsynslös och ondskefull mördare återvänder till sin hemstad. Det ges inga djupare psykologiska analyser till vad som driver honom eller någon klichéfylld tragisk bakgrund. Michael är ondskan personifierad och hans närvaro känns genom hela filmen. Den briljanta musiken, som tillhör genrens främsta, bidrar till att den kusliga stämningen bibehålls. Ett måste för den som kallar sig skräckfantast.
Se även: Fredag den 13:e (1980). En kultklassiker som har hämtat mycket inspiration från Halloween.
The Strangers (2007)
Handling: James och hans flickvän Kristen, har varit på en väns bröllop och ska spendera natten i en avlägsen stuga när det plötsligt bankar på dörren. De märker snart att de inte är ensamma i stugan och terroriseras av tre maskerade angripare som har ett enda mål i sikte: att ta deras liv.
Varför du ska se den: Filmen inleds med rader om att den har inspirerats av verkliga händelser och det är just enkelheten i filmens handling som bidrar till filmens allvar och framkallar panikartade känslor. Man lever sig in i parets kamp för överlevnad och filmens oförutsägbarhet gör att det aldrig riktigt går att räkna ut hur det ska sluta.
Se även: Vacancy (2007). Liknande koncept som The strangers och väl värd att se.
Sleepy Hollow (1999)
Handling: Året är 1799 och konstapeln Ichabod Crane, spelad av Johnny Depp, skickas till det lilla samhället Sleepy Hollow för att utreda de mystiska omständigheterna kring en rad mord där offren har halshuggits av en till synes huvudlös ryttare.
Varför du ska se den: Sleepy Hollow är en spökhistoria med passande ruggig höstmiljö. Filmen är långsam i sitt tempo vilket ger den en mer kuslig stämning snarare än skräckinjagande. Historien om den huvudlösa ryttaren är intressant och som tittare för man bit för bit följa mysteriet kring de mordiska omständigheterna. Rekommenderas för den som gillar mer spöklika skräckfilmer framför splatter-historier.
Se även: The Woman in Black (2012). Kuslig historia på den engelska landsbygden.
Psycho (1960)
Handling: Marion Crane vill gifta sig med sin pojkvän Sam Loomis, men eftersom de av ekonomiska själ inte har råd med detta beslutar sig Marion för att, under ett uppdrag av sin arbetsgivare, stjäla pengar. Hon lämnar nervöst staden för att möta upp pojkvännen på annan ort när tröttheten slår till och innan resan kan fortsätta tar hon in på det lokala motellet vid vägkanten. Där möter hon ägaren Norman Bates, en enslig man vars liv styrs av hans mammas starka närvaro.
Varför du ska se den: Psycho är regisserad av den mästerlige Alfred Hitchcock och är ett tydligt exempel på hur han bemästrade spänningsgenren. Filmen bygger långsamt upp en nivå av suspens med välskriven dialog och intressanta karaktärer, som tittare vill man bara fortsätta följa historien för att se vart det slutar. Man får ha i åtanke att filmen är gjord 1960, vilket innebär att effekter ligger efter dagens standard, men kan man se bortom det och se till filmens innehåll så har man en otrolig film framför sig. Ses förslagsvis ensam, i ett mörkt och nedsläckt rum.
Se även: Bates Motel (2013), tv-serie som tar en närmre tid på tiden innan händelserna för Psycho.
Saw (2004)
Handling: Två män, främmande för varandra, vaknar fastkedjade upp i ett rum utan en aning om hur de har hamnat där. I mitten av rummet ligger en död man och de inser snart att de är två brickor i en sjuk mördares lek. För att överleva måste de göra ett val som får ödesdigra konsekvenser.
Varför du ska se den: När Saw kom 2004, var det en nyskapande idé som trädde fram och som väckte frågan: vad är vi villiga att göra för att överleva? Sju uppföljare senare så är konceptet mer eller mindre urvattnat, men originalet är fortfarande en sevärd upplevelse full med spänning och med en intressant historia. Berättad delvis genom tillbakablickar tar Saw med tittaren på en sjuk mordturné med en avslutning som är svår att förutspå.
Se även: Saw 2 (2005). Första uppföljaren i serien bygger vidare på originalet utan att bli för överdriven likt senare uppföljare.
Evil Dead (1981)
Handling: Fem vänner är på väg till en öde stuga för att spendera helgen där. I stugan finner de en övergiven källaren som innehåller ockulta föremål och ”de dödas bok”. När vännerna börjar läsa i boken dröjer det inte länge innan de märker att de väckt något ondskefullt.
Varför du ska se den: Evil Dead kan idag knappt betraktas som en renodlad skräckfilm, mer åt skräck-komedi hållet då den definitivt bär vissa ålderstecken. Detta till trots så bjuder Evil Dead på en del kusliga ögonblick och det är inte svårt att förstå att den snabbt betraktades som en kultklassiker. En klassisk skräckfilms miljö toppat med demoner, blod och flera skopor med obehag gör Evil dead till en sevärd film. Och för den som tycker filmen passerat sitt bäst-före datum rekommenderar jag nyinspelningen med samma namn från 2013, en av få remakes som faktiskt har lyckats.
Se även: Evil Dead (2013). En av få nyinspelningar som lyckas med att både inspireras av originalet och samtidigt skapa något eget.