.jpg?width=1600&height=675&crop=top&auto=format)
De tre bästa filmerna av Lars von Trier som du måste se
Vilka av Lars von Triers filmer föredrar du?
"Rubrikernas man" – Lars von Trier – är mer än bara sina kontroversiella uttalanden, han är även (såklart) en mästerlig regissör med en hel drös fantastiska titlar. Filmtopp listar några favoriter.
Den danska regissören Lars Von Trier är en rubrikernas man. För många förknippas han med just förkastliga rubriker på bekostnad av de mästerliga filmerna han faktiskt gjort. Vem minns inte citaten i samband med Melancholia och Kirsten Dunst avståndstagande från regissören. Spana bara in omslagsbilden på Triers twitterkonto.
Denna lista skall handla om i mitt tycke de bästa filmerna av Lars von Trier, som du borde se! Har du inte upptäck regissörens filmskatt är det dessa tre filmer du borde börja med att se.
De tre bäste filmerna av Lars Von Trier
3. Antichrist (2009)
"Antichrist" är den absolut obehagligaste och mest skrämmande von Trier-filmen. Kritiker och publik ställde sig i två läger. De som hatade den för att den var alldeles för grov eller för pretentiös eller självupptagen och de, som jag själv, som älskade filmen för exakt samma anledningar. Det är precis så jag vill ha en Trier-film. Jag vill må dåligt, jag vill bli chockad och jag vill bli äcklad. Jag vill knyta näven och svära för mig själv när jag sitter där i biostolen och blir frustrerad. Framförallt vill jag inte kunna undvika att tänka på filmen flera dagar efter jag sett den.
"Antichrist", filmen om ett pars sorgbearbetning efter deras tvååriga sons plötsliga död. Maken (Willem Dafoe) är terapeut. När hustruns (Charlotte Gainsbourg) sorg visar sig vara ovanligt svår bestämmer han sig för att skriva ut henne från sjukhuset och behandla henne själv. Om han bara visste vilken mardröm som väntar honom.
2. Dogville
Hela filmen är inspelad i en stor lokal i ”Trollywood”, Trollhättan, utan några som helst kulisser. Byn består istället av ritade sträck som symboliserar väggar och vägar. Det är lite svårt att vänja sig vid denna teateratmosfär i början, men försök, för det är värt det.
Trier använder sig smart av den minimala miljön. En tydlig poäng med att husen saknar väggar blir tydlig när vi får se byborna lugnt strosa runt i byn medan något hemskt pågår bakom husens ”väggar”. De bara går förbi. Vi ser vad som händer bakom husets väggar, men de som går förbi precis, precis utanför har ingen aning. Exakt som det är i många fall i verkliga världen.En kvinna (Nicole Kidman) på flykt hamnar i en liten småstad i Colorado. Där får hon mat och husrum i utbyte mot att hjälpa byborna med olika tjänster. Snart blir byborna allt girigare och girigare och tjänsterna allt mer krävande.
1. Breaking the Waves – bästa filmen av Lars Von Trier?
Breaking the Waves är en tung film. Det är fullständigt hjärtskärande att se hur Bess långsamt blir mer och mer utesluten från alla som förr var hennes vänner, hennes familj, hennes kyrkoförsamling när ryktena sprids om hennes horliknande beteende. Men, Breaking the Waves är inte en enda stor ångestladdning. Filmen spelar på ett stort känsloregister och bjuder på allt från stor värme, skratt, kärlek och glädje till ångest, förtvivlan och tårar.
Naiva, instabila och religiösa Bess (Emily Watson) gifter sig med trygge Jan (Stellan Skarsgård). När han strax därefter blir förlamad i en arbetsolycka så är hon beredd att göra allt för att få honom frisk och bra igen. Jans grova skada har förändrat honom. Han får stackars godtrogna Bess att ha sex med andra män och berätta om sina sexuella möten för honom. Bess blir övertygad om att dessa handlingar hjälper Jan med hans förfriskande. Hon börjar snart att utsätta sig för allt grövre och värre situationer i tron om att ju mer hon ger av sig själv till dessa män desto snabbare och mer sannolikt kommer Jan bli helt återställd.