Verkliga svenska berättelser vi vill se filmatiseras

Uppriktigt sagt förstår jag inte att det fortfarande finns en omättad törst efter detektiver på den svenska filmscenen. Vare sig de heter Kurt Wallander, Erica Falck, Martin Beck eller Saga Norén, så verkar de återuppstå år efter år under nästan Jesusliknande former. Morden de utreder är långsökta och ofta osannolika, men kanske är de all spänning en Svensson får i livet? 

Skämt åsido.

Krim går hem och genren är relativt billig att producera i. Att göra en produktion på så signifikanta och omfattande händelser som jag listar nedan kan kräva en rejäl budget. Men det kan vara värt det för att komplettera den svenska filmscenen. Och kanske kan det till och med få upp antalet biobesökare. 

Här finns inget ”too soon” men bör ändå givetvis behandlas med respekt och vördnad. Häng med i våra önskemål bland alla spännande, verkliga, svenska historier vi vill se på film!

Passa också på att läsa vår djupdykning i svensk film för gott om filmtips!

Vipeholmsexperimenten och sockerskandalen

Under 40-talets Sverige hade en stor del av befolkningen omfattande hål i tänderna och forskarna stod handfallna. Ett samband mellan det ökande bruket av sockriga godisbitar och karies misstänktes, men då människor åt så pass olika sorters matvaror från dag till dag var det svårt att göra studier. Snilleblixten slog ner i att använda de obildbara sinnesslöa patienterna på mentalsjukhuset Vipeholm här i min stad Lund.

Hundratals patienter, i många fall helt sängliggande, blev försökskaniner och under fler år matade med kolor utan att några tänder borstades. Sambandet mellan karies och socker bevisades, men till ett högt pris.

Intressant nog handlade inte den växande kritiken mot Vipeholmsexperimenten om det extremt oetiska i att utnyttja försvarslösa, utan om att själva forskningen var köpt av företag inom godisindustrin. Som upplagt för en rafflande historia om kapitalism, mänskliga rättigheter och offrandet för att forskningen ska gå framåt. 

Det kliniska och det oschyssta beteendet mot utlämnade får mig att dra vissa paralleller till Mikael Håfströms filmatisering av kamratuppfostran i Ondskan samt Gore Verbinskis obehagliga A Cure for Wellness. Här hade en långfilm med en bra regissör i spetsen kunnat plocka och visa upp en genant men vägledande del av svensk forskning. 

Förlisningen av Vasaskeppet

Vi har ju till och med Vasaskeppet att filma på! Nåja, det ska nog krävas specialtillstånd och ett starkt bedyrande om att absolut inte förstöra något för att ens få till en bildruta från det bärgade skeppet.

Det som skulle bli en symbol för Sveriges militära och politiska makt blev istället bara pannkaka. Under sin jungfrufärd år 1628 sjönk Vasaskeppet i inloppet till Stockholm inför tusentals förskräckta åskådare. Långt senare, i mitten på 1900-talet, bärgades regalskeppet och det är det vi nu kan beskåda på Vasamuseet på Kungsholmen.

I kölvattnet av den briljanta Der Untergang (2004) om Hitlers sista dagar skulle det vara ofantligt intressant med en skildring av Vasaskeppets ödesdigra få dagar. Besöker man Vasamuseet vet man dessutom att det finns många omstridda historier både innan och efter katastrofen. 

En tagning som skulle kunna förena historia med drama är att filmatisera den inledande berättelsen i boken Nu seglar Vasa. Boken kan sägas ingå i Vasamerch och köps med fördel på museet. Berättelsen handlar om tvillingarna Erik och Johan, och deras resa genom stora händelser såsom pesten, branden, kometen och slutligen Vasas förlisning. En välskriven, enkel och lagom historisk saga som ifall den inte får plats i en film skulle bli en fin miniserie.

Von Sydowska morden 

De von Sydowska morden är en mycket medialt uppmärksammad händelse i början av 1900-talet som krävde hela fem dödsoffer. Allt började med att en av Sveriges mäktigaste män, Hjalmar von Sydow, samt två av hans tjänarinnor hittades ihjälslagna i paradvåningen som är von Sydows hem. Misstankarna föll snabbt på hans slarver till son, Fredrik, var hänsynslösa och oseriösa leverne ledde till en ansträngt relationer till hans far. Fredrik och hans fru Ingun misstänktes skäligen kort därefter för de tre brutala morden, vilket gav deras Bonnie & Clyde-äventyr ödesdigra konsekvenser.

Det är en mordgåta innehållande klassamhällets kamp, ond bråd död och familjefejder. Det är narkotika, politik och sekelskiftande Stockholmsromanti. Som upplagt för något svenska folket skulle suga i sig och gottas kring. Att morden fortfarande ses som någorlunda ouppklarade spär på spänningen ytterligare. 

Min önskan är en miniserie ur tre olika perspektiv: en hårt arbetande polis, en av tjänstekvinnorna, samt dandyn Fredrik själv. En riktig nagelbitare med ett otroligt dramatiskt slut.

Asagudarna 

Det finns många religiösa berättelser som skulle vara intressanta att filmatisera, men risken är givetvis att trampa någon på tårna. Turligt nog är asatron inte en särskilt aktiv tro i dagens samhälle. Och tolkningar av åskguden Tor har ju redan fått uppsving både inom serietidnings- och filmvärlden, så vi har redan Hollywoods intresse på vår sida.

Asagudarna faller utanför listans kategori, men här finns ljuvligt material för en hel svensk fantasyserie à la Game of Thrones. Det kommer dock att behövas precision för att undgå att falla i de (helt) osannolika fällorna. Berättelserna är trots allt gudalika och väldigt märkliga. Vad sägs som att vår favorit-badboy Loki (Loke) har barnen Midgårdsormen, Fenrisulven och dödsrikets ledare Hel, tillsammans med en jättinna? Och även, i gestalt av ett sto, har avkommor tillsammans med Odens åttafotade häst Sleipner? 

Det finns alltså en del att slipa på här, men det går inte att undgå att det hade kunnat bli riktigt maffigt och as-bra. Vi ser hur Vikings, trots att den tummar en del på vår vikingahistoria, har blivit en omfattande fullträff. Här finns definitivt mer att ge. 

Häxor

På tal om dramatiskt material – här har vi en mörk del av vår historia som det sällan talas om idag. I över 200 år, ända fram till 1704, avrättades över 400 personer runt omkring i Sverige. Häxjakten peakade år 1668 då hela Europa verkade ha fått häxdille och olika instanser mördade, främst kvinnor, genom bland annat halshuggning och att bränna dem på bål. En annan obehaglig aspekt var att det i många fall var barn som pekade ut och vittnade mot häxorna.

När jag var yngre läste jag Maj Bylocks (som tyvärr gick bort förra året) fiktiva häxserie om just häxprocesserna under 1600-1700-talets Värmland. Den följer inledningsvis Annelie som blir anklagad för häxeri. Bokserien mynnade ut i hela sju böcker där alla är lika spännande. Den Astrid Lindgren-prisade serien hade varit ett perfekt tillskott till en streamingtjänst såsom Netflix, där vi redan kan se nytappningen av serien om Häxan Sabrina göra succé. 

Ett makabert, men fascinerande ämne. Här finns dessutom möjlighet till riktiga ”court dramas” då det var tvivelaktiga rättegångar med blandade utgångar. Som en bonus finns det utrymme för att göra mer neutrala, men ändå dramatiska, häxskildringar som skulle kunna användas till historielektionerna på högstadiet. 

Vad tycker ni, vad har vi för skatter i vår svenska historia som skulle kunna omvandlas till film?