Sju filmer för den som vill hitta rätt Halloween-känsla

Jag har alltid älskat halloween och kanske särskilt dess estetik. Tanken på dimhöljda slätter, karvade pumpor och spökhus är för mig vad tanken på att resa till Dubai är för någon annan. Hade Tim Burton eller Jack Skellington gett mig fysiska nycklar in till deras fantastiskt skruvade och skrämmande världar hade jag lämnat min gråtrista vardag utan att tveka och enbart återvänt den 31 oktober varje år för att skrämma människor med de varulvspälsar, vampyrtänder och uråldriga, förhäxade böcker jag samlat på mig.

För är det någonting som behöver kryddas lite extra så är det nog det svenska halloweenfirandet. Det har gått så långt att jag har gett upp hoppet på utsmyckade hus och nervkittlande gastar. Nu för tiden hade jag förmodligen till och med blivit glad över ett traditionellt halloweenbus även om det hade inneburit något så pass irriterande som ett tuggat tuggummi i mitt nyckellås, bara för att jag vill känna åtminstone en liten del av den där halloween-känslan.

Därför har jag, tillsammans med en vän, satt upp ett mål för årets oktobermånad; en halloweenfilm per dag (en länk till listan finns längst ned i artikeln). Hittills har vi tagit oss igenom både läskigt och icke-läskigt, nytt och uråldrigt samt finkultur och live action-adapationen av Scooby Doo. Här är några filmer som valts ut till vår utmaning, tillsammans med en charmig bonuspärla.

Suspiria (1977)

Glöm Fredagen den 13:e, slasherfilm görs tydligen bäst i Italien. Dario Argentos kultfilm från 1977 lider visserligen av en del problem i allt från logik till skådespeleri men för den som, liksom jag, faller handlös inför Jessica Harper, Suspirias drömlika atmosfär och den sinnessjukt vackra färgpaletten spelar sådant där inte längre någon roll överhuvudtaget, filmen opererar på någon slags högre frekvens än så medan Argento låser blick med ens själ och vägrar att släppa taget.

Det här nästan Hogwarts-aktiga mysteriet på en balettakademi är till för att kännas och upplevas och faktumet att Suspiria – en skräckfilm – är en av de snyggaste filmerna jag någonsin sett gör att jag bara måste rekommendera filmen till de som vill injiceras med en rejäl dos läcker halloween-känsla

Coraline (2009)

Henry Selick är kanske mest känd för att ha regisserat The Nightmare Before Christmas (även om många tror att den rollen var tillägnad Tim Burton) – en film som absolut också platsar på en sådan här lista. Färre känner nog dock till en annan halloweeninspirerad stop motion-pärla signerad Selick; Coraline.

Coraline är en ganska typisk Alice i underlandet-historia, med en äventyrlig tjej på en alldeles för oäventyrlig plats i huvudrollen. Men ack och ve för den som önskar sig för mycket för när Coraline hittar en hemlig gång till en idyllisk, färgglad tillvaro visar det sig snabbt att det fantastiska kanske ibland har en lite mindre fantastisk – gärna krypande, kuslig och förvrängd – baksida.

Missa inte bakom kulisserna-klippen som visar hur stop motion-animationerna har gjorts. Att det finns så pass händiga människor här i världen är kanske till och med än mer skrämmande än själva filmen för den avundsjuke.

Bride of Frankenstein (1935)

Låt oss dränera listan på färg ett tag. Bride of Frankenstein från 1935 är visserligen en uppföljare men klarar sig bra på egna ben och känns förvånansvärt fräsch än idag. Strövandes från Nosferatu till det här James Whale-regisserade verket överraskades jag av dialogerna, kameraåkningarna och de väluppbyggda kulisserna – för att inte tala om hur bra attrapperna och de galna vetenskapsvibbarna fungerar.

Historien tar avstamp där den klassiska berättelsen slutade och handlar om Frankensteins försök till att skapa en kvinnlig motsvarighet till sitt monster. Missa inte den hjärtskärande, vackra scenen involverande en blind man i mitten av filmen – helt klart en höjdpunkt för mig.

Hausu (1977)

Kanske mer av en bisarr LSD-tripp än en film. Människoätande pianon, urdåliga effekter och japanska skolflickor, behöver jag säga mer? För den som tyckte att Evil Dead var för normal. Hausu tar ett färgglatt spökhuskoncept och vrider upp volymen till max i en blandning av förfärligt och fantastiskt – lika många kommer förmodligen att hata den som de som älskar den och även om Hausu inte är en del av min officiella oktoberlista så känner jag att jag måste rekommendera denna Criterion Collection-stämplade pärla för den tappre.

The Cabin in the Woods (2012)

Efter Suspiria och Hausu är det kanske dags för en spinn på slashergenren. The Cabin in the Woods har både hyllats och hatats, dumförklarats och kallats genial. Jag har anslutit mig till den skara som tycker att The Cabin in the Woods, som inleds med att ett par skräckfilmsstereotyper åker ut till en ödelagd stuga i skogen (vad kan gå fel?), är råhärlig. Mer än såhär bör man egentligen inte veta – det här är en film som måste upplevas.

Trick 'r Treat (2007)

Den mest halloweeniga filmen någonsin, så "halloweening" att jag precis uppfann ett nytt ord. För det är så Trick 'r Treat förklaras bäst; den som vill bada i halloweenestetiken behöver inte leta längre än så här. Trick 'r Treat är en atmosfärisk film innehållandes fem sammanvävda, mindre berättelser som hinner tackla allt från seriemördare till varulvar, humor till skräck. Varm rekommendation.

Halloween (1978)

Ett kanske mindre oväntat val. Men låt oss inse faktum; har du inte lyckats frambringa ett härligt tillstånd av paranoia som tvingar dig att titta över axeln när du går hem på kvällen än så är slasherns crème-de-la-crème, skräcklassikernas sista anstalt, kanske ditt enda hopp. För vad är läskigare än William Shatners ansikte? John Carpenters psyke, måhända, i vilket fall som helst är det ett säkert kort.

Hoppas att ni kan frammana den rätta halloween-känslan med dessa filmer! Men för all del, sluta inte där. Passa på att försöka frammana några demoner och spöken genom ett par trivsamma ockulta ritualer också, oktober är ju trots allt bara en gång per år.

Se hela oktoberutmaningen med skräckfilmer att våga se här.