Mångsysslaren James Franco
James Francos CV är både långt och brett
När en skådespelare blir känd, öppnas en rad möjligheter för dem. De kan göra i stort sett vad som helst. Och det är precis vad James Franco passar på att göra; lite allt möjligt.
När en skådespelare slår igenom i Hollywood, innebär det inte bara att de får erkännande. De får ju även stora summor pengar och har möjlighet att göra något med sitt kändisskap. Nicolas Cage har blivit en shopaholic; han medverkar i så många filmer för att kunna betala för alla slott, bilar och svindyra serietidningar han köper. Andra, som Angelina Jolie, använder sitt namn för att idka välgörenhet. Sedan finns det sådana som James Franco, som verkar ha tagit tillfället i akt att göra lite som de vill.
LÄS OCKSÅ: Superstjärnorna som försvann
Franco slog igenom 1999 med serien Nollor och nördar. Serien fick bara en säsong, men har sedan dess fått kultstatus och ligger, i skrivande stund på 48:e plats på imdb:s lista över serier med högst betyg. (Andra talanger som fick sin start i denna serie var Jason Segel och Seth Rogen.) Franco fortsatte sedan med att spela James Dean i en TV-film, en roll han hyllades för. Från 2002 till 2007 spelade han rollen som Harry Osbourne i Spider-Man-trilogin. Så långt är det inget märkvärdigt med hans karriär. Det blir däremot märkvärdigt om du har i åtanke att han samtidigt fortsatte plugga på universitet, där han läste mer än dubbelt så många poäng som oftast tilläts. Han var rädd att folk skulle tro att han bara ”gled förbi” tack vare sin kändisstatus. Under de senaste tio åren han utnyttjat sin status som känd skådespelare för att medverka i… ja, lite vad som helst, känns det som.
2008 återförenades han med Seth Rogen i "Pineapple Express". Franco och Rogen har sedan dess blivit lite av ett radarpar, som bjudit oss på knasig humor även i This is the End och The Interview. Franco har även medverkat i tyngre produktioner, som de Oscarsnominerade filmerna Milk och 127 timmar. I den senare var han dessutom själv nominerad för bästa manliga huvudroll.
Men Franco nöjde sig inte med att medverka i ett par av de roligaste komedierna och tyngsta Oscarsfilmerna. 2009-2012 spelade han rollen som ”Franco” i dagsåpan General Hospital. Han hann medverka i femtiofyra avsnitt. Detta är lite som att Zlatan skulle spela i ett lag i division fem, samtidigt som han fortsatte att spela för Manchester United.
På senare år har Franco, liksom många andra kända filmskådespelare, gått över till att medverka i TV-serier. Förra året var det 11.22.63, baserad på Stephen Kings tidsresar-roman med samma namn. Han har även medverkat i Angie Tribeca och spelar huvudrollen i HBO:s kommande serie, The Deuce.
Hollywood är en industri som tycker om att definiera sina skådespelare, placera dem i fack. Dwayne Johnson är en muskulös actionstjärna. Megan Fox är ögongodis. Meryl Streep är den mest begåvade skådespelaren någonsin, som alltid är med i de där kritikerhyllade filmerna som ingen ser. Seth Rogen är den flamsige och lönnfete killen som alltid är med i de där komedierna med den grova humorn. James Franco trotsar dock all form av definition.
James Franco ställer ofta upp på att göra cameos. Som när han spelade den uppkäftige knarklangaren i början av The Green Hornet och när han spelade ett mordoffer i en scen i The Iceman. Till skillnad från många andra skådespelare som har nått stjärnstatus, har han heller inget emot att spela mindre roller, som när han spelade ett av Julia Roberts många kärleksintressen i Eat Pray Love. Han kan gå från att spela den gode hjälten i storfilmer som Apornas planet: (r)evolution till att spela en smågangster med platinumtänder i independentrullen Spring Breakers. Han har till och med läst in ljudböcker. En av hans senaste inlästa böcker är The Dead Zone av Stephen King.
Det är alltid intressant att ta del av ett projekt där Franco varit inblandad. För jag tror inte han hade gjort så många olika saker om han inte drevs av en vilja att skapa och utforska olika former av medier. Resultatet blir, så klart, inte alltid lyckat. Jag har, än så länge, inte sett en enda film i Apornas Planet-serien som jag tyckt om. Detsamma kan sägas om Apornas planet: (r )evolution. Häromkvällen såg jag Why Him?, som var ett av komedigenrens ordentliga bottennapp, vilket troligtvis mest beror på att regissören antingen har kass humor eller inte har en aning om hur fasen en komedi ska göras.
LÄS OCKSÅ: Recension: Why Him? (2016)
Franco lyckas dock oftare än han misslyckas. Spring Breakers är en helknasig och bitvis väldigt mörk film om dekadens. Jag skulle vilja påstå att det är Francos bästa roll hittills. Han fick rollen för att han är en duktig skådespelare. Men jag tror att han tog den för att han alltid vill testa nya saker. Just nu har han medverkat i sexton olika filmer och TV-serier som haft eller ska ha premiär under 2017. Så det verkar sannerligen som att den nu 39-årige Franco fortfarande utforskar sin talang så mycket han bara kan. Och jag tycker det ska bli intressant att se vad för roller han valt detta år.