Efter Stockholm Bloodbath – 8 svenska händelser vi vill se på film

Mikael Håfströms Stockholm Bloodbath har precis haft premiär och publiken hungrar förhoppningsvis efter fler svenska historiska händelser som ännu inte har filmatiserats.

Urvalet av händelser som hade kunnat bli intressanta på bioduken svämmar över. Genom åren har många manusförslag fått läggas på hög till följd av brist på både pengar och resurser.

I dag ser situationen annorlunda ut eftersom teknikutvecklingen har möjliggjort projekt som man förr fick lägga ner redan på idéstadiet. Ett tydligt exempel på teknikutvecklingen är Den blomstertid nu kommer (2018), Crazy Pictures omskrivna katastroffilm.

Här kommer ett antal förslag på svenska historiska händelser och personer som hade kunnat vara intressanta.

8 svenska händelser och personer vi vill se filmatiseras

Axel von Fersen – Sveriges mytomspunne äventyrare

Få svenska historiska figurer har ett liv som så lekande lätt hade varit ett utmärkt underlag till en långfilm som den svenske officeren och greven Axel von Fersen. Denna man upplevde mera under sin levnad än vad tio personer gör tillsammans.

Han var en omtalat vacker man med charm och karisma. Han upplevde krig under Gustav III:s regering och var med under både den franska- och amerikanska revolutionen som diplomat.

Han var Marie Antoinettes älskare och försökte hjälpa den franska kungafamiljen undan revolutionärerna. Allt slutar med en horribel lynchning av en ilsken folkhop på Stockholms gator 1810 vilket avslutar kapitlet om hans liv.

Axel von Fersens har inte rönt någon större uppmärksamhet i de breda lagren. Han har, vad det verkar, gått under radarn helt.

Karl XII – pojken som ärvde ett envälde

Alldeles för få filmer har gjorts om de formativa åren under den period som allmänt brukar kallas för den svenska stormaktstiden. Här etablerade sig Sverige som en av Europas mest prominenta statsmakter.

Ekonomin och statsinstitutionerna växte långsamt fram i samma takt som den territoriella expansionen. Gustav II Adolf lade grunden till allt detta ända fram till att Karl X hade skapat ett Sverige som aldrig har varit större.

Karl XII tar över tronen år 1697, endast 15 år gammal, och en militärapparat som vid tiden är Europas mest drillade krigsmaskin. När han var 18 år gammal, år 1700, hade fyra av Sveriges största fiender förklarat krig varpå de nästkommande 21 åren var ett krigstillstånd.

Karl XII är en historia om en pojke som ärver ett enväldigt imperium och vars kungakrona ständigt skaver. Det är en historia om en stormakt som långsamt går mot sin avgrund med katastrofer som slaget i Poltava för att sedan kulminera med kungens död i Norge 1718.

Louis De Geer – arkitekten bakom Sveriges ekonomiska framgång

Louis De Geer var en av de mest framstående entreprenörer Sverige sett och levde på 1600-talet under stormaktstiden. Han anses vara en av Sveriges första storföretagare och spelade en betydande roll i utvecklingen av landets ekonomi och handel.

Här skulle man kunna utforska den spännande perioden av svensk historia under stormaktstiden, där ekonomi och politik vävdes samman.

Genom att skildra hans liv och verksamhet skulle filmen kunna ge en inblick i den ekonomiska utvecklingen och de politiska intriger som präglade Sverige under denna tid. De Geer var en av de individer som var mest framstående i att forma Sveriges framtid som land. Han var också involverad i den svenska slavhandeln, vilket kan ge filmen en mörk ton av tidig, svensk kapitalism. 

Betty Pettersson – första svenska kvinnliga studenten

Betty Pettersson var en banbrytande svensk kvinna som, trots motstånd och karikatyrer, skrev in sig vid Uppsala universitet år 1872 och begärde kunglig dispens för att studera till filosofie kandidat. Hon utexaminerades 1875 och var en pionjär inom kvinnors universitetsstudier i Sverige.

Trots sina insatser blev hon föga uppmärksammad under sitt yrkesliv. Efter hennes död 1955 restes minnestavlor och en minnesvård till hennes ära. Hennes mod och framsteg i akademiska studier har erkänts genom olika hedersbetygelser och minnesplatser.

En pionjär inom kvinnlig frigörelse som hade gjort sig utmärkt som en långfilm.

Den heliga Birgitta – en global ikon

Om man skulle rangordna Sveriges fem mest kända kvinnor i världen under de senaste 1 000 åren så hade sannolikt den heliga Birgitta tagit en pallplats.

Det har gjorts några försök att porträttera henne, exempelvis tv-filmen Heliga Birgitta (2003) med Pernilla August i huvudrollen. Dock inget som lämnar ett bestående intryck, ska nämnas.

År 1999 utsågs den heliga Birgitta till en av Europas skyddshelgon av påve Johannes Paulus II. Därför är hon känd och respekterad inom katolska kyrkan och kristna sammanhang över hela världen.

Hennes resa, präglad av fromhet och kamp för reformer, ger filmen en möjlighet att utforska både det andliga och det historiska perspektivet på ett gripande sätt.

Den svenska kolonisationen – drömmen om ett imperium

Ett tämligen bortglömt kapitel i den svenska historien är svenska kronans försök att likt Europas mest framstående centralmakter skapa kolonier runt om i världen. Försök till detta gjordes både i Delaware, New Jersey och Pennsylvania. Den svenska kolonin, kallad Nya Sverige, grundades på 1630-talet och varade fram till 1655 då den erövrades av nederländska kolonister.

Under 1600-talet hade Sverige en del försök att etablera handelsstationer och kolonier på Afrikas guldkust. Företaget Svenska Afrikanska Kompaniet var aktivt där för att bedriva handel, särskilt med guld och elfenben.

Sverige koloniserade även ön Saint Barthélemy i Västindien på 1700-talet. Ön var en viktig handelsplats, även för slavar, och bas för sjöfart. Sverige kontrollerade ön fram till slutet av 1700-talet när den såldes till Frankrike och var Sveriges sista koloni i sin ägo.

Filmens narrativ skulle kunna lyfta fram de komplexa relationerna, utmaningarna och ögonblicken av samförstånd eller konflikt som uppstår när två olika världar möts.

Religionsstriden – Sveriges okända inbördeskrig

Det inte många vet är att det faktiskt ägt rum ett inbördeskrig i Sverige med religiösa bevekelsegrunder. Slaget vid Stångebro ägde rum den 25 september 1598 mellan hertig Karl (senare Karl IX) och kung Sigismund av Sverige och Polen. Slaget var den sista inbördesstriden och religionsstriden på svensk mark. Hertig Karl, ledd av stridstörst, segrade, vilket i praktiken avgjorde kriget mot Sigismund.

Resultatet blev att Sigismund avsattes på en riksdag 1599. Slaget vid Stångebro var därmed en avgörande händelse i kriget mot Sigismund och markerade slutet på inbördesstrider och religionsstrider på svensk mark.

Ämnet är i dag extra relevant med tanke på religionsmotsättningarna både på hemmaplan och konflikterna ute i världen. Det finns en möjlighet här att lära sig av historiska misstag och samtidigt belysa kulturell mångfald och förståelse.

Drabantkåren – elitstyrkan

I alla de tidigare förslagen med krigsrelaterat innehåll så kan man dra vissa lärdomar om både samförstånd och moral. Så är det inte i detta fall. Här vill vi bara tillfredsställa er med ett omättligt sug efter rå och brutal action.

Möt Karl XII:s eget livgarde, den främsta elitstyrkan i svenska historien, drabanterna. De fungerade som den yttersta spjutspetsen på den redan existerande spjutspetsen och kunde själva, trots sitt ringa antal, avgöra slag helt själva.

Urvalsprocessen för att få bli drabant var något som angränsande till löjeväckande. Drabanterna bestod inte mer än av en styrka på runt 200 man och valdes ut bland de bättre av de bästa officerarna i landet som hade utmärkt sig i strid. En vanlig menig soldat i drabantkåren hade minst kaptensrang i den vanliga armén och kaptenlöjtnanten, alltså den officer vars rang endast trumfas av Kungen själv som var chef för kåren, hade generalmajors eller amiralsgrad i den vanliga armén.

Drabanternas roll på denna lista tjänar alltså inget annat syfte än vad exempelvis Rambo eller Die hard-franchisen gör. För er som älskar action så hade sannolikt inte en film om Drabanterna gjort er besvikna.

Nu håller vi tummarna för att dessa historiska personer och skeenden blir storfilm. “Stockholm Bloodbath” visas nu på landets biografer.