De vuxna häxorna och trollkarlarna innan Harry Potter
Vad gjorde de innan Harry Potter?
Innan Harry Potters universum tog över världen hade många av de kända skådespelarna från filmserien redan etablerade karriärer. Filmtopp påminner om vad de var kända för innan Harry Potter.
Harry Potters magiska värld bjuder oss på magi, hjältemod och ondsinta skurkar. Vi får även följa med under Harry Potters sju skolår på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Hans lärare är en färgglad samling individer.
Filmerna var stora projekt med stora rollistor. Många av barnen gjorde sina första roller i filmserien och skulle sedan gå vidare till framgångsrika karriärer. Emma Watson, som spelade Harry Potters vän Hermione Granger, har bland annat haft roller i filmer som The Bling Ring och Noah och kommer att spela huvudrollen i Skönheten och odjuret.
Daniel Radcliffe, som spelade självaste Harry Potter, undvek Anthony Perkins-syndromet (skådespelare som gör en känd roll, som sedan blir allt de är ihågkomna för, ett öde delat av bland andra Mark Hamill och Hayden Christensen från Star Wars-filmerna) genom att ta roller i projekt som tog honom så långt bort från Harry Potter som möjligt. Han spelade nyligen rollen som ett lik i den flummigt surrealistiska Swiss Army Man och spelade även huvudrollen i Imperium, en film om en FBI-agent som går undercover i en nynazistisk organisation.
De vuxna skådespelarna i filmerna var dock välrenommerade skådespelare. Tittar man på deras karriärer innan Harry Potter, kan man se att de hade en fallenhet för sina respektive roller. I denna lista har jag valt ut en roll per skådespelare som visar att de var lämpliga att axla de olika rollerna i Harry Potters magiska värld.
Alan Rickman som Severus Snape
Tidigare roll: Hans Gruber i Die Hard (1988)
Severus Snape hyste ett förakt mot Harry Potter och hans vänner och verkade vara en av Voldemorts mest lojala anhängare. Nu visade det sig visserligen att det inte var riktigt så enkelt. Poängen är att Alan Rickman (1946-2016) var som klippt och skuren för den osympatiske läraren. Faktum är att J.K. Rowling hade honom i åtanke när hon skrev böckerna. Rickman började sin karriär som skådespelare på den brittiska teaterscenen. Han skulle inte göra sin långfilmsdebut förrän han var fyrtiotvå år gammal.
Hans första filmroll var som Hans Gruber i Die Hard. Hans prestation har hyllats genom tiderna som en av de bästa filmskurkarna. Gruber var medlem i en östtysk terrorgrupp, men uteslöts ut gruppen strax innan filmen utspelar sig. Vi får inte veta exakt varför, men med tanke på att han tar gisslan i filmen för att kunna knäcka ett företags valv för att komma åt de 640 miljoner dollar som finns där, kan man kanske tänka sig att terrorgruppen misstänkte att hans motivering inte var den rätta.
Gruber är ett skrupellöst kriminellt geni, som utformat en plan som bygger på att folk antar att han är en terrorist. På så sätt kan han få FBI att stänga av strömmen, vilket knäcker det där sista svåra låset i valvet. Sedan var hans plan att spränga taket, dit han hade tvingat ut gisslan. För att citera Scooby Doo; ”Och han hade kommit undan med det också om det inte vore för…" den där nedrans John McClane, som dyker upp och dödar (nästan) alla Hans Grubers män och även Gruber själv.
Snape är visserligen mer öppet föraktfull och inte alls lika smidig som Gruber, men Rickmans skådespelarstil lämpar sig lika bra för båda rollerna. Båda glor, använder kroppsspråket för att dominera ett rum och talar på det där halvt sammanbitna sättet som är ett resultat av ett talfel som Rickman föddes med.
Richard Harris som Albus Dumbledore
Tidigare roll: Marcus Aurelius i Gladiator (2000)
Richard Harris (1930-2002) hade en mycket lång karriär bakom sig innan han fick rollen som den visa fadersfiguren i Harry Potter och de vises sten. En roll han bara skulle upprepa en gång eftersom han dog 2002 och fick ersättas med Michael Gambon. Kollar man in Harris profil på imdb, kommer man att finna att han gjorde roller så tidigt som på slutet av 50-talet. Kända roller han hade under sin livstid var i Kanonerna på Navarone (1961), The Hjältarna från Telemarken (1965) och De skoningslösa (1992).
Det är dock i Gladiator, i vilken han spelar rollen som den gamle kejsaren Marcus Aurelius, som vi ser tydligast tecken på Hogwarts rektor. Marcus Aurelius är gammal, sjuk och trött på allt krig och kivande i senaten. Efter vad han hoppas är det sista slaget, ber han sin mest betrodda general, Maximus, att ta tronen när han själv dör.
Maximus, som egentligen är bonde, vill bara åka hem till sin fru och son och vill inte alls bli kejsare. Marcus Aurelius säger då att det är precis därför det inte kan vara någon annan än Maximus som tar över efter honom. Maximus kan sedan återföra makten till folket, där den hör hemma. Det går ju tyvärr inte riktigt som planerat när Marcus Aurelius son mördar sin fader, tar tronen och sedan gör allt det som Marcus Aurelius ville sätta stopp för.
Marcus Aurelius är vis och erfaren. Hans tid som kejsare har dominerats av våldsamma krig och manipulativt maktspel. Han förstår att detta mönster måste ta slut, att fred bara kan komma genom demokrati. Detta kan man känna igen i Dumbledore, som också är en gammal och vis man, som vet alltför väl hur illa det kan gå om man inte är vaksam mot onda och mörka krafter. Han är en sansad trollkarl, som manar sina elever till eftertanke och som aldrig drar förhastade slutsatser. Han är skolans och hela världens bästa försvar, utöver Harry Potter själv så klart, mot den onde Voldemort.
Helena Bonham Carter som Bellatrix Lestrange
Tidigare roll: Marla Singer i Fight Club (1999)
Helena Bonham Carter är mest känd för sina roller i sin före detta sambo Tim Burtons filmer. Hon spelade ofta ganska så knasiga roller. Den roll som man kan se flest spår av Bellatrix Lestrange i är i den röda drottningen i Alice i Underlandet, en kvinna med stort huvud, stort ego och väldigt lite vett. Fast sett till att Alice i Underlandet producerades under Harry Potter-seriens inspelningstid, så får vi gå tillbaka till den brittiska skådespelerskans kanske mest kända amerikanska roll i kultfilmen Fight Club.
Den namnlösa huvudkaraktären i Fight Club, som ibland kallas för Jack, är en deprimerad trettioårig man som lider av sömnlöshet. För att råda bot mot sin sömnlöshet går han till olika stödgrupper för sjukdomar av olika slag, trots att han är (fysiskt) frisk. I en stödgrupp för män med testikelcancer (sic!) träffar han Marla Singer, en kvinna som, till synes, är mentalt labil (föga anar vi att han är i större behov av psykvård än vad hon är).
Jack beskriver henne vid ett tillfälle som en kvinna som vill dö, men som, tragiskt nog, inte gör det. Hon uppvisar många tecken på mental ohälsa. För det första har hon ett allmänt ovårdat yttre. Hon ser sig inte om när hon går över gatan och sväljer en massa piller för att Tyler Durden måste komma och rädda henne. Sedan verkar hon ha ett mycket destruktivt förhållande till Tyler och Jack.
Bellatrix Lestrange, Sirius Blacks kusin och en av Voldemorts farligaste följeslagare, är Marla Singer uppskruvad till max. Precis som Marla har Bellatrix ett ovårdat yttre. Det är svårt att säga om hon var lika galen innan hon sattes i Azkaban. Poängen är att hon är en spritt språngande galning. Precis som Marla har hon hamnat i ”fel” sällskap (eller rätt, beroende på hur man ser på det), vilket får destruktiva följder.
Maggie Smith som Minerva McGonagall
Tidigare roll: Wendy i Hook (1991)
Maggie Smiths karriär sträcker sig ännu längre tillbaka i tiden än Harris. Hennes tidigaste roll, enligt imdb, var 1955. På senare år är hon troligtvis mest känd för sin insatts i Downton Abbey.
Mitt första möte med skådespelaren var i Hook. Jag måste säga att jag blev förvånad när jag, ett decennium senare, såg en ”yngre” Maggie Smith i Harry Potter och de vises sten. I Hook spelar hon nämligen en äldre kvinna, en sorts modersfigur till filmens huvudkaraktär, Peter Banning, som alltså egentligen är Peter Pan i vuxet format.
Arbetsnarkomanen Peter tar med sin familj till London för att träffa Wendy (Smith), som är en typisk mormor – full av värme och kärlek. Hon värnar om att barn ska få vara barn och ha roligt, vilket Peter inte alls förstår, eftersom han har glömt vem han egentligen är. Det var en liten roll för Smith, men det var något jag skulle komma ihåg när jag senare såg Harry Potter-filmerna.
Minerva McGonagall verkar, till en början, vara en mycket strikt lärare med en sån där typiskt genomborrande blick som gör att det räcker med en blick för att eleverna ska uppföra sig ordentligt. Det visar sig dock att det finns ett mycket varmt och stort hjärta under all den där striktheten. McGonagalls första prioritet är alltid elevernas välbefinnande, något man känner igen från när Smith spelade Wendy i Hook.
Gary Oldman som Sirius Black
Tidigare roll: Stansfield i Léon (1994)
Gary Oldman är en av vår tids mest respekterade skådespelare. Han har ett oerhört brett register eftersom han kan skifta mellan olika dialekter, utseenden och roller. Han har spelat så många olika roller att det skulle ta en evighet att försöka definiera hans karaktär. Han har bland annat gjort sig ett namn genom att spela skurk i filmer som Dracula, Det femte elementet och Air Force One.
Den roll som jag har valt för denna lista är dock rollen som Stansfield i Léon. Stansfield är en korrupt snut, som langar droger, utövar utpressning och mördar alla som står i hans väg. Han har även ett drogproblem, som knappast gör något för att förbättra hans mentala stabilitet. En av de män som gömmer knark åt honom har spätt ut knarket, för att tjäna lite extra pengar. Detta tolererar så klart inte Stansfield, som mördar mannen, hans fru, hans son och en av hans döttrar. Mathilda, den dotter som kommer undan, flyttar in hos grannen Léon, som råkar vara New Yorks bästa lönnmördare.
Sirius Black är egentligen en mindre karaktär, både i böckerna och i filmerna. Fast han är viktig eftersom han inte bara är Harry Potters gudfar, utan en av de mer påtagliga länkarna till Harrys döda föräldrar. Det geniala med att ge Oldman rollen som Sirius Black är att han var känd för just sina skurkroller. Detta gjorde det lätt för oss i den äldre publiken att anta att Sirius Black var precis lika galen och ond som tidningarna sa när han rymde från Azkaban. Oldman hade dessutom ett utseende som liknade det han hade i Dracula, vilket hjälpte till att stärka detta första intryck. Black visade sig dock vara en av böckernas största hjältar.
Bonus:
Kenneth Branagh (Gilderoy Lockhart) är en känd Shakespeare-tolkare som bland annat spelade huvudrollen i Hamlet (1996).
Brendan Gleeson (Alastor Moody) är kanske annars mest känd som William Wallaces bästa vän, Hamish i Braveheart (1995).
Emma Thompson, som spelar Sybil Trelawney – den knasiga läraren i spådomskonst, är bland annat känd för sina roller i kostymdramer som Förnuft och känsla (1995) och Återstoden av dagen (1993).
Vilken skådespelare tycker ni mest om i Harry Potter-filmerna utöver den yngre generationen?