Adam Sandlers bästa filmer

Som många kända komiker, började Adam Sandler sin karriär som ståuppkomiker och blev sedan medlem i rollbesättningen på Saturday Night Live, där han jobbade 1990-1995. Genombrottet kom i form av Billy Madison, en film som handlar om en man som måste gå om hela grundskolan för att inte lämnas arvlös av sin far. Det är en olustig mix av barnslig och grov humor, som skulle komma att utmärka många av Adam Sandlers filmer.

Anledningen till att hans filmer är så hatade av många filmälskare tror jag är att den där mixen inte funkar så bra. Humorn är ofta för grov för barn, men för barnslig för att uppskattas av äldre publik. Mina personliga hat-objekt bland alla filmer med Sandler är The Waterboy och Little Nicky, där han spelar karaktärer med utvecklingsstörningar, som det drivs hej vilt med. Det känns ungefär lika värdigt som rasistiska nidbilder.

Men Adam Sandlers filmer är inte alltid dåliga. I denna lista har jag tagit upp mina fem favoriter. Märk väl att detta är mina personliga favoriter – jag förstår att de inte för alla. Men jag tycker ändå att du ska känna dig fri att attackera min smak (jag vet ett par av mina Facebook-vänner som troligtvis kommer skrika högt i protest).

6. Bulletproof (1996)

Detta var den första filmen med Adam Sandler jag såg. Jag hade ingen aning om vem han var. Däremot kände jag igen hans motspelare, Damons Wayans sr., från actionkomedier som Den siste scouten och Mo’ Money. Även detta är en actionkomedi, där Sandler spelar småfifflaren Moses, vars bästa vän, Keats (Wayans), visar sig vara en polis. Det blir obekvämt värre när de måste samarbeta när de jagas av Sandlers före detta arbetsgivare (James Caan).

På 80- och 90-talet gjordes det en hel del bra actionkomedier. Bulletproof är kanske inte den bästa i genren, men den är klart godkänd. Tyngdvikten ligger mer på komedi än på action. Sandler har ett par bra scener. Som när han pratar med den kufiga föreståndaren för ett motell med porr-tema. Vid ett annat tillfälle levererar han en svada som handlar om hur han ska få djur att kissa på Keats.

5. Bedtime Stories (2008)

Det har hänt, vid ett par tillfällen, att Sandler har frångått sin olustiga blandning av grov och barnslig humor, och kört på barnslig humor rakt igenom. Dessa filmer är rätt så familjevänliga och kan vara både roliga och trevliga, tycker jag. Här är det troligtvis inte många som håller med mig.

I "Bedtime Stories" spelar Sandler Skeeter, en hunsad men ambitiös vaktmästare på ett hotell, som ombeds passa sin systers barn. Barnen ber om en godnattsaga. Så Skeeter hittar på en saga som utspelar sig på medeltiden där han själv har huvudrollen som en modig men hunsad riddare. Barnen lägger till sina egna detaljer i sagan. Nästa dag besannas historien, vilket leder till fler sagor, där Sandler försöker styra resultat, med blandad framgång.

Det är en fin liten historia om en underdog, som kanske kan lyckas i livet med hjälp av en stor portion fantasi. Sagorna är fantasifulla och barnsliga i överkant. Barnsligheten känns dock på sin plats den här gången, eftersom det just är sagor riktade mot barn.

4. Funny People

Med jämna mellanrum försöker sig Sandler på lite mer vågade projekt, där både den grova och barnsliga humorn överges för en lite mer seriös ton. Här spelar han George, en framgångsrik men något melankolisk komiker, vars hela tillvaro vänds upp-och-ner när han får beskedet att han har cancer. Hans behov av att lämna något efter sig gör att han väljer att bli mentor för den unga komikern Ira, spelad av Seth Rogen.

"Funny People" ger oss en inblick i den tuffa komiker-kulturen och lämnar utrymme för både humor och allvar. Filmen blir nästan lite av en meta-film, då skämt inte bara levereras utan diskuteras. Här blir det rätt tydligt att både Sandler och Rogen, som båda gör snedtramp när det kommer till sina komiska insatser i sina karriärer, i grund och botten är duktiga komiker och skådespelare.

En personlig favoritsekvens i den här filmen är när George sitter och pratar med sin läkare, som spelas av den långe blonde tyske skådespelaren Torsten Voges. Det är, så klart, ett allvarligt samtal, då prognosen för George inte är bra. För att lätta upp stämningen lite refererar George till det faktum att läkaren bär vissa likheter med en terrorist i Die Hard. Det är ett skämt så obskyrt att bara ett sant Die Hard-fan kan uppskatta det. Och jag älskar det.

3. Men, Women & Children (2014)

När vi diskuterade den här listan på redaktionen lyfte Carl Hempel fram denna film som en av sina favoriter bland Sandlers filmer. Detta gjorde att jag kände mig nödgad att ta mig en titt. Det visade sig att Carl hade rätt i att det är en bra film.

Men, Women & Children är en rätt lågmäld dramakomedi av Jason Reitman, som tidigare gjort filmer som Up in the Air och Juno, som även de är rätt lågmälda. Det är en ensemblefilm, där Sandler alltså inte har en större roll än någon annan. Filmen utforskar sexualitet i det digitala samhället med lika mycket allvar som humor. Ansel Elgort, annars mest känd för Förr eller senare exploderar jag och nu senast Baby Driver, står för den tyngsta dramatiska insatsen som den nedstämde tonåringen Tim. Den vassaste humorn levereras av Emma Thompsons lustigt objektiva berättarröst.

Sandler spelar en man som befinner sig i ett äktenskap där passionen försvunnit. Detta leder till att både han och hans fru börjar experimentera med sin sexualitet på skilda håll. Sandler har en av sin karriärs bästa scener när fru och make konfronterar varandra.

2. Punch-Drunk Love (2002)

Detta var första gången vi såg Sandler i en mer seriös roll. Det var rätt länge sedan filmen kom ut, men jag kan bara tänka mig att folk trodde att Anderson hade tappat förståndet när han gav huvudrollen i sin film till mannen som spelade Djävulens son i Little Nicky. Men det gick ju faktiskt riktigt bra.

Sandler spelar Barry, som ett isolerat liv och ständigt tar emot gliringar från sina sju systrar. När han träffar Lena, spelad av Emily Watson, tar hans liv en positiv vändning. I ett ögonblick när ensamheten blir för mycket för Barry, ringer han en telefonsexlinje. Snart börjar företaget utpressa honom på pengar, vilket riskerar att äventyra hans relation med Lena.

Paul Thomas Anderson är en av vår tids bästa regissörer. Han har en finkänslig fingertoppskänsla som få andra regissörer kan mäta sig med (de finns ju, så klart, men det är en helt annan lista). Punch-Drunk Love är ett ypperligt exempel på detta. Vi får följa en man som är oerhört ensam och nedstämd. Sedan får vi se honom blomma upp som person. Och det enda som behövdes var att en enda person tog sig tid att lära känna honom. Det är en väldigt enkel, men samtidigt fin, historia.

Min absoluta favoritscen i denna film, och i alla filmer med Sandler, är när Barry stormar in i sina utpressares verksamhet och varnar dem. Han talar om för ledaren, spelad av Philip Seymor Hoffman, att hans kärlek har gjort honom så otroligt stark att det inte är en bra idé att fortsätta jävlas med honom. När ledaren försöker ge Barry svar på tal, ryter Barry till, vilket resulterar i en nervös försäkran om att de är klara med varandra.

1. Uncut Gems (2019)

Uncut Gems snor förstaplatsen från Punch-Drunk Love. I denna film slog sig Sandler ihop med bröderna Safdie, som tidigare gjort bland annat Good Time. De har en smått kaotisk stil, med grovhuggna karaktärer som är självdestruktiva och svär mycket. Det är en stil som kan vara svår för vissa att ta till sig; min morbror stängde av Uncut Gems efter tio minuter. Själv tycker jag Uncut Gems är ett mästerverk.

Vi får följa juveleraren Howard Ratner (Sandler). Han har ett allvarligt spelberoende, som ställer till större och större problem för honom. Under filmens gång får vi se honom manipulera och lura människor, förstöra i stort sett alla sina relationer och förlora stora summor pengar. Trots detta finner jag mig fullkomligt charmad av denne man och heja på honom i de svåraste av stunder. 

Trots att Howard måste beskrivas som en person som är falsk mot alla i sin omgivning, finns det något väldigt genuint i hans kärna. Det verkar inte spela någon roll hur svåra hans motgångar är; han återvänder alltid till sin positiva livsattityd.  

Det är fy skam att Sandler inte fick en Oscarsnominering för detta lilla mästerverk om denna genuina och samtidigt falska spelberoende juvelerare. 2019 var ett starkt år när det kommer till manliga huvudroller, men jag tror ändå att Sandler hade haft goda chanser att vinna om han hade varit nominerad.    

Adam Sandler kan när han vill

Denna lista är ett bevis på att Adam Sandler kan när han vill. Hans ”vanliga” filmer, det vill säga de vulgära och barnsliga filmerna, drar dock alltid in pengar. Så det är troligtvis säkrare för honom att göra dem, eftersom de kräver minimala risker. Men jag hade gärna sett att han tog lite fler risker. För det kan ju bli så bra.

Artikeln publicerades ursprungligen 2020-06-15.