Åtta filmer för stillsamma januaridagar
Inled 2022 på bästa sätt med dessa pärlor
När jul- och nyårshetsen nu är över kan det vara på sin plats att varva ner i soffan med något lugnande i filmform. Livsbejakande, njutbara och endorfinframkallande, filmerna på den här listan är perfekta att välkomna det nya året med.
Bara en Dag (2004)
Det andra intåget i Richard Linklaters både vackra och hjärtskärande ”Before-trilogi” markerar enligt mig den starkaste av de tre. Vi får här träffa Jesse och Celine nio år efter deras första möte och längs med Wiens vackra floder och kullerstensgator tillåts vi lyssna in på deras funderingar om den stora frågan de båda burit på sedan de skiljdes åt; ”what if”?
Aldrig för melodramatiskt eller framtvingat, Bara en Dag är både ljuvlig och för den delen bitterljuv i hur den tacklar temat kärlek vilket gör att det är oundvikligt att, likt hur Jesse och Celine faller för varandra, förälska sig i filmen själv.
In Bruges (2008)
När de mörka och slaskiga januaridagarna tar vid kan det vara skönt att drömma sig bort till en fjärran plats, och vilket bättre ställe än till belgiska Brügge där Martin McDonaghs briljanta In Bruges äger rum.
Torpederna Colin Farrell och Brendan Gleeson spenderar några minnesvärda dagar i staden och det hinns med allt från sightseeing, kärlek och skottlossningar på de belgiska medeltida gatorna. Bli dock inte lurad till att tro att In Bruges är någon snabbfotad actionhistoria där huvudkaraktären räddar dagen och får tjejen på köpet. Nej, McDonaghs film är betydligt mer lågmäld och eftertänksam och dess funderingar kring skuld och botgöring lär både få dig skratta och känna uppskattning.
Välkommen Mr. Chance! (1979)
Under sin karriär gjorde sig Peter Sellers främst känd för sina gestaltningar av utsvävande och expressiva karaktärer. I Välkommen Mr. Chance! från 1979 spelar Sellers en betydligt mer nedtonad kuf utan att för den delen gå miste om oundviklig charm och humor.
Filmens fjäderlätta godhet är svår att värja sig från och den är perfekt lämpad om man bara kravlöst känner för att tillbringa dryga två timmar i det egensinniga sällskapet av några riktiga toppskådisar.
The End of the Tour (2013)
Denna biografiska film om mötet mellan författaren David Foster Wallace och Rolling Stones-reportern David Lipsky är perfekt för den som är ute efter lite lugn och reflektiv egentid.
Filmen består mestadels av till synes vardagliga och intetsägande diskussioner om deras liv, karriärer och personliga utmaningar, men tack vare två starka rollprestationer och fantastisk dialog dem emellan förvandlas detta möte till en varm och heltäckande filt man bara vill svepa runt sig och aldrig släppa taget om. Kriminellt underskattad.
Kicking and Screaming (1995)
Noah Baumbach har på senare år vuxit till att bli en riktig tungviktare inom Hollywood, men han gjorde även bra filmer långt innan Oscarsakademin började uppmärksamma hans verk.
I hans debutfilm från 1995 tar regissören upp många av de återkommande frågor hans efterföljande karriär försökt besvara. Ungt vuxenskap, komplicerade relationer och vilsenhet i livet är alla centrala teman i Kicking and Screaming och Baumbach grubblar över dessa med sin brådmogna och intellektuella humor på ett sätt som inte nödvändigtvis erbjuder någon lösning åt sin publik men som åtminstone gör att vi känner oss mindre ensamma i våra egna funderingar om detsamma.
Rushmore (1998)
Wes Anderson har främst gjort sig känd för sitt idiosynkratiska och ”quirky” filmskapande men bland alla hans färgglada och tillrättalagda gestaltningar finns det några få filmer som träffar på ett lite djupare plan än många av hans andra verk.
Rushmore handlar till mångt och mycket om trasiga människor i sökandet efter helhet, men den går för den delen inte miste om Andersons lättsamma och egensinniga ton vilket gör Rushmore perfekt för den som känner för att varva ner med höga doser av såväl charm som ömsinthet.
Ungkarlslyan (1960)
På tal om charm så har Billy Wilders Ungkarlslyan så det räcker och blir över av den varan. Denna nyårspärla bjuder på ett par dråpliga och alltmer invecklade skeenden i ett händelseförlopp som nästan angränsar till buskis i sitt utförande, och detta på bara de bästa sätten.
Härligt snärtig och med ett par riktiga Hollywoodikoner i täten bestående av Jack Lemmon, Shirley MacLaine och Fred MacMurray, Ungkarlslyan är ”Old Hollywood” när det är som bäst.
Adventureland (2009)
Inte helt olik Kicking and Screaming i hur den slår ner mitt i skärningspunkten mellan ungdom- och vuxenskap. Under en sommar på det lokala och sjabbiga nöjesfältet med samma namn som filmen får vi ta del av dess anställdas problem, vare sig det gäller kärleksdilemman, framtidsfunderingar eller identitetssökande.
Ackompanjerat av ett fantastiskt soundtrack med låtar från bland annat The Velvet Underground, The Replacements och The Cure försäkrar filmen oss om att dina rädslor och bekymmer inte måste vara för evigt, något vi alla kan behöva bli påminda om ibland.