Är independentfilmer framtiden?
Och är filmfestivaler vägen dit?
I en intervju under Toronto International Film Festival sa skådespelerskan Nicole Kidman att Hollywood har dött och att vi behöver filmfestivaler mer än någonsin. Och jag håller faktiskt med om det.
Filmer som produceras i Hollywood kräver större budget än indie-filmer, men frågan är om utbudet från Hollywood verkligen är bättre? I Hollywood kan det ibland vara så att filmer enbart produceras för att ett visst namn är knutet till projektet, och då ser man inte lika mycket till story, karaktärer och allt annat runt omkring.
LÄS OCKSÅ: På premiären av the Perfect Pickup
Independentfilmer kräver ofta ett bra manus för att det ska bli något av projektet och under inspelningen tvingas filmteamet att arbeta hårt under tight budget, för att sedan chansa och skicka ut filmen till en massa festivaler och hoppas att någon blir intresserad av att köpa filmen för distribution.
I Sverige produceras inte film i samma utsträckning som i länder som USA och Kanada, vilket gör att vi ofta istället köper rättigheterna att visa filmerna i Sverige. Är det inte synd att det inte görs mer film här i Sverige?
På måndag i Vancouver presenteras vinnaren i en av de största tävlingarna om filmstipendium, Storyhive. Varje år har de olika "teman". Förra året var det webbserier och i år handlar det om digitala kortfilmer med kvinnliga regissörer. Tävlingen går ut på att alla som vill får rösta på de som har skickat in sitt bidrag och de bidrag som får flest röster vinner pengar till att spela in sitt projekt.
Förutom Storyhive finns Run and Gun och The Hot Shots Shorts Contest för att nämna några. Dessa tävlingar gör att filmskapare får möjlighet att visa vad de går för och lära känna nya namn inom branschen. Något som i sin tur uppmuntrar filmskaparna att fortsätta skapa sina egna projekt även vid sidan om tävlingar.
LÄS OCKSÅ: Recension: Me and Earl and the Dying Girl (2015)
I Sverige har vi visserligen en del filmtävlingar, men resultatet är inte detsamma som jag har märkt att det är i Vancouver. Det är klart att det produceras kortfilmer och independentfilmer i Sverige, men hur många av dem får allmänheten egentligen se? Genom tävlingarna i Vancouver får filmskaparna en chans att visa sina projekt för allmänheten, men i Sverige är det mer vanligt att de hamnar på internet. Tyvärr har det inte samma effekt att se en film på datorn som att se den i en biosalong, iallafall inte enligt mig.
Det är många filmer som vi går miste om här i Sverige om man inte tar sig till diverse festivaler. En av de största och mest prestigefulla filmfestivalerna i USA, Sundance Film Festival, har haft flera vinnande och nominerade filmer som aldrig har gått upp på bio i Sverige. Såsom Like Crazy (2011), som visades på Stockholm International Film Festival och sedan kom ut på DVD i Sverige, The Spectacular Now (2013), som endast visades på tv, eller nu senast Southside With You (2016), som endast verkar komma på DVD.
