Original mot Remake: The Fly (1958) vs The Fly (1986)

Tar jag ett kliv ner från mina cyniska höga hästar är det enkelt att förstå att det inte bara handlar om enkla cash-grabs. Det finns mängder med argument, utöver de monetära, till varför filmskapare väljer återvända till gammalt material. Vilka argument kan detta vara? Det undersöker jag i den här artikelserien "Original mot Remake".

Min uppgift är att leta likheter och skillnader filmerna emellan. Jag iklär mig även rollen som domare och fäller en slutgiltig dom över vilken version som jag anser vara överlägsen. Den här gången har jag kikat på originalet och remaken av The Fly; sci-fi-skräckisen om en vetenskapsman som förvandlas till en slags flughybrid. Originalet kom 1958 och regisserades av Kurt Neumann. Remaken såg dagens ljus 1986 och då satt David Cronenberg i registolen.

Likheter

Kärlekshistorian

En röd tråd som håller ihop båda versionerna är kärlekshistorierna. Båda filmerna skildrar ordentligt tragiska kärleksöden som får Romeo och Julia att framstå som lättsmält och relaterbart.

I originalet följer vi Helene (Patricia Owens). Lamslagen av panik hittas hon vid sin make Andrés (David Hedison) döda kropp. Hans huvud och arm har blivit krossade i en press. Hon erkänner till brottet. Spontant låter detta kanske inte som den mest stabila av relationer. Dock etableras det i flashbacks att detta är något hon blir driven till att göra av medlidande. Kärlekshistorien är originalets hjärta som förser filmen med blod.

Läs också: Original vs Remake: Mad Max

Även i Cronenbergs remake är kärlekshistorien en vital del av filmen. I nyversionen får vi se hur Seth Brundle (Jeff Goldblum) och Veronica Quaife (Geena Davis) först träffas och hur deras relation sedan tar form. När Brundle sedan ådrar sig sin minst sagt unika åkomma förändras även relationen därefter. Det är något som smärtar att se. Remakens karaktärsöden känns verkligen djupt tragiska. Tack vare att karaktärerna är trovärdiga, i en film vars premiss är allt annat än det.

Vinnare: Remaken. Att få följa paret från nyfunnen kärlek och ända vägen ner till bäcksvart tragik är verkligen gripande. 1958 har en del vackra scener och deras relation är verkligen filmens hjärta, men den rår inte på Cronenbergs monster till remake.

”Den farliga teknologin”

Bägge filmer har inslag av ett klassiskt tema inom science-fiction. Det varnande och förmanande budskapet om att människor ibland borde lugna ner sig i sin jakt på framsteg. Att teknologin kan ta makten och få oanade konsekvenser.

Originalet är utan tvivel den mer övertydliga av de två. Detta är inte så märkligt eftersom subtilitet knappast var något utmärkande drag för Hollywood på 50-talet. Protagonisten uttrycker erans oroliga attityd på detta vis: ”I get so scared sometimes. The suddenness of our age. Electronics, rockets, earth satellites, supersonic flight and now this. Oh, it's not so much who invents them, it's the fact they exist”.

Läs också: Vår recension av A History of Violence

Remaken har snarare undertoner av denna tematik. Det är aldrig lika uttalat som i originalet men det finns genomsyrat filmen genom. Huvudpersonens jakt på teknologiska framsteg är trots allt anledningen till att allt elände sker.

Vinnare: Originalet. Trots att det på ålderns höst ter sig lite fånigt så tänker jag inte hålla det daterade berättandet emot filmen. Bra science-fiction berättar något om världen vi lever i, och The Fly (1986) hade gärna fått ha något mer att berätta.

Skillnader

Genre

Cronenbergs nytolkning är så gott som en bruksanvisning för hur en remake bör gå till. Källmaterialet från originalet är fullständigt dissekerat och har genomgått en förvandling av samma omfång som filmernas huvudpersoner. Resultatet är ett genrebyte.

Cronenberg har i princip endast behållit grundpremissen från originalet - en man som genomgår en förvandling. Och det är där som Cronenberg håller fokus – på förvandlingen och alla dess steg. Allting filtrerat genom regissörens trademark; Body Horror. Stundtals är det fullständigt motbjudande, men alltid effektivt. En tolkning som skiljer sig ända ut i vingspetsarna från originalet.

Originalet spänner över en ganska märklig räckvidd. En form av science-fiction, drama och deckare med inslag av skräck. Filmens primära fokus ligger på att berätta en mordhistoria. Jag upplevde originalet som diffus och ovetandes om vilken fot den egentligen ville stå på.

Vinnare: Remaken. En mer kondenserad upplevelse på alla vis som vet exakt vilka strängar den spelar på. Originalets narrativ svajar ordentligt och jag förstår stundtals inte vilken genre filmen försöker tillhöra.

Berättarstruktur samt protagonister

Originalet använder sig av en icke-linjär berättarstruktur. I filmens inledande scen är flugmannen redan död och dramat med förvandlingen sker i en flashback. Luften pyser ut ur de inledande minuterna när jag redan känner till titelkaraktärens öde. Protagonisten är här vetenskapsmannens fru. Jag får inte många inblickar in i psyket på den excentriske tok som faktiskt genomgår förvandlingen, utan istället får jag erfara detta ur hans bättre hälfts ögon. Felprioriterat i min bok.

Nyversionen använder sig av en hederlig linjär berättarstruktur. Huvudpersonernas progression sker kronologiskt och jag är ständigt nyfiken på vad som kommer att komma härnäst. Protagonisten är i detta fall mannen som går igenom den bisarra förvandlingen till flughybrid. Detta anser jag är rätt prioriterat av Cronenberg.

Vinnare: Remaken. Den linjära berättarformen gör remaken till en tajtare upplevelse. Jag som åskådare har enklare att ta till mig den tragiska historien när protagonisten är den som genomgår korsningen mellan husfluga och dåraktig vetenskapsman.

Summering

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Remaken är en solklar vinnare med ett vinstresultat på 3-1! Ett varningens ord är dock på sin plats: Remaken är ingenting för lättkväljade!

Liksom tidigare nämnt borde Cronenbergs The Fly agera manual för hur remakes bäst genomförs. Cronenberg har tagit DNA från originalets genpool och korsat med sin unika och förvrängda visuella stil. Resultatet är en fullständig omtolkning av originalet, vars enda släktskap med den senare är titel och grundpremiss. Om inte det uppfyller syftet med en remake så vet jag inte vad som skulle göra det.