10 lysande Hitchcockfilmer de flesta inte sett
"The Master of Suspense" har många filmrullar i garderoben.
Alfred Hitchcock är tveklöst en av historiens populäraste regissörer. Många har sett de givna klassikerna, men betydligt färre har sett hans andra mästerverk.
Frågan är om det finns någon filmskapare som har arbetat sig in i allmänhetens medvetande lika skickligt som Alfred Hitchcock. Han var en mästare på att både engagera och manipulera sin publik och visste onekligen hur han skulle marknadsföra sina filmer. Se bara klippet här nedan:
Än i dag har de flesta åtminstone sett någon av de stora klassikerna: Psycho (1960), Fönstret åt gården (1954), Studie i brott (1958), Fåglarna (1960) och I sista minuten (1959). Men från en regissör som var verksam i över 50 år finns det mycket mer än så att hämta av. För att få lite perspektiv på det hela gjorde Hitchcock 47 filmer INNAN Psycho. Galet men sant.
Av den anledningen tänkte jag att passa på att lyfta fram 10 Hitchcockfilmer, som jag älskar och som mer eller mindre fallit i allmänhetens glömska.
Tips på 10 Hitchcockflimer som de flesta inte sett:
Arvet (1976)
Det märks att Hitchcock tappade riktningen efter Psycho. Jag vet att många älskar Fåglarna, men jag blir alltid lika besviken när jag ger den en ny chans – den blir ju inte bra förrän i slutet! Nej, det dröjde ända tills 70-talet innan gamle "Hitch" skulle hitta formen igen.
Arvet är hans sista film och det är en värdig sådan med snyggt foto, hemsökande musik signerad John Williams, klockrent skådespel och en riktigt underhållande plot, som kretsar kring två gifta par. Det ena bestående av juveltjuvar, det andra av ett medium och en hobbydetektiv. Vad kan tänkas hända när deras vägar korsas?
Frenzy (1972)
En seriemördare går lös i filmen som blev Hitchcocks återkomst efter ett ruggigt svagt 60-tal. Frenzy bjuder inte bara på underbara brittiska miljöer och härlig cockney, här finns också några av Hitchens mest morbida scener – vilket säger en hel del!
Fel man (1956)
Ett av Hitchcocks främst återkommande teman är berättelser om den oskyldigt anklagade – oavsett om denne jagas av polis eller banditer. Men till skillnad från exempelvis I sista sekunden eller Ung och oskyldig (1937), bjuder han här på ett ganska mörkt drama, utan spektakulära actionscener.
I Fel man följer vi Henry Fonda som en fattig musiker, som pekas ut för ett brott han inte begått. Filmen baseras på verkliga händelser och ska vara en förhållandevis lojal skildring. Kan tillägga att detta är en av Martin Scorseses favoritfilmer.
Främlingar på tåg (1951)
Två främlingar möts på ett tåg och bestämmer sig för att begå det perfekta brottet – att "byta mord" med varandra. Eller, tja, den ena tar det hela på allvar medan den andra tror att han skojar. Snart slungas den ena av dem, Guy (som inte kan diagnostiseras med fullblommig psykopati), in i en mardrömslik spiral.
Främlingar på tåg är en mästerlig, psykologisk thriller med ett lysande upplägg. Guy, som målas upp med queera undertoner (inte helt ovanligt i Hitchcocks filmografi), sägs vara en stand-in för alla offer för dåtidens homofobiska klimat.
Notorious! (1946)
I en av Hitchcocks absolut bästa filmer ser vi Ingrid Bergman och Cary Grant som två spioner, vars förhållande prövas till bristningsgränsen. Vi förstår direkt att de känner mer för varandra än vad någon av dem vill säga, men det blir kärlekstrassel innan deras relation ens startat. Ingrids karaktär går nämligen med på att gifta sig med en högt uppsatt före detta nazist, vars vänskapskrets hon försöker infiltrera.
Mannen hon gifter sig med spelas av Claude Rains, som gör en av de absolut bästa skådespelarinsatserna i någon av Hitchcocks filmer. Han spelar med sådan finkänslighet att det är omöjligt att inte bsympatisera med hans karaktär, och då gestaltar han ändå en högt uppsatt nazist. Även Grant och Bergman är fenomenala. De lyckas åstadkomma något så ovanligt som fullständigt trovärdig romantisk kemi. Trots att det handlar om spioner och nazister på flykt är kanske Notorious! den sexigaste filmen i Hitchcocks katalog.
Livbåt (1944)
På en livbåt försöker de överlevande att ta sig hem efter att deras fartyg sänkts av en tysk U-båt. Snart upptäcker de att en bland dem jobbade på U-båten som sänkte dem...
Livbåt är ett spännande karaktärsdrama som utspelas på en ytterst begränsad plats. Med bra skådespel och skicklig regi gör Hitchcock spänning av vad som skulle kunna vara århundradets sjukaste socialpsykologiska experiment.
Skuggan av ett tvivel (1943)
Fantastiske Joseph Cotten gestaltar här en av Hitchens obehagligaste figurer – en morbror som en dag står utanför familjens dörr. Snart blir hans glada systerdotter "Charlie" misstänksam. Är hennes morbror i själva verket en mördare?
Skuggan av ett tvivel är en urläcker thriller som var Alfred Hitchcocks egna favorit bland sina filmer. Det är bara att se den direkt om du inte har gjort det ännu!
Rebecca (1940)
Rebecca, Rebecca, Rebecca… Hitchcocks första "amerikanska" film är också en av hans bästa ("amerikansk" sett till att den är pröjsad av Hollywood, men har en brittisk regissör, brittiska skådespelare och ett brittiskt filmteam).
Rebecca är en gotisk kärlekshistoria om en föräldralös kvinna som gifter sig med en rik änkling. När hon flyttar in i hans gigantiska herrgård märker hon att varenda skrymsle andas Rebeccas minne. Det är nästan som att allt och alla vill att hon ska bli Rebecca och gå samma öde till mötes…
De 39 stegen (1935)
Man behöver nog inte se mer än en handfull Hitchcockfilmer för att inse att han gillade att återvända sina koncept. Han beskrev själv sin bästa äventyrsfilm, I sista minuten, som en "amerikansk version" av De 39 stegen och även om I sista minuten är bättre, så är denna spänningsfilm ett måste för alla Hitchcockälskare där ute. Låt dig inte skrämmas av filmens ålder – Hitchcocks värld var gastkramande redan för 90 år sedan!
Mannen som visste för mycket (1934)
Inte att förväxla med Hitchcocks onödiga remake med samma namn från 1956. Hans egna brittiska originalfilm från 1934 är bra mycket bättre med en lysande Peter Lorre i rollen som obehaglig kidnappare.
The Man Who Knew Too Much är i min mening den äldsta och sevärda Hitchcockfilmen (utan att det känns som hemläxa). Här finns många element som Hitchcock kommer att förfina under karriären, men med en unik och rå energi.
Dessa var mina tips på Hitchcockfilmer som inte får falla i glömska. Se dem och njut!
RELATERAD LÄSNING: