Cornelia Nordensson om att vara provocerande: “Tänker inte be om ursäkt“
“Rather be the bitch talked about, than the bitch talking”
I en krönika på Filmtopp benar finalisten Cornelia Nordensson ut betydelsen “Farmen“ haft i hennes liv, på vilket sätt den andra finalplatsen skiljer sig från den första och hur hon inte tänker låta de som provoveras trycka ned henne.
En gång för inte så länge sen pratade jag med en person som sa att jag är som “Marmite”. Ett konstigt smörgåspålägg från Storbritannien som man antingen älskar eller hatar, men en sak är säker, man kan inte prata om Marmite utan att ha en åsikt.
Vad är det som är så otroligt provocerande med att vara mänsklig och göra sin egen grej? Att fokusera på sin egen upplevelse och vilja något för sig själv, som man sen målinriktat går efter utan ursäkter och faktiskt gör ett bra jobb med att nå?
Jag tänker inte be om ursäkt för mina åstadkommanden, vilka jag har många av, och "Farmen" är inget undantag.
“Det har visat sig vara provocerande för människor“
En person som jag spenderade mindre än 24 totala timmar med inne på Farmen i somras, valde att uttrycka sig från åskådarbänken under min andra final med orden "skadeglädjen är den enda sanna glädjen och det hade varit kul att se Cornelia komma tvåa igen”. Personen fick glada birop från de andra och om jag ska vara helt ärlig så tog jag illa vid mig av att se den här scenen utspela sig i efterhand, men jag blev inte förvånad.
Som människa och person är jag rak och står för vad jag tycker och är inte rädd för att låta mina känslor komma och gå i den takt de behöver, jag är säker på vad jag klarar av och jag tycker genuint om mig själv som person. Det har visat sig vara provocerande för människor som inte vet var de har sig själva och som har svårt att hantera sina egna tillkortakommanden.
Om din enda taktik för att bibehålla självkänslan är att bromsa framgången för andra vill jag vänligt men bestämt poängtera att det är en stor skillnad på att vara den som står på straffpunkten och ska skjuta den avgörande straffen, kontra att vara den som sitter på avbytarbänken eller hemma i TV-soffan och skriker och gormar om hur det borde göras.
Min tid på Farmen – det har blivit nästan 22 veckor totalt sett över åren – är något jag tycker kan få tala för sig självt. Det har format mig på olika sätt som människa, men inte en enda gång har jag funderat på att prata ner någon annans insats eller person i det verkliga livet. Farmen har för mig, och uppenbarligen många andra, handlat om mig och min resa.
Mitt liv är så mycket mer än mina farmen-veckor, även om det nästan totalt sett uppgår till ett halvår av min levda tid. Till skillnad från andra deltagare som beskrivit situationen som det “största” eller “mäktigaste” som har hänt i deras liv så är mitt liv fyllt med väldigt mycket mer än koskit och pajkastning.
“Stolt över min personliga resa“
Men nu när denna resa äntligen har tagit slut vill jag lyfta fram skillnaden från min andra placering den här gången jämfört med min första. Den här gången tänker jag inte uppehålla mig i självtvivel eller besvikelse över det jag inte uppnådde.
Istället vill jag fokusera på de personliga segrar jag gjorde som kommer att stanna hos mig mycket längre än 500.000 kronor någonsin skulle göra.
Jag vill fira varje steg jag har tagit, oavsett hur litet eller stort, och fokusera på den resa som jag kunde göra på en personlig nivå i år.
Jag känner mig trygg och säker i att det inte handlar så mycket om var eller vem jag var då utan om vem jag blev på vägen.
Jag är stolt över min personliga resa, och jag är fast besluten att fortsätta vara min egen starkaste allierade, tillåta mig själv att vara mänsklig och ta bort mig själv från den eller det som tömmer min energi eller får mig att ifrågasätta mitt självvärde.
Min tid och energi spenderas i verkliga livet på de människor och upplevelser som uppmuntrar, accepterar och älskar mig för den jag är i hela mitt spektrum av att vara människa.
Och till alla som behöver höra det vill jag ge en vänlig påminnelse om att inte låta andra människors åsikter om vem de tror att du är, någonsin dämpa ditt ljus! Människor möter dig utifrån den nivå som de är kapabla att se sig själva, och jag har lärt mig att det sällan är något annat än en projektion av något som kommer inifrån. Var konstig, förbli mänsklig och var allt som är du utan ursäkter!
Men kom också ihåg att vara så snäll du kan, utifrån vart du befinner dig idag, för vi vet aldrig vad människor går igenom på insidan.
MYCKET KÄRLEK
Queen C
Följ gärna mitt väldigt händelserika liv på Instagram och i min nystartade podcast ”NU ÉRE BRA”.
Instagram: corres
Podcast: ”NU ÉRE BRA”