Tove Dalsryds spaningar från Röda mattan på Guldbaggegalan 2024
Från modetrender till stark politisk kupp
Tove Dalsryd bevakade Röda mattan på årets Guldbagge och fångade upp flera trender. Samtidigt kunde hon inte låta bli att beröras av Marall Nasiri politiska bidrag.
Ikväll gick den årliga Guldbaggegalan av stapeln på Cirkus i Stockholm. Den röda mattan var hårdbevakad med en strid ström av skådespelare, kändisar och folk inom filmbranschen. Alex Letic som höll i intervjuerna för SVT:s räkning körde en stilren svartvit look med en liten tvist. Han hade en vit omlottblus istället för skjorta, som han matchade med en välansad mustasch och svarta naglar. Det första jag lade märke till var att många av killarna hade relativt mycket smink på sig, vilket kändes fräscht och gjorde mig positivt upplyft.
Efter att ha kollat på röda mattan bara en stund började naturkänslan smyga sig på, det var extremt mycket paljetter och glitter. Jag som gärna lämnar allt vad paljetter heter redan på tolvslaget hade hoppats på lite vårigare looks, dock bidrog det i alla fall till en festlig känsla. Föga förvånande bar majoriteten av gästerna svart men man kanske inte kan förvänta sig mer av en gala i slutet av januari där temperaturen snart går ner till -20 grader. Folk såg ändå förvånansvärt fräscha ut. Jag spottade lite fejkfräknar, en blå eyeliner och definitivt några årsförbrukningar brun utan sol. Jag noterade också flera fingerwaves, vilket verkligen adderar en glamorös 20-talskänsla till vilken look som helst.
"Återstår att se om det här är början på en trend"
Jag kan tänka mig att många hade önskat sig några fler färgklickar men jag som älskar svart började istället kolla på detaljerna. Det var långa, svarta handskar à la Breakfast at Tiffany's, en otrolig knytblus under en smoking på Lars Wallin och svart body under en transparent paljettklänning på Alba August. En annan otrolig detalj var en otrolig, djup urringning i spets på Lena Olin. Hedda Stiernstedt hade gått all in som vanligt i en enaxlad, asymmetrisk klänning och en dramatisk, tjock kappa värdig Met-galan.
Några ceriserosa looks på Gina Dirawi, Naures och Carla Sehn stack ut men där tog nästan färgklickarna slut. De absolut mest innovativa accessoarerna var definitivt en öppen pocketbok (?) hängandes framtill på en klänning och en väska i form av en stor väggklocka. Det återstår att se om det här är början på en trend eller om det bara var en one of i ett försök att sticka ut på ett lite kreativt sätt. En trend som jag såg på bland annat Rachel Mohlin och Gunilla von Platen var en lång, vid kjol tillsammans med en långärmad tröja.
"Det är precis det här som är det magiska med film"
En gala som hyllar film och kultur är kanske precis vad vi behöver. Därför blev jag extra berörd när jag såg några som tog tillfället i akt och försökte föra in några viktiga budskap i sina looks. Jag såg bland annat en palestinasjal, en peacemärke i form av ett halsband och sist men inte minst en kroppsmålning. Det var Marall Nasiri som hade låtit skriva 71 politiska fångars namn på sin kropp. Inte nog med att det var estetiskt tilltalande, det var även otroligt starkt att hon väljer den här plattformen för att ta avstånd mot en av världens brutalaste regimer. Istället för att ytligt berätta om sin outfit för Alex under bästa sändningstid förs diskussionen naturligt in på de politiska fångar som sitter inspärrade i Iran. Jag får gåshud när hon mitt under hela det här glamorösa, ytliga spektaklet säger att “det enda vapnet de här kvinnorna har i Iran är att synas och det enda vi kan göra för dem är att synliggöra deras situation”.
Hela den här galan kan kännas som en enda glättig kuliss, en fantasivärld där vi glömmer den riktiga världen utanför. Men plötsligt slår det mig – det är precis det här som är det magiska med film. Bakom den glamorösa ytan döljer sig alltid ett viktigare budskap. Ett budskap som belyser människoöden och orättvisor och som förhoppningsvis belyser de människor vars enda vapen är att synas.