Tankar inför premiären av Det: Kapitel 2
Snart landar årets mest hajpade skräckfilm på biograferna.
Inför premiären av Det: Kapitel 2 delar Filmtopp med sig av sina funderingar.
Filmpremiären av det andra och avslutande kapitlet i “Det"-sagan närmar sig med stora kliv (6:e september) och hittills har vi kunnat ta del av både en stämningsfull teaser och skrämmande officiell trailer. Dessutom har självaste Stephen King, den titulerade skräckmästaren som är allmänt erkänd för att vara svårflörtad gällande hans böckers filmatiseringar, hyllat uppföljaren till skyarna:
Andy Muschietti som gjorde den föregående filmen har återvänt till registolen, och likaså har manusförfattaren Gary Dauberman kommit tillbaka. Framför kameran ser det närmast löjeväckande stabilt ut med den utökade rollistan, bland annat med Jessica Chastain, James McAvoy och Bill Hader. Men i ett försök att balansera denna vågskål, finns det även potentiella bekymmer att ta i beaktande inför premiären.
I denna kortare krönika reflekterar jag kring mina förväntningar på filmen – både gällande förhoppningar och farhågor.
“Uppföljarsyndromet”
Vad gäller uppföljare finns det alltid vissa orosmoln, och som oftast syftar det då till publikens förväntningar. Som regel bör det finnas ett visst bevarande av uppskattade moment från den första installationen, och samtidigt ett tillräckligt stort nytänk hos uppföljaren för att undvika ett repetitivt mönster. En balansgång som är svår att hitta både som regissör och manusförfattare.
Vad som ändå är positivt inför Det: Kapitel 2 är att man nästan gratis får en sådan nödvändig förändring i och med att handlingen istället kretsar kring Losers’ Club som vuxna, istället för barn. Därigenom skiftas istället fokus på både andra skådespelare och föråldrade karaktärer, och därmed en trolig förändrad gruppdynamik. Men samtidigt förekommer risken att den ändå hamnar i samma hjulspår som tidigare i och med att både miljöerna (staden Derry) och skurken Pennywise verkar vara identiska – åtminstone av trailermaterialet att bedöma.
Spellängden
Nyligen gick Warner Bros. ut med filmens totala spellängd (2 tim 45 min) och i filmvärldens numera otåliga klimat är detta, enligt min bok, i sin absolut längsta laget. Risken blir större för långsamma och utfyllande scener i sin strävan att försöka göra boken så pass mycket rättvisa som möjligt. Det viktigaste är trots allt att lyckas filmatisera bokens korrekta känsla, och samtidigt få med nyckelscener.
Förhandsvisningarna
Som jag nämnde tidigare kan vi se en längre teaser och officiell trailer. Personligen tycker jag alltid att det är vanskligt hur man ska bemöta dem. Vanligtvis tar jag avstånd från de längsta förhandsvisningarna just för att de berättar alldeles för mycket av handlingen och påverkar mitt tittande på filmen. Men detta är ju något som är högst individuellt.
Utifrån det första materialet att bedöma, en ovanligt lång teaser, fick jag en ruskigt obehaglig känsla – och det i en klart positiv anda. Detta var bra. Riktigt bra. Teasern avslöjar egentligen ingenting alls om filmens helhet, men ger oss ändå en tydlig känsla för hur upplevelsen kan tänkas bli. Precis som en teaser ska göra, helt enkelt.
Den officiella trailern avslöjar inte heller för mycket av handlingen, men däremot ger den mig inte fullt samma rysande känsla som teasern. Samtidigt lyckas den hålla mig fortsatt klart intresserad av projektet. Men såhär i efterhand hade det ändå varit tillräckligt för mig att enbart se den inledande teasern.
Och något som jag verkligen gillar med materialet som släppts hittills är användandet av den genomonda clownen Pennywise – gestaltad av vår svenska stolthet Bill Skarsgård. För mig var han en av de stora behållningar i det första kapitlet, och här verkar han få ännu större spelutrymme. Dessutom ser han ut att genomföra rollen med fortsatt stor bravur.
Rickard Karlsson
Vad tror du om "Det: Kapitel 2", lever den upp till sin föregångare? Missa inte vår ranking av Stephen King-filmer!