Parasite sopade banan på Oscarsgalan

Oscarsgalan är alltid en blandning av dalar och toppar, av triumfer och uttjatade konventioner, av fina hyllningar och pretentiösa tal. Nattens stora vinnare blev Parasite, som vann fyra av de tyngsta kategorierna och blev historisk genom att vara den första icke engelskspråkiga filmen att vinna en Oscar för bästa film. Se listan med nattens alla vinnare här.

TV4.

I år var det TV4 som hade de svenska rättigheterna till Oscarsgalan. Tilde De Paula Eby och Thomas Ritter var programledare. De var båda uppklädda i klänning och smoking och hade ett antal pålästa gäster i en smakfullt inredd studio. Som sig bör pratades det om grodor från tidigare år, Akademins homogena medlemmar och, så klart de olika filmerna som var nominerade. 

Till skillnad från exempelvis Aftonbladet, som haft rättigheterna till Oscarsgalan de senaste åren, valde TV4 att börja sändningarna först klockan 23.30. I praktiken innebar detta att försnacket i studion hölls samtidigt som On The Red Carpet sändes, det vill säga det segment där oumbärligt käcka programledare intervjuar kändisar på röda mattan. Jag trodde aldrig jag skulle sakna programledaren med det osannolika namnet George Penacchio. Men det gjorde jag.

Jag tror inte jag är ensam om att vilja se intervjuer med uppklädda kändisar. Istället fick vi emellanåt se Pär Lernström hojta efter kändisar. Han lyckades bland annat haffa Laura Dern och klumpigt genomföra en intervju med henne.

TV4 kanske gjorde rätt i att börja sändningen lite senare, men låt Lernström stanna hemma nästa år och visa höjdpunkter från den amerikanska sändningen istället. För så jävla kul var det inte att se Pär hojta.

Parasite blev historisk vinnare.

Jag skrev en artikel om vilka filmer jag trodde skulle vinna på Oscarsgalan 2020. Gällande skådespelarna och fotot lyckades jag pricka rätt. Sedan fick jag inte många rätt. Istället vann de filmer jag hoppades skulle vinna. Joker hade elva nomineringar och 1917, The Irishman och Once Upon a Time… in Hollywood hade tio nomineringar var. I slutändan vann dessa filmer inte särskilt många statyetter. De fick se sig besegrade av sydkoreanska Parasite.

Först överraskade Parasite med att vinna en Oscar för bästa originalmanus, en kategori där den bland annat slog både 1917 och Once Upon a Time… in Hollywood. Med tanke på att Parasite är på koreanska var detta rätt märkvärdigt.

Sedan vann Parasite även en Oscars för ”International Feature Film”, alltså den kategori som tidigare hette icke engelskspråkiga film. Detta var föga överraskande, eftersom detta faktiskt var en kategori där den var vinnartippad.

Den första stora skrällen kom när priset för bästa regi skulle delas ut. Jag var helt övertygad om att Bong Joon Ho skulle se sig besegrad av någon av tungviktarna Sam Mendes, Martin Scorsese eller Quentin Tarantino. Todd Phillips hade också kunnat vinna, då Joker trots allt hade elva nomineringar. Men även denna kategori vann Bong och Parasite.

Med bästa manus och bästa regi kändes det som att Parasite hade vunnit på teknisk knockout, men att någon av de andra filmerna lik förbannat skulle knocka bort den sydkoreanska satiren i sista ronden. Men så blev det inte. Parasite vann även kategorin bästa film. Därmed blev Parasite historisk som första icke engelskspråkiga film att vinna en Oscar för bästa film.

Som om inte det vore nog höll Bong Joon Ho kvällens bästa tal när han vann sin Oscar för bästa regi. Han sa att den lärdom han mest tagit till sig är att det mest personliga är det mest kreativa. Detta var något Martin Scorsese sagt. Scorsese fick en rungande applåd för detta. Sedan fortsatte Bong med att påpeka att Quentin Tarantino har uppmärksammat hans filmer och därmed är en av anledningarna till att han nått så stor framgång. Det är många på galan som ”tackar” sin mednominerade. Men Bong menade det verkligen.

Skådespelare utan manus är inga goda talare.

När det kommer till vilka som vann skådespelarkategorierna blev det alltså inga överraskningar.

Jag förstår inte alls varför Laura Dern ens blev nominerad för bästa kvinnliga biroll för Marriage Story. Jag tycker hon var klyschig och skittråkig i den filmen. Jag var inte heller såld på att Brad Pitt skulle få en nominering för bästa manliga biroll för Once Upon a Time in Hollywood. Han var lite småcool och spelade över när han skulle spela hög. Men de båda vann sina kategorier. De höll väl lite småtråkiga tal, men var klara rätt snabbt. Och Pitt hade faktiskt en snygg slutkläm. Efter att ha berättat om hur han kom till Hollywood sa han:

Once Upon a Time in Hollywood. Ain’t that the truth?

Joaquin Phoenix vann en Oscar för bästa manliga huvudroll för Joker. Även om jag hoppades på Antonio Banderas för Smärta och ära, tycker jag att Phoenix var värd att vinna också. Jag bara önskar att han inte hade babblat på i flera minuter om rasism, sexism, miljön och fan och hans mormor. Vid ett tillfälle snackade han till och med om en ko.

Renée Zellweger vann för bästa kvinnliga huvudroll för Judy. Hon var kvällens absolut tråkigaste vinnare. Jag tycker vem som helst utom hon skulle ha vunnit. Som om inte det vore nog babblade hon först upp en massa namn på folk hon ville tacka. Sedan ville hon lyfta alla från Serena Williams till Fred Rogers, militären och… ambulanspersonal? För de är hjältar. Precis som… Judy Garland? Ja, det blev mer än en smula snurrigt.

 Nästa år kanske manusförfattarna kan skriva skådespelarnas tacktal?

Oscarsgalan vill så gärna vara feministisk.

Det har pratats och skrivit en hel del om att det främst är vita män som blir nominerade och vinner på Oscarsgalan. I och med att Parasite vann de tyngsta kategorierna tog akademin ”hand om” den vita delen av problemet. De försökte även styra galan åt det feministiska hållet. Det gick väl sisådär.

Utöver att nämna att kvinnor minsann var nominerade i vissa kategorier, framfördes ett medley av den nominerade musiken för första gången under ledning av en kvinnlig dirigent. Hon presenterades av Brie Larson, Sigourney Weaver och Gal Gadot, som alla spelat kvinnliga hjältar. Det var sannerligen ett starkt budskap!

Men Greta Gerwig fick ändå ingen nominering för bästa regi för Unga kvinnor. Det är för övrigt en kategori där endast fem kvinnor varit nominerade. Någonsin. Och Greta blev alltså inte nummer sex. Men akademin tänker på henne i alla fall. Det är alltid nåt.

Varför är Oscarsgalan inte en bättre show?

Oscarsgalan är den mest glamourösa galan på hela året. Kändisarna har de finaste kläderna och de finaste smyckena när de går på prisgalan där de ”bästa” inom branschen utses. Det är en snuskigt påkostad tillställning. Det borde därför vara årets bästa show också. Men det är det inte.

Vid ett tillfälle under kvällen gjordes en hyllning till låtarna som lyft filmer och filmer som lyft låtarna. Vi fick då se ett riktigt proffsigt montage av klipp och musik från bland annat Breakfeast Club, Ghost, Rocky och Titanic. Sedan framförde Eminem Lose Yourself, som han vann en Oscar för 2003. Han blåste ordentligt med liv i Oscarsgalan. Men det var också enda gången under kvällen som det var riktigt bra.

Precis som förra året stod Oscarsgalan utan värd. Galan inleddes med ett skakigt sång- och dans-nummer. Sedan körde Steve Martin och Chris Rock lite käck inledande dialog där de pikade gäster och nominerade. Maya Rudolph och Kristen Wiig hade även de lite käck dialog. Sedan var det Julia Louis-Dreyfuss och Will Ferrells tur. Detta är några av de bästa och mest proffsiga komikerna i branschen. Men det är ändå lite halvklumpigt framfört.

Varför är Oscarsgalan inte bättre?

Men jag ska inte gnälla alltför mycket. Inte när "Parasite" så värdigt tog hem alla de tyngsta priserna. Jag är övertygad om att Bong Joon Ho nu kommer få möjlighet att göra filmer som kommer nå ännu större publik.

Och jag är även övertygad om att det kommer bli jävligt bra filmer.