Krönika: Så kan du använda betygen på IMDb
Ärliga betygssättare, haters och fans.
Vi behöver alla lite vägledning i våra val av filmer ibland. Användarbetygen på IMDb är faktiskt något som, åtminstone oftast, går att lita på. Men först finns det ett par saker du behöver veta.
Jag satte mig nyligen ner för att titta på "Cosmopolis" från 2012. Denna film har jag länge planerat att se. Filmen är regisserad av David Cronenberg, en regissör med en säregen stil som ofta gör halvknasiga och intressanta filmer. Huvudrollen spelas av Robert Pattinson. Då Cosmospolis kom ut samma år som sista delen i Twilight kan den ses som Pattinsons första försök att bredda sin repertoar. Det funkade för Daniel Radcliffe, som har varit involverad i väldigt intressanta projekt sedan han lämnade Harry Potter bakom sig. Filmer som Swiss Army Man och Imperium är så långt från Harry Potter det bara går att komma och är mycket sevärda.
Jag borde ha förstått på en gång att Pattinson och "Cosmopolis" inte alls spelar i samma liga. För Cosmopolis har ett medelbetyg på 5,0 på IMDb. Jag valde att ignorera detta betyg och fick mitt straff i form av dryga hundra minuter av en pladdrig osammanhängande film centrerad kring existentialism. Jag förstår att Cronenberg ville göra en filosofisk film, med stor distans mellan karaktärerna och publiken. Jag tycker bara inte om det. Det var en tråkig upplevelse där den enda skådespelaren som lyckades bära upp dialogen var Paul Giamatti. Och han är bara med i tio minuter.
Jag får faktiskt skylla mig själv. IMDb, Internet Movie Database, världens största filmdatabas, varnade mig med sitt användarbetyg. 5,0 är nämligen väldigt lågt. Tumregeln jag personligen följer annars är att aldrig se en film med lägre betyg än 6,5. Jag känner folk som inte ser filmer med lägre betyg än 7,0.
Smaken är som baken, så klart. En film med över 8,0 i medelbetyg kan upplevas som kass och tråkig av somliga, medan en film med 4,0 kan anses vara jättebra av andra. Men användarbetygen på IMDb ger en relativt bra uppfattning om hur bra en film är. Det är dock ett par saker som kan vara bra att veta om hur olika användare sätter sina betyg och hur det påverkar filmernas medelbetyg.
Hur det fungerar
Alla som registrerar ett användarnamn på IMDb kan sätta betyg på alla filmer. Medelbetygen är dock inte baserade på alla användares betyg, utan på vad som beskrivs som ”regular voters”, det vill säga användare som sätter betyg regelbundet. Exakt vad som krävs för att räknas in i denna kategori hålls hemligt för att undvika att människor ska försöka ta sig runt dessa regler. För deras berömda topplista "Top 250", som består av de 250 filmer med högst användarbetyg, krävs minst 25 000 röster för att få vara med. För ”Bottom 100”, som består av de filmer med lägst betyg, krävs dock endast 1 500 röster.
Då betygen sätts av helt vanliga människor ger systemet inte alltid en klar bild av hur bra en film är. Men det är alltså detta jag tänker försöka ge er lite vägledning med.
Hjälpsam vägledning eller bara idiotiskt?
Innan jag fortsätter vill jag poängtera att slutsatserna jag drar i denna text är väldigt godtyckliga. Jag har inte gjort någon undersökning, tittat på statistik eller rådgjort med experter inom området. Slutsatserna är främst baserade på min kunskap som åskådare och de mängder av artiklar jag läst om fankultur, olika filmers påverkan på vår kultur och liknande.
Med andra ord är detta främst kvalificerade gissningar. Sedan är ju inte detta någon vetenskaplig artikel i en obskyr tidning, som endast läses av folk i branschen. Det är en krönika på Filmtopp.se; en artikel som förhoppningsvis är lite kul att läsa.
Detta gör, så klart, att det är fritt fram att kalla mig en idiot i kommentarsfältet. Tänk bara på att vårda språket.
Hur jag ser film och sätter betyg.
I skrivande stund har jag varit filmskribent i tio år. När jag sätter betyg på filmer är det en rätt seriös historia. Ibland vet jag på en gång vilket ett betyg en film ska få. Andra gånger behöver jag fundera på det, välja mellan två betyg. Som alla andra recensenter här på Filmtopp är jag alltid ärlig. Jag sätter inte ett lågt betyg på en film bara för att jag avskyr huvudrollsinnehavaren som privatperson, eller ett högt betyg för att en film är ”viktig”.
Skulle jag sätta betyg på Leaving Neverland, dokumentären om Michael Jacksons påstådda övergrepp på två pojkar, skulle jag sätta en trea till exempel. Detta betyg reflekterar filmens kvalité som dokumentär, inte filmens påverkan på folks perception av den största popikonen de senaste trettio åren.
Precis som alla andra filmtittare har jag en filmsmak. Jag är inte allätare. Min smak är möjligtvis bredare än andras är. Men inte nödvändigtvis. Ibland är jag faktiskt på humör för en film med stora explosioner, som The Fate of The Furious. Andra gånger vill jag se ett drama, i stil med The Gifted, en rar liten film med Chris Evans i huvudrollen.
Jag ser mer än gärna en komedi när jag är på det humöret. Senast såg jag om Kick-Ass. När jag verkligen inte vet vad jag vill se, men jag vet att jag vill se en film, går jag på regissör eller skådespelare. Senast jag gjorde det såg jag Anon, regisserad av Andrew Niccol, som även ligger bakom Lord of War och In Time, två filmer som jag tycker är riktigt bra. Anon var bara okej.
Men jag är ju också skribent för Filmtopp.se. Redaktören söker därför, på regelbunden basis, efter skribenter som kan ”ta” visningar. Detta gör att jag även sett filmer jag kanske inte skulle ha sett i vanliga fall. Jag tog, aningen motvilligt, visningen av Sunset, en ungersk film som utspelar sig strax före första världskriget. Den var väldigt annorlunda berättad, oerhört snygg och nästan hypnotisk i sitt bildspråk. Jag gav den en fyra. Jag tog även visningen av The Dirt, filmen om Mötley Crüe. Det är en film om ett gäng idioter som spelar lite musik emellanåt. Jag var snäll och gav filmen en etta.
Det är inte alla som har min passion för att se på film, min lynniga filmsmak eller en småländsk redaktör som levererar filmer på ett silverfat. Så nu tar vi en liten titt på hur andra människor sätter betyg.
Den ärliga betygsättaren.
Den ärliga betygsättaren är en person som har ett rätt stort filmintresse och är ganska seriös i sitt betygsättande. Det främsta som skiljer denna sortens betygsättare från mig är att denne, för det mesta, håller sig till sina favoritgenrer och favoritskådespelare (ingen småländsk redaktör för dessa användare alltså). Om en person gillar exempelvis filmer med och av Clint Eastwood, kommer denna betygsättaren dock att vara ärlig om hen inte tycker om en specifik film.
Om alla betygsättare var som den ärliga betygsättaren hade betygen på IMDb varit väldigt tillförlitliga. Dessvärre är detta inte fallet.
Fansen.
Om vi ska återvända till Robert Pattinson. Denne brittiske skådespelare slog igenom som vampyren Edward Cullen i den omåttligt populära filmen Twilight, som kom ut 2008 och var första delen i en serie på fem filmer. Min åsikt om dessa filmer är att de fulla av extremt platta och stereotypiska karaktärer, har fruktansvärd och osannolik dialog och ger unga människor en skev bild av dynamiken i en kärleksrelation. Det är inte vidare långsökt att påstå att både böckerna och filmerna ger en förskönad bild av ett förhållande där kvinnan misshandlas av mannen.
Det är därför skrämmande att så många unga flickor blev som besatta av böckerna och filmerna. När du inte bara gillar en film, utan älskar den och höjer den till att vara som en bibel, ett sätt att se världen, finns det bara ett betyg att sätta: det högsta. I och med att Twilight och dess uppföljare blev så vansinnigt populära, kan ni tänka er hur många unga flickor som gett filmerna högsta betyg.
Haters.
Haters är alltså tvärtemot fansen. De behöver knappt se en film för att sätta ett betyg på den. Tänk dig att du är en ung kille, som precis kommit i puberteten och upptäckt tjejer (i den här hypotetiska situationen är killen heterosexuell). Du är tafatt, finnig och din kropp börjar bete sig främmande. Här kommer Robert Pattinson, en 22-årig före detta modell som är stylad och sminkad för att se ut som en ursexig tonårig vampyr. Alla jämnåriga tjejer suktar efter honom. Det spelar ingen roll att han är fiktiv. Det är klart att du hatar honom. Så du ger Twilight det lägsta betyget.
Men haters antar även andra former. Min far är ett lysande exempel. Han är 67 år gammal och avskyr av någon anledning allt vad science fiction och fantasy heter. Så fort en bok eller en film innehåller övernaturliga element tappar han intresset helt. Jag tyckte boken 11.22.63 av Stephen King var ett spännande och mångfacetterat kärleksbrev till USA i mitten av förra seklet. Huvudpersonen reser från vår tid till slutet av 1950-talet i början av boken. Jag läste ut den över sjuhundra sidor långa boken på rekordtid. Min far slutade läsa efter 27 sidor.
Jag visade "Deadpool" för min far. Själv tycker jag att Deadpool är en hejdlöst rolig pastisch på superhjältefilmen och bjuder på fantastisk action. Och jag visade honom filmen främst för att den har en rå humor som är kompatibel med hans. Men det gick inte alls vägen. Han gillade inte filmen. Skulle han sätta ett betyg på Deadpool hade det sannerligen inte varit högt. Och han är nog inte den enda som tvingas genomlida filmer han aldrig skulle ha valt själv.
Summan av kardemumman.
Så vad händer när alla dessa människor sätter betyg?
Det betyg som dyker upp på IMDb är alltså summan av alla dessa olika sorters personers smak. Det kan vara svårt att veta vad som är ett bra betyg och vad som är ett dåligt betyg. Tillåt mig att ge er lite hjälp.
Men kom ihåg att alla har olika smak och därför kanske inte nödvändigtvis håller med. Nyckeln till frihet, som länge varit den högst rankade filmen på IMDb, har till exempel ”endast” ett medelbetyg på 9,2.
Marvel/DC
De stora superhjältefilmerna, producerade av Marvel och DC, har på tok för höga betyg på grund av alla fans som röstar på dem. Dessa filmer har blivit omåttligt populära. Avengers: Infinity War har till exempel 8,5 på IMDb. Detta är högre än bland annat The Shining, Citizen Kane och 2001: A Space Odyssey.
Därför är betygen för dessa filmer inte att lita på för ”vanliga” filmtittare, det vill säga folk som är äldre än 30 och/eller inte tycker om superhjältefilmer.
Filmer med betyg: 7,5-9
Detta betyder att filmen har fått bra betyg av tillräckligt många för att inte dras ner av haters och att de flesta ärliga betygsättare också tycker om den. Vill du se en riktigt bra film och hittar en film med detta betyg är den sannolikt sevärd.
På grund av att alla användare har olika smak, finns det alltså inga filmer som har högsta betyg. Faktum är att det, i skrivande stund, endast finns fyra filmer som har 9,0 eller högre.
Nyckeln till frihet har legat på första plats på topplistan i princip sedan IMDb blev tillgänglig för allmänheten i början av 90-talet. Filmen har knuffats ner tillfälligt av storfilmer, men alltid kommit tillbaka.
6,0 -7,5
Här hamnar de allra flesta filmer. Detta betyder oftast att filmen ifråga är en kvalitetsproduktion. Manus, regi och skådespelare gör alla insatser som i alla fall är godkända. Filmer med högre medelbetyg är inte många. Faktum är att den film med sämst medelbetyg på Top 250 har 8,0.
5,0-5,9
Dessa filmer är troligtvis inte bra. Filmen har inte dragit tillräckligt många fans för att få ett högre betyg. Betyget kan ha dragits ner av haters, men en stor andel av de som röstat har också troligtvis tillhört den ärliga kategorin.
Twilight har 5,2 i medelbetyg, trots den stora fanskaran. Här kan vi nog räkna med att det finns många haters. Men de kan knappast vara fler än fansen. En stor andel av de som röstat har troligtvis varit ärliga betygsättare. Därför är 5,2 väldigt lågt.
Detsamma kan sägas om Cosmopolis. Filmen kom ut 2012, när Pattinson var som populärast. Detta borde betyda att en stor andel unga flickor velat se även denna film, för att se om Pattinson kunde vara lika sexig även i denna film. Ett så stort fan av en skådespelare kommer nästan automatiskt ge honom ett högt betyg. Cosmopolis har, trots Pattinsons popularitet, endast 5,0 i medelbetyg. Jag borde ha vetat bättre än att se den med andra ord.
4,9 – neråt
Det här är filmer där filmmakarna antingen har varit fruktansvärt dåliga på sitt jobb eller medvetet gjort en film med ”rätt” ingredienser, men inte brytt sig om slutresultatet utan bara velat tjäna en hacka. Sky dessa filmer som pesten alltså. Det gör jag. Det var länge sedan jag såg en film med så här dåligt medelbetyg (även om Cosmopolis kommer nära alltså). Undantag görs för filmer som The Room, med ett medelbetyg på 3,7, som är en kultfilm just för att den är så dålig.