Independentfilmen ”Anora” skapade Oscarshistoria

Den 97:e Oscarsgalan var stabil när det kommer till produktionen av själva galan. Det känns som att galan har hittat fotfästet igen efter att ha haltat i flera år, först när hela industrin gick på knäna på grund av pandemin och även valde att köra utan värd i några år.

Stabila programledare

Talkshow-värden Conan O’Brien kändes som ett väldigt stabilt val av värd. Bland alla talkshow-värdar genom åren har O’Brien varit en personlig favorit. Medan en del värdar vinner billiga poäng genom att roasta kändisar, har Conan byggt sin persona på att skoja om sig själv.

Anledningen till att kändisar roastas under Oscarsgalan är för att lätta upp stämningen lite när ett gäng miljonärer samlas för att gratulera varandra. Ibland går dock detta lite väl långt; det är inte vidare kul att se sura miner från sina favoritskådisar. Det hela ställdes på sin spets 2022, när Will Smith smällde till Chris Rock efter ett väldigt tamt skämt om Smiths fru, Jada Pinkett Smith. Denna grava överreaktion tog det roliga ur roastandet lite.

Det enda lite mer elaka skämtet som Conan drog var om Karla Sofia Gascón, som hamnat i blåsvädret efter en serie hatiska inlägg på sociala medier. Skämtet ifråga handlade om hur mycket hennes publicist måste ha svurit när hen upptäckte alla gamla inlägg. Därefter skojade Conan lite med kändisarna genom att visa deras första skådespelarporträtt, som kändes lite lagom föråldrade. I vanlig ordning, var Conans porträtt det minst smickrande.

I år sändes Oscarsgalan alltså på Disney+. Jessica Almenäs var värd i den svenska studion. Hon hade sällskap av filmjournalisten Christina Jeurling Birro och stylisten Sara Biderman, som fungerade som modeexpert.

Inledningsvis kändes det lite stelt och styltigt, men trion fann snabbt en bra rytm. Ibland känns den svenska produktionen kring Oscarsgalan lite hastigt och slarvigt ihopsatt. I år var ett av de bättre åren. Almenäs, Birro och Biderman kändes inte bara pålästa, utan även engagerade.

Många nomineringar, få vinster

I min krönika inför detta årets Oscarsgala förutspådde jag att ”Brutalisten” skulle bli en av nattens stora vinnare. Filmen hade tio nomineringar, men vann endast i tre kategorier – bästa foto, musik och manliga huvudroll.

"Emilia Pérez", musikalen om kartelledaren som genomgår ett könsbyte, har drabbats av ett antal kontroverser. Trots att den hade 13 nomineringar, kändes det som att den var ett av kvällens svagaste kort. Den vann dock två statyetter, en för bästa låt och en för bästa kvinnliga biroll.

"Wicked", musikalen baserad på Broadway-förlagan, hade även den tio nomineringar, men gick endast hem med statyetter för bästa produktionsdesign (scenografi) och kostym, vilket kanske inte känns hur spännande som helst.

"Konklaven", den politiska thrillern om valet av en ny påve, hade åtta nomineringar och tog hem priset för bästa manus baserat på förlaga. I min bok är det mer märkvärdigt än priser för scenografi och kostym.

Jag avskyr biopics, vilket är vad Hollywood kallar filmer som baseras på en människas liv. I år fick A Complete Unknown, som handlar om Bob Dylans första tid i rampljuset, åtta nomineringar. Jag var lite rädd för att sprätten Timotheé Chalamet skulle gå hem med Oscarn för bästa manliga huvudroll. Filmen blev dock nollad (sa han och log elakt).

Många nomineringar betyder inte nödvändigtvis att en film kommer gå hem med många statyetter. Nu kanske ni undrar vem det var som snodde alla statyetter.

Anora – en historisk vinnare

När årets nomineringar släpptes skrev jag upp alla filmerna på en lista och började i vanlig ordning se de jag hade missat. Anora hade jag faktiskt inte hört talas om. Det var dessutom en rätt intetsägande titel. Jag hade inga som helst förväntningar på filmen. Sean Baker, som har skrivit manuset och producerat, regisserat och klippt filmen sa att folk som inte har sett filmen inte kommer minnas titeln och att folk som sett filmen inte kan glömma den. Det är precis så det är.

Filmen handlar om en strippa/eskort som träffar en rysk oligarks son och är med om en omskakande tid. Mer än så vill jag inte säga om handlingen, eftersom jag tycker det är en film som alla ska få uppleva utan spoilers. Både jag och chefredaktören, Eric Diedrichs, tyckte att detta var en riktigt bra film. Det är dessutom kul att en liten independentfilm, med en budget på sex miljoner dollar, fick sex Oscarsnomineringar. Detta var en av mina favoritfilmer inför galan, men jag var skeptisk till att den skulle vinna mot giganterna med många nomineringar.

Därför blev jag väldigt glad när "Anora" drog hem fem statyetter. Sean Baker blev en historisk vinnare, då han drog hem priser för manus, regi, klippning och även priset för bästa film. Det är första gången en person har vunnit alla fyra priser för en och samma film. Mikey Madison, som spelar huvudrollen, vann även hon en Oscar, trots att Demi Moore var favorittippad. På ett sätt är det synd att Moore, som var nominerad för sin roll i The Substance, inte fick sin Oscar efter att ha räknats ut från finrummet under sin nästan 40 år långa karriär, men Madison förtjänade sannerligen sin guldgubbe.

"Anora" är en dramakomedi som är omskakande, rolig, rörande och bara jävligt bra. Nu har den vunnit fem av de största Oscarskategorierna. Se den!

De bästa talen

"No Other Land" vann Oscarn för bästa dokumentär (långfilm). Filmen är ett samarbete mellan israeliska och palestinska filmmakare. Konflikten i Israel gör detta till en högaktuell film. Filmmakarna stod sida vid sida och levererade ett starkt budskap om att enda sättet att hitta fred är att alla ska få vara fria och trygga. Det var lätt nattens viktigaste tal.

Sean Baker fick alltså hålla tal fyra gånger. Han lyfte vikten av independentfilmer, alltså filmer med låg budget som görs utan stöd av en stor studio. Han lyfte även vikten av bioupplevelsen. Det var ett starkt budskap för alla filmälskare.

I övrigt var det skådespelarna som höll de bästa talen. Det är så det brukar vara. Detta är människor som får betalt för att framträda, trots allt.

Kieran Culkin vann en Oscar för bästa manliga biroll för "A Real Pain". Han skojade med sin fru i sitt tal. Hittills har paret två barn. Han återberättade en konversation han hade haft med henne om att han ville ha ett, kanske två barn till. Han har tydligen fått henne att lova att de kan skaffa två barn till om han vann en Oscar. Han avslutade sitt tal med ”Let’s get crackin”. Det var ett härligt tal.

Zoe Saldaña plockade hem statyetten för bästa kvinnliga biroll för sin prestation i "Emilia Pérez". Hon inledde sitt tal med att ropa ”Mami!” till sin mamma, som var med på galan. Hon höll ett emotionellt tal som hyllade kvinnorna i filmen, men även sitt ursprung; hon är den första kvinnan med dominikanskt påbrå att vinna en Oscar. Hon avslutade sitt tal med att säga: ”Pay it forward”. Det var ett riktigt starkt tal.

Adrien Brody vann en Oscar för bästa manliga huvudroll för sin roll i "Brutalisten". Detta är hans andra Oscar. Den första vann han 2003 för sin roll i Pianisten. Under den galan tvingade han till sig en kyss från Halle Berry, som delade ut priset. Samma år var han värd för Saturday Night Live och gjorde en osmaklig imitation av en jamaican. Hans lovande karriär gick snabbt utför de kommande åren. Han har visserligen synts i en del bra filmer genom åren, men då främst i biroller. Brutalisten känns som hans comeback. Hans tal var visserligen lite väl långdraget, men det var fullt av ödmjukhet. Han pratade om hur välsignad han kände sig och hur mycket all uppskattning har betytt för honom. Det ska bli kul att se vad han gör härnäst.

Rätt filmer vann

Det här var den bästa Oscarsgalan på många år för mig. Conan O’Brien var en bra värd. Trion i den svenska studion var engagerad och hade ett bra samspel när väl blev lite varma i kläderna. Och. Rätt. Film. Vann.

Under alltför många år har Oscarsgalan snöat in på tråkiga biopics. Varje år har jag suttit och hoppats på att dessa filmer ska förlora medan jag suttit och hållit tummarna för mina favoriter. I år blev den enda nominerade biopicen nollad medan en spännande, underhållande och allmänt välgjord indepentfilm vann de tyngsta kategorierna.

Jag säger det igen: Se "Anora"!