Reflektion: Game of Thrones säsong 7 – avsnitt 2

TV-serie: Game of Thrones: Stormborn (702)

Skapad av: David Benioff & D.B. Weiss

Med: Kit Harington, Maisie Williams, Sophie Turner, Lena Heady, Nikolaj Coster-Waldau, Emilia Clarke, Peter Dinklage, John Bradley, Pilou Asbæk, Nathalie Emmanuel, Jacob Anderson, Gemma Whelan m.fl.

Den sjätte säsongen avslutades med ett slag utan dess like, kallat ”Battle of the Bastards”, där Jon Snow (Harington) äntligen tog tillbaka Winterfell från Ramsay Bolton. Sedan fick vi veta att det bara skulle bli två avkortade säsonger till.

I trailers inför säsong sju har det sett ut som att Lannister-huset äntligen kommer att få vad de förtjänar med Jon Snow som den nye kungen i Norr och Daenerys Targaryen (Clarke) på frammarsch söderifrån. De första två avsnitten har inte imponerat och det är först under det andra avsnittets sista minuter som något spännande händer. Det är dock ett par riktigt bra minuter.

LÄS OCKSÅ: Reflektion: Game of Thrones säsong 7 – avsnitt 1

Strategierna fortsätter

Utöver Aryas (Williams) hämnd på Frey-huset har lite hänt. För det mesta flyttas karaktärer och arméer runt som pjäser på ett schackbräde. Det är bokstavligt talat vad Tyrion (Dinklage) gör i en av det här avsnittets nyckelscener. Jag förstår att det är nödvändigt att placera karaktärerna innan vi får se några uppgörelser, men det börjar bli lite segt allaredan.

Jon Snow har nåtts av två korpar. En kommer från Daenerys, som söker en allians. Den andra från Sam (Bradley), som informerar honom om att det ska finnas drakglas under Dragonstone, en befäst ö som just nu är bas för Daenerys invasion. Både Sansa (Turner) och länsherrarna vädjar till Jon Snow att inte åka till Daenerys. Detta känns sannerligen som en sund varning för en medlem av ett hus vars medlemmar dör oftare till följd av inbjudningar än hög ålder, hjärtinfarkt, infektioner och lunginflammation tillsammans. Den unge kungen ser dock inte att han har något annat val under omständigheterna.

Lannister-huset söker stöd i de få svurna länsherrar de har kvar. Den främsta av dessa är Randyll Tarly (Faulkner). Detta är alltså Sams oförstående far, som ändå verkar vara en hederlig man innerst inne. Frågan är om han kommer att hedra sin ed till Kronan eller till huset Tyrell, som nu är Lannister-husets svurna fiende efter att de mördade flera av deras medlemmar under sprängningen av septan i slutet av förra säsongen. Olenna Tyrell (Rigg) har nu allierat sig med Daenerys, liksom Ellaria Sand (Varma) och med henne hela Dorne. Tyrion placerar strategiskt ut de olika arméerna.

Karaktärer och relationer utvecklas

Själva titeln, Game of Thrones, syftar på den eviga maktkampen serien cirkulerar kring. Det är dock en lång och utdragen kamp vi får ta del av. Stark-huset såg ut att vara besegrat för ett par säsonger sedan och det har tagit väldigt lång tid för Daenerys att komma hem till Westeros. Anledningen till att vi fortsätter titta är att serien är grundad i sina intressanta karaktärer. Mycket av det här avsnittets behållning är just de scener där karaktärerna utvecklas.

Sam har alltid varit en fegis, som knappt vågar öppna munnen, trots att han har en hel del vettiga saker att säga. I förra avsnittet fick vi se honom ta mod till sig när han tog sig in i bibliotekets förbjudna del. I det här avsnittet försöker han resonera med ärkemaestern (Broadbent) om att hjälpa Jorah Mormont (Glen), som har drabbats av greyscale och kommer att dö om inget görs. Ärkemaestern är dock så konservativ och högfärdig att han inte vill lyssna på Sam, så Sam tar åter saken i egna händer och försöker hjälpa Jorah själv. Detta är modigt med tanke på att han utsätter sig själv för en hög smittorisk.

Relationen mellan Grey Worm (Anderson) och Missandei (Emmanuel) har utvecklats långsamt under ett par säsonger nu. De är båda före detta slavar. Grey Worm har stympats medan Missandei har våldtagits. Det är inte vidare konstigt att två personer som dessa har svårt för intimitet. I det här avsnittet beslutas det att Grey Worm ska ta med sig The Unsullied och invadera Casterly Rock. Därmed kommer Grey Worm och Missandei att vara ifrån varandra för första gången på mycket länge. Den scen där Grey Worm uttrycker sin kärlek för Missandei, som sedan följs av en öm sexscen är en av avsnittets bästa.

Arya möter sin gamle vän Hot Pie (Hawkey) på ett värdshus. Hon är fortfarande på väg till King’s Landing för att mörda Cersei (Headey). När Hot Pie talar om för henne att Jon Snow nu har återerövrat Winterfell, beslutar hon sig genast för att återvända hem. I skogen blir hon omringad av en flock vargar, ledda av en dire wolf. Detta kan vara Nymeria, den dire wolf hon hade när hon var liten, som flydde efter att ha bitit Joffrey. Den hårda lönnmördaren vädjar till den stora vargen att komma hem med henne. För ett ögonblick är hon sannerligen Arya Stark igen; en flicka som bara vill återförenas med sin familj. Om vargen ifråga var Nymeria eller inte, får vi aldrig veta. Scenen belyser att Arya kanske har blivit så förhärdad av alla år av sitt ensliga sökande efter hämnd att hon inte klarar av att återförenas med sin familj.

Euron den förskräcklige

Game of Thrones är både känt och ökänt för den stora mängden karaktärer. Det kan ibland vara svårt att hålla reda på vilka alla är. Och ibland får vissa karaktärer för lite fokus för att man ska bry sig. I detta avsnitt får vi åter möta sandormarna, som alla är kvinnliga medlemmar av Dornes kungliga släkt. Dessa har dykt upp med jämna mellanrum, men personligen har jag aldrig känt att jag har fått lära känna dem ordentligt. Detsamma känner jag för Greyjoy-huset. Theon Greyjoy (Allen) känner vi väl efter att ha tagit del av hans lidande under Ramsay Bolton, men resten av släkten har det varit svårare att skapa sig en uppfattning om.

LÄS OCKSÅ: Rekordmånga såg första avsnittet av Game of Thrones säsong 7

För några säsonger sedan kom Euron Greyjoy (Asbæk) tillbaka till Järnöarna, mördade sin bror, kungen, och tog över tronen. I förra avsnittet allierade han sig med Lannister-huset. Jag har dock inte varit överdrivet imponerad av den sjöfarande kungen hittills. Det blir dock ändring på detta under avsnittets sista minuter. Det är en skrämmande syn att se Eurons skepp attackera Yara Greyjoys (Whelan) flotta mitt i natten. Skepp brinner och ur mörkret kommer Euron själv med yxan i högsta hugg. Han hugger sig fram på Yaras skepp. Han dödar två av sandormarna och besegrar Yara själv. Kapten Svartskägg själv var nog inte mer skräckinjagande. Hade jag varit Theon hade jag också hoppat överbord.

Bäst: Eurons attack

Sämst: De eviga strategierna