Inte hela världen att Disney äger Star Wars

Vad den här ”rädslan” (om man nu vill använda ett sådant ord) grundar sig i är att Disney har ett väldigt kommersiellt anseende medan Lucas Arts och framför allt Star Wars alltid utgått från en mans passion att ge oss rymdäventyr utan dess like. Jag pratar alltså om George Lucas, som hade tjänat så mycket pengar på Star Wars att han kunde finansiera hela prequel-trilogin med sina egna pengar. Detta är rätt så anmärkningsvärt av flera anledningar. För det första hade filmerna en budget på runt 115 miljoner dollar per film. För det andra gör detta prequel-trilogin till independent-filmer, tro det eller ej.

Disney, å sin sida, är världens näst största mediakonglomerat. Och det är inte svårt att förstå varför. Deras tecknade och animerade filmer och TV-serier dominerar marknaden. De är absolut inte ensamma, men där är de definitivt störst. Disney är kända för sina filmer, men sanningen är den att filmernas intäkter bara utgör en bråkdel av deras vinster. Mest pengar tjänar de på sina leksaker. Detta gör filmerna till väldigt långa reklamfilmer för deras produkter. Dessa produkter är, så klart, alltid dyra. Jag kommer ihåg när jag var liten och hade ett Sega megadrive (16-Bit-konsol som var stor under tidigt 90-tal). Spelen kostade för det mesta runt sexhundra kronor nya. Utom Disneys spel då. De kostade runt åttahundrafemtio kronor nya. Kort sagt är det inte missvisande att kalla Disney för en av kapitalismens demonhundar.

Men George Lucas är inte direkt främmande för konceptet med merchandising. När han gjorde den första Star Wars-filmen 1977 var han villig att ta en lägre lön i utbyte mot alla rättigheterna till merchandising. För Fox, studion som finansierade och distribuerade filmen, var detta ett enkelt val, då merchandising av denna typ inte var utvecklad då. Star Wars kom  att ändra detta. Och det var så George Lucas blev en miljardär. Man kan alltså säga att Lucas var före sin tid, inklusive Disney.

Det går inte att sticka under stolen med att Disney har gjort riktigt bra filmer. Deras tecknade filmer är alltid av högsta kvalité. De är spännande, tar upp intressanta teman och har karaktärer vi kan identifiera oss med. Insidan ut är ett lysande exempel. Det är en av de bästa filmerna jag sett de senaste åren. Den ger oss en fantasirik representation av ett barns inre. Det blir spännande värre när Glädje och Vemod måste hitta tillbaka till kontrollrummet innan det är för sent. Vad filmen handlar om, i grund och botten, är ett barns depression. Insidan ut är en moralkaka du kan, och bör, äta. Det är en film som visar vad Disney kan åstadkomma när de är som bäst.

Men visst har Disney fattat ett par tvivelaktiga beslut de senaste åren. Jag tänker då främst på alla de här jävla nyinspelningarna av deras gamla tecknade filmer. Av ren princip avskyr jag nyinspelningar. När jag såg trailern till den kommande live action-filmen Beauty and the Beast, med Emma Watson i rollen som Belle, blev jag väldigt, väldigt trött. För det är inte en nytolkning av den gamla franska sagan. Nej, nej. Det är en nyinspelning av Disneyfilmen från 1991. Missförstå mig inte nu. Jag tycker filmen från 1991 är en mycket bra film. Den är vacker, den är rolig, den är spännande och bjuder oss på finfin musik. Mitt problem är att Disney bara fortsätter mata på med de här live action-nyinspelningarna av sina gamla filmer. Detta är den raka motsatsen till vad Insidan ut, en originalfilm, är.

LÄS OCKSÅ: Vem är vem i "Rogue One: A Star Wars Story"

Det är inte som att jag inte förstår varför Disney gör så här. De är ett vinstdrivande företag och vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Men mitt expertområde som skribent är inte ekonomi, det är film. Och när man gör nyinspelningar istället för originalfilmer, hjälper man till att döda de kreativa krafter som faktiskt finns i Hollywood och, mot alla odds, ger oss bra och nyskapande filmer.

Det bästa med att Disney köpte Lucas Arts är samma sak som gör dem till sådana bovar; de är giriga, rent ut sagt. Detta gjorde att de inte ödslade någon tid med att få igång produktionerna av nya Star Wars-filmer. Medan det tog sexton år för George Lucas att göra prequel-trilogin, tog det bara tre år för Disney att göra The Force Awakens. Och hädanefter ska de ge oss en ny Star Wars-film om året. I år kommer alltså Rogue One ut och nästa år kommer Episod VIII. Och jag kommer sannerligen inte att klaga på att få mer av Star Wars.

Själv tyckte jag att The Force Awakens var helt okej. Filmens största problem är att det är en nyinspelning av den första filmen från 1977. Kan man vara fegare än så här? Jag vet inte. Å andra sidan verkar det som att vi kommer få ett antal filmer i Star Wars-universumet som kommer att vara fristående filmer. Först ut är Rogue One. Det som är bra med en film som Rogue One är att den erbjuder det bästa av två världar. Det är en originalfilm, vilket gör att vi faktiskt kan få se något relativt kreativt. Samtidigt känner sig Disney säkra i och med att filmen utspelar sig i Star Wars-universumet.

Tre saker behöver hända för att jag ska känna mig säker med Disneys framtid med "Star Wars". För det första vill jag att Rogue One ska vara originell, spännande och lite tyngre än filmerna som ingår i serien. För det andra vill jag att Episod VIII ska gå sin egen väg och inte bara fortsätta göra om original-trilogin. För det tredje vill jag inte se någon jävla Jar-Jar Binks bara för att en studiochef vill tilltala en yngre publik. Förhoppningsvis har Disney förstått vad som funkar och inte.

Men vi vet ju aldrig med de här kommersiella typerna.