Därför ska du se The Expanse

"The Expanse" är en av mina favoritserier just nu. Jag tycker faktiskt den är så pass bra att jag har läst sju av de nio böckerna som serien baseras på. I och med att en säsong motsvarar ungefär en bok, ligger jag alltså före TV-serien, som i mångt och mycket är trogen sin förlaga. Trots detta tycker jag fortfarande att det är spännande att titta på TV-serien.

För det är en serie som är oerhört välproducerad på alla plan. De visuella effekterna är i toppklass, dialogen är både ledig och intelligent utan alltför mycket science fiction-jargong och den blandar science fiction med andra genrer, som politisk thriller, western och film noir. Den allra största styrkan i The Expanse är dock att det i grund och botten handlar om människor, uppdelade i olika klasser, som alla försöker överleva och frodas.

I den här artikeln kommer jag förklara varför jag tycker att du ska se "The Expanse".

du som redan har sett tidigare säsonger och vill läsa om den senaste säsongen kan scrolla ner till rubriken ”Femte säsongen börjar starkt”.

Motsättningar mellan folkslag

Det finns ett gammalt talesätt:

”The more things change, the more they stay the same.”

Detta är väldigt talande för "The Expanse". Serien utspelar sig ett par hundra år in i framtiden. Det finns rymdskepp, rymdstationer, bioniska implantat, stridsdräkter och en hel del andra tekniska framsteg. Trots alla dessa framsteg har mänskligheten inte kunnat släppa sin tanke om vi-mot-dem. Rasismen är mer påtaglig än någonsin. Den enda egentliga skillnaden är att rasismen inte längre är baserad på hudfärg eller religion, utan var någonstans i solsystemet du är född och uppvuxen.

Jorden

Jorden har fortfarande störst befolkning. De andra folkslagen i solsystemet anser att jordlingar är bortskämda och lata, ett folkslag som bara tar och tar utan att ge något tillbaka. Och det är inte långt från sanningen.

Mars

Mars är ursprungligen en av Jordens kolonier, som har blivit självständig. Marsianer har stark sammanhållning, då de alla måste kämpa tillsammans för att ”terraforma” Mars yta, det vill säga skapa en atmosfär och göra planeten beboelig annat än under marken och stora kupoler. Läget mellan Jorden och Mars har alltid varit spänt. Eftersom Mars är i kraftigt numerärt underläge har de utvecklats till en militärstat, som är fruktad, respekterad och hatad.

Bältet

Bältarna är det mest intressanta folkslaget. De lever i asteroidbältet och på de yttre planeternas månar. Detta är människor som har vuxit upp i låg gravitation och som lever under svåra förhållanden. De arbetar för att förse Jorden och Mars med viktiga resurser, som de utvinner eller kultiverar. Och de får väldigt lite lön för sin möda. Lösa konfigurationer av pirater, rebeller, politiker och terrorister samlas under den gemensamma fanan OPA (Outer Planets Alliance) för att kämpa för sitt folk och/eller sabotera för Jorden och Mars.

Rasistiska termer

Karaktärerna i "The Expanse" använder sig relativt frekvent av rasistiska termer. Fast nu pratar jag inte om n-ordet eller liknande, utan om egna ord. Bältarna kallas ”skinnies”, eftersom den låga gravitationen har gjort deras kroppar avlånga och smala. Marsianer kallas för ”dusters”, en referens till planetens röda sand. Bältarna kallar alla som inte kommer från Bältet för ”Inners”. Detta känns inte lika rasistiskt, men det sägs ju knappast med kärlek och är en term som nästan uteslutande används av bältare.

Arketyperna på Rocinante

Besättningen på Rocinante är en smältdegel. Besättningen består av fyra personer. Två av dem kommer från Jorden, en från Mars och en från Bältet. Denna lilla besättning hamnar alltid i händelsernas mitt när omständigheterna i solsystemet förändras och nya konflikter utbryter.

Jag har läst böckerna och är väldigt nöjd med hur karaktärerna tolkas i TV-serien. De är alla arketyper, vilket inte ska förväxlas med stereotyper. Medan stereotyper är fantasilösa upprepningar av klyschiga karaktärer, är arketyper mer som pålitliga urtyper, som kan användas för att både vägleda oss genom berättelser och som utgångspunkt för att utveckla karaktärer.

James Holden (Steven Strait)

Holden kommer från Jorden och är Rocinantes kapten. Han är en typisk idealist. Han försöker alltid göra det rätta för hela mänskligheten. Och, ja, då menar jag HELA mänskligheten. Han hamnar förvånansvärt ofta i situationer där han avgör hela mänsklighetens öde. Det görs ingen direkt hemlighet av att han är lite som stollen Don Quixote i och med att han döpte sitt skepp efter den stackars förvirrade adelsmannens hästkrake. Han är en väldigt fyrkantig karaktär. Det finns dock en poäng i detta, då bokstavligt talat alla andra i serien försöker vinna över alla andra. Holden är som en moralisk kompass.

Steven Strait spelar karaktären precis som sig bör. Han är nästan ständigt gravallvarlig och rätt färglös. Detta fungerar dock, eftersom Holden främst är som en sorts vägledare genom berättelsen.

Naomi Nagata (Dominique Tipper)

Naomi kommer från Bältet och är både sekond och programmerare på Rocinante. Hon är lite som Sancho Panza i det att hon är lite mer av en realist. Hon är smartast på skeppet och agerar ofta bollplank till Holden, som också är hennes älskare. Hon slits ofta mellan sin kärlek och tilltro till Holden och sin lojalitet mot Bältet.

I böckerna är Naomi rätt hårdkokt och en smula enigmatisk; det är ofta svårt att veta hur hon känner. Dominique Tipper har lagt lite mer känsla i sin tolkning av karaktären, vilket gör karaktären bra mycket varmare. Och det uppskattar i alla fall jag.

Amos Burton (Wes Chatham)

Amos är från Jorden. Tekniskt sett är han Rocinantes maskinist/mekaniker. Han är också en stor och stark slagskämpe, lite av en buse. Han växte upp under extremt hårda förhållanden, vilket har format honom till den slagskämpe han är. Jag undrar om han inte också skulle kunna beskrivas som en sociopat med principer. Det är i alla fall väldigt skönt att han är på de godas sida.

Wes Chatham spelar rollen ungefär som karaktären beskrivs i böckerna. Han har dock dämpat den sociopatiska blicken och leendet, som ofta används i beskrivningar av karaktären i böckerna. Det mjukar upp karaktären lite. Fast då menar jag mer att det är som skillnaden mellan att vara instängd i en städskrubb med en skallerorm på speed och en skallerorm som bara är lite stressad.

Alex Kamal (Cas Anvar)

Alex är från Mars. Han är besättningens skojare, som gärna lättar upp stämningen. Han är egentligen den karaktär som har minst djup. Men han tar igen detta genom att vara en god vän till alla i besättningen; han är sällan lika upptagen av inre konflikter som de andra är.

I böckerna beskrivs Alex som en smula lönnfet och med vad som motsvarar en sydstatsdialekt (Mariner Valley på Mars). Anvar är inte lönnfet och har endast en lätt sydstatsdialekt. Istället har han lagt mer vikt vid den sympatiska aspekten.

Femte säsongen börjar starkt

Amazon Prime släppte de tre första avsnitten av femte säsongen 16/12. Därefter kommer ett avsnitt att släppas per vecka.

I den femte säsongen är allt som vanligt, det vill säga att inget är som vanligt. Detta är en annan väldigt bra aspekt av The Expanse; saker och ting förändras ständigt och ofta väldigt snabbt, mycket tack vare protomolekylen, en mystisk utomjordisk organism som ständigt ställer till det för mänskligheten och har varit katalysatorn för flera konflikter.

I femte säsongen är besättningen på Rocinante splittrad. Amos, Alex och Naomi har personliga angelägenheter att ta itu med på sina hemplaneter. Karaktäristiskt nog stannar Holden kvar på Tycho Station; han är en så fyrkantig snubbe att han inte har något personligt att ta itu med. Han hinner ta ett par klunkar kaffe innan han är indragen i en utredning av en konspiration som har kopplingar till protomolekylen.

Något jag slås av återigen är hur stort produktionsvärde "The Expanse" har. I andra avsnittet anländer Amos Burton till Baltimore, sin hemstad. De hade bara kunnat börja tagningen nere på gatan. Istället får vi först en vy över hela staden, varpå kameran gör en åkning in i staden till en gata, där ett tåg passerar på ett spår och folk rör sig på gatorna. Vi får en känsla för Baltimore mer än som bara en destination. Detta är inledningen till en inblick i vem Amos är under ytan. Det är inte direkt en djupdykning. Men med ett par korta scener känns det redan som att vi får lära känna den brutale mekanikern bättre.

Alex åker tillbaka till Mars för att få ett avslut med sin ex-fru och träffa sin son. Han träffar också Bobbie Draper (Frankie Adams). På bästa möjliga film noir-manér dras de in i en mystisk komplott, som involverar bältare, högt uppsatta marsianska officerare och stora mängder stulna vapen.

Naomi ger sig av till Bältet för att försöka hjälpa sin son, Filip (Jasai Chase Owens). Hans far är Marco Inaros (Keon Alexander), som ses av många som Bältets räddare. Marco är en karismatisk och manipulativ narcissist. Han kommer snart att vara den farligaste mannen i solsystemet. Så Naomi kommer sannerligen inte ha det lätt den här säsongen.

Spänn fast er!

Jag har, som sagt, läst böckerna. Så jag vet vad som kommer hända. Precis som i tidigare säsonger kommer saker och ting att förändras i solsystemet. Amos och Naomi kommer få det riktigt hett om öronen under denna säsong.

Jag vet inte om Amazon prime gjorde det avsiktligt, men de släppte tre avsnitt på premiären och det tredje avsnittet slutar i en ordentlig cliffhanger. Det är en sån där cliffhanger som nästan gjorde mig lite arg på Amazon prime för att de inte släppte hela säsongen på en gång.

Samtidigt vill jag ge Amazon Prime en eloge för att ha producerat denna serie, vars femte säsong börjar riktigt starkt. 

För fler krönikor --> Scrolla vidare!