Stjärnorna i ”Från Insidan” träffade riktiga kriminella: ”Var som kompisar”

”Från Insidan” är en serie som knyter an till en av de största samhällsfrågorna just nu – gängkriminalitet och unga kriminella. Dramaserien bygger på noggrann research för att ge en realistisk bild av livet på en anstalt.

Filmtopp frågade de tre huvudrollsinnehavarna Nesim Mir (Yousef), Tyrone Michele (Elias) och Rasmus Savic (Alex) om hur de förberedde sig inför sina roller.

– Det var en otrolig möjlighet att faktiskt göra studiebesök på en anstalt. Vi fick träffa kriminalvårdare, klienter och verkligen lära känna dem som människor, säger Nesim Mir.

Fick ställa frågor till kriminalvårdare och klienter: ”Kändes som jag umgicks med kompisar”

Nesim berättar att de fick ställa alla sina frågor och fördomar som de hade till dessa personerna. 

– Hur är det att vara kriminell och hamna på anstalt? Om man är blyg, var händer då? Vad händer om du är tuff, vad är reglerna här inne? De var så ärliga med oss. Det som var mest förvånande var att det kändes som att jag umgicks med mina kompisar, det var väldigt vackert, förklarar han.

– Jag håller med, studiebesöket var värdefullt. Med en sådan här roll så känns det också lite farligt att göra för mycket research. Jag menar, vi vill inte skapa stereotyper, berättar Rasmus Savic.

Istället hämtade Rasmus väldigt mycket inspiration främst från manus och regi, men även från sina medspelare. Han gjorde ingen research, förutom studiebesöket. 

– Det kändes som att det måste få uppstå i rummet. I relationen mellan karaktärerna, i min cell när dörren är stängd, i regin från Filip. Jag var lite försiktig med att gå dit och ha någon slags egen agenda och ”så här är min karaktär”. Det visade sig vara ett väldigt härligt sätt för mig att arbeta på, för miljön på anstalten var så tacksam, förklarar Rasmus.

”Alex är en busig rollfigur som gillar att jävlas, vilket inte hade kommit fram i endast ”one-on-one”-scener.”

– Jag tyckte att man hittade det i förhållningssättet till de andra människorna i ett rum, i ensemblescenerna i pulsprogrammet. Det är ett slags terapiprogram som man frivilligt kan gå till i grupp på anstalter. Man är många och har olika dynamik mellan olika karaktärer. Där kände jag att ”Alex” kom till liv, mycket föll på plats, berättar Rasmus Savic.

Rasmus menar att han inte skulle ha kunnat utveckla sin karaktär fullt ut om han endast hade haft scener med till exempel bara Yousef. Alex är en busig rollfigur som gillar att jävlas, vilket inte hade kommit fram i endast ”one-on-one”-scener.

Regissör Filip Iversen var även till stor hjälp. Han gav skådespelarna mycket bekräftelse och var en person som de kunde bolla idéer och tankar med för att kunna hitta vilka deras karaktärer faktiskt var.

– Jag lärde både känna skådespelarna personligen och karaktärerna under tiden vi filmade. Det gjorde en ganska tacksam plan för ”vad skapar vi” och ”vart är vi”. Till slut, när vi gjorde de svåra scenerna så blev det aldrig svårt. Jag tror miljön spelade extremt stor roll, att vi var inne på anstalten, berättar Filip Iversen.

Tyrone Michele hittade sin karaktär Elias mot slutet av inspelningen.

– I psykologscenerna lärde jag känna Elias mer, då hittade jag honom som bäst. Det blev också en pusselbit när jag träffade dem som skulle spela Elias mamma och lillasyster. Jag inbillade mig också mycket hur jag ville att han skulle se ut, säger han.

Serieskaparen Sanne Övermark: ”Något vi inte sett innan”

Serien är skapad av Sanne Övermark, som har intervjuat dömda brottslingar, fängelsepsykologer, kriminalvårdare och ungdomar på väg in och ur en kriminell livsstil. Manus är även utvecklat i dialog med personal på Fosieanstalten i Malmö, där delar av serien är inspelad.

– Det är något vi inte har sett innan, vi har inte någon så autentisk skildring av svenskt fängelse och den inre kartan hos de här killarna. Det är sällan man kommer så mycket på djupet i andra format, säger Sanne Övermark.

Hon menar att det har kommit många serier de senaste åren om ”kriget på gatan”, vilket inte är så avskräckande som man skulle kunna tro. Det är snarare den epitet som strävas efter.

– Men att skala av allt det från en människa och sätta dem inne på en anstalt, och dessutom visa på ensamheten, illojaliteten och tristessen kan vara mer avskräckande, säger Sanne.

Sanne hoppas förutom den avskräckande effekten, att det ska öppna upp för själva människan. Hon menar att vi lever i ett extremt polariserat samhälle, där vi snarare identifierar oss med vilka vi inte är, istället för vad vi har gemensamt. Det är något som hon tror kan göra oss lite mindre rädda och kan minska stigmat kring dessa frågorna.

– Ambitionen har varit att verkligen komma in i huvudet och att låta publiken lära känna personer som de aldrig trodde de skulle kunna känna empati för och känna att de har något gemensamt, säger hon.

Missa inte premiären av ”Från Insidan” på SVT och SVT Play, söndagen den 24 november.