Gustav Lindh firar 10 år i rampljuset: ”Hoppas verkligen jag bara börjat”

TV-året har inletts starkt med Trolösa, Tomas Alfredsons kritikerhyllade TV-serie i sex delar. Inför premiären pratade Filmtopp med Gustav Lindh, vars skådespelarkarriär nu fyller tio år. I serien spelar han David, en ambitiös film- och teaterregissör som han beskriver som ”svårälskad”.

– Han har många fula sidor. Det finns ett kontrollbehov och en svartsjuka, men jag hoppas att han är lite karismatisk och att det går att tycka om honom ändå. Jag gjorde själv det när jag jobbade med honom. Det var några gånger när jag och Tomas kollade på varandra och sa ”nu är han fan svårälskad”. Han gör inte det han gör för att ställa till för någon eller förstöra Marcus liv på något sätt. Han älskar Marianne och är beredd att gå långt för att få henne.

– Det var jävligt kul att spela David. Det låter som att jag skojar, men det var min första vuxenroll på något vis. Att karaktären har två barn och att det är skilsmässor och grejer. Det var faktiskt kul att få åldras lite den här gången. Det är verkligen en drömroll som jag bara har kunnat fantisera om. Det är också en film om att göra film och det känns väldigt kul.

INTERVJU: Tomas Alfredson om ”Trolösa” och svenska filmkrisen: ”Hela svenska filmekonomin är pank”

”Det var kul att spela regissör och att använda detaljer som jag har snappat upp genom åren när från de man jobbat med.”

När jag berättar att jag inte kunde sluta titta på serien skiner Gustav upp. Responsen jag får är väldigt ödmjuk:

– Allting som du tyckt har varit spännande att titta på i den här serien är Tomas förtjänst. Han är en mästare. Låt den rätte komma in har liksom blivit the vampyrfilm och den kultstatus som Tinker Tailor Soldier Spy har fått, men även med det han har gjort i Sverige tidigare.

– När han får rätt förutsättningar och den tid han behöver så är han helt otrolig på att ställa kameran på rätt ställe, lägga scenarier för oss skådespelare och få oss att slappna av och bara vara i nuet.

I den här serien får du ju flera gånger sitta i registolen med, hur var det?

– Jag försökte bara garva åt hela grejen. Det kan ju bli lite överväldigande att jag ska spela en regissör som regisserar teater och film och det går att dra paralleller till att det är Bergman, eftersom han har skrivit det här från början, eller att det är Tomas som sitter och regisserar. Men jag försökte bara att ha roligt och sätta mig in i vad det är David försöker få till.

– På tal om hans kontrollbehov är det gränslöst vad han utsätter Marianne för. Det berättar också hur långt Marianne är villig att gå för att uppfylla Davids önskningar. Den här relationen slår sönder flera familjer och liv så vi måste känna deras passion. Men det var kul att spela regissör och att använda detaljer som jag har snappat upp genom åren när från de man jobbat med.

Skulle du vilja regissera själv?

– Wow, alltså jag kan i tanken tycka att det vore kul. Jag är väldigt besatt av regissörer. Det går liksom inte att ha någon taktik med hur man ska bygga sin väg som skådespelare, men jag gör hellre mindre roller med regissörer som jag beundrar än är affischnamnet högst upp. Och det vill jag fortsätta med. Jag har en otrolig respekt för alla de här som jag har fått jobba med, som Tomas Alfredson, Gustav Möller, Robert Eggers, Nikolaj Arcel, Anders Thomas Jensen och Björn Runge. Jag försöker hela tiden att få en bättre blick för manus och bli den bästa skådespelare jag kan vara. Med de här regissörerna känner jag mig som en filmmakare även om jag bara är en simpel aktör, att jag är med och skapar någonting.

RECENSION: Högt betyg till ”Trolösa” – Såhär borde svensk film vara

”Jag var inställd på att göra skådespelet till mitt liv och hade ingen plan B.”

Nu är det tio år sedan du debuterade med Cirkeln och det har blivit 25 filmer och serier sedan dess. När insåg du att du skulle ha skådespelet som ditt levebröd?

–  Det är sant, det har gått tio år. Vi spelade in Cirkeln samma år som jag började på scenskolan och gick ut gymnasiet. Jag var inställd på att göra skådespelet till mitt liv och hade ingen plan B. Jag var bara en kille från Västerås som drömde om att få göra film och nu har jag fått göra det i tio år, som du säger. Det är fan sjukt att det har gått tio år. Jag hoppas verkligen att jag bara har börjat.

Vad har Ingmar Bergman betytt för dig, jag antar att du har sett ett gäng av hans filmer?

– Gud, ja och framför allt i olika perioder av mitt liv, men nu fick jag ju en helt annan ingång till honom. Jag var på Fårö och gick runt i hans hus och umgicks med hans son och läste alla böcker av och om honom och hans barns böcker om hur det var att ha honom som pappa. Barnens perspektiv är en stor aspekt av vår version av Trolösa. Det har varit jättekul att se om alla filmer igen och få nya favoritskådespelare från hans kompani. Nu blir det kanske lite för mycket ”inside baseball” här, men om du också är Bergman-fantast tycker jag att det har varit väldigt kul att se Såsom i en spegel (1961) och se hur mycket av The Lighthouse (2019) som är inspirerat av hur det är ljussatt och hur kameran rör sig.

Tänker på scenen när Harriet Andersson och Lars Passgård är i skeppsvraket.

– Alltså det är så! Och Nattvardsgästerna (1962), alltså Gunnar [Björnstrand] är verkligen min gubbe. Jag tycker han var en häftig, häftig skådis. Det vore ju fett om fler unga människor börjar logga gamla Bergmanfilmer på Letterboxd efter de har kollat på vår serie. Då har vi gjort något!

Med det tackar vi Gustav Lindh för pratstunden. ”Trolösa” finns att streama på SVT Play.