Schyffert om Vi i villa: "Ranelid kommer bli skitförbannad"
Från Flykten från New York till Twin Peaks
I dag har "Vi i villa" premiär på Discovery+. Filmtopps Eric Diedrichs har pratat med Henrik Schyffert om den nya serien.
Efter framgångarna med Spring Uje Spring är Henrik Schyffert tillbaka i registolen, denna gången med TV-serien Vi i villa. Alla som har läst min recension vet att jag föll pladask för seriens upproriska vibe och höga igenkänningsfaktor. Med bra skådespel och smarta skämt är det svensk komik när den är som allra bäst. Av den anledningen är jag lite extra glad över att prata med Henrik den här gången.
I Vi i villa möts vi av ett fenomenalt soundtrack med analoga syntar, tunga golvpukor och en snärtig virvel. Musiken är gjord av Johan Tommy Karlsson, mer känd under artistnamnet "Familjen".
– Musiken är inspirerad av “Flykten från New York” som har världens bästa soundtrack. Jag pratade med Johan om det och han tände på det, så vi bestämde att inte använda syntar som tillverkats efter 1974. Inget annat, bara synt och gamla trummor. Johan tyckte det kändes skitkul. Det var så han jobbade sen, sparsamt.
Det låter uppfriskande, i dubbel bemärkelse.
– Vi har verkligen lagt krut på det där. Sen är Johan en av Sveriges främsta melodisnickare.
Henrik berättar att slutresultatet av Vi i villa blev ungefär som han tänkt sig.
– Vi har försökt göra serien lite udda, tidlös, platslös så man inte vet var de är någonstans. Tagit bort alla etiketter på mjölkpaket, ketchup och vinflaskor osv, skapat en stad som kan ligga var som helst i hela Sverige. Lite Twin Peaks-känsla, låtsas och på riktigt, drömskt. Sen har vi haft sådana fantastiska skådespelare som har levererat mer än vad jag hade på pappret innan.
Jag tycker verkligen att Mattias Blomqvist blomstrar i rollen.
– Ja, jag ville ha någon som inte har ett så kallat “slitet namn”. Han är ju inte Peter Stormare liksom. Sen var det viktigt att huvudkaraktären visade sig sårbar, även om han gör ganska taskiga grejer, och den sårbarheten har Mattias.
Arbetar med en ny långfilm
Det första avsnittet av Vi i villa inleds med en lång åkning genom ett anonymt villakvarter där Mattias deklarera sitt inrutade liv och all skit han är trött på. Det hela pågår i drygt en minut, men tog betydligt längre tid än så att spela in.
– Det var en superkrånglig scen att göra, det tog en hel dag. Det var skitsvårt. Men till slut nailade vi den tillsammans. Innan kunde han sätta den men så var det i stället kamerastrul eller att någon gick in i bild. Vi fick bara nöta på och till slut fick vi till det. Vi tänkte att det var viktigt att det händer något i starten liksom, och då kom vi på den här idén.
Ni presenterar också alla frustration som finns i karaktären.
– Ja, precis, som en ouvertyr. Det här är ämnen vi ska diskutera.
I rollen som Mange, en förmögen översittare av rang, ser vi en helt fantastisk Johan Widerberg. Han och Henrik är bekanta sedan länge, mycket länge.
– Han har varit fantastisk. Han var ju min regiassistent för 30 år sen på Rally-TV, men vi har liksom aldrig jobbat ihop på det här sättet så det var jättekul att göra det. Den rollen han gör, han är ju ett svin. Punkt och inga frågetecken. Johan är en av de bästa vi har.
Hur ser väderprognosen ut nu då?
– Nu ska jag vara skådis i en TV-serie jag inte får prata om, och sen håller jag på med ett långfilmsmanus, som jag ska regissera själv. Jag vill göra en andra långfilm, men det har varit svårt att hitta en stark idé. Den är baserad på en verklig händelse som vi ska göra drama av.
Tänker du röra dig mer åt drama eller behålla komedin?
– Jag kan inte låta bli att göra grejer till roliga, man sitter och skrattar när man fikar även om någon har hängt sig. Ofta när folk gör drama så får man inte skratta. Det är konstigt med “dramakomedi”, all drama har komik i sig. Sånt är livet.
Om det stående Björn Ranelid-skämtet
I serien drivs det en hel del om Björn Ranelid, ofta ur aspekten att han är mer eller mindre värdelös på att ta hand om sig själv. Med jämna mellanrum ringer han nämligen Mattias karaktär och ber honom om hjälp med det ena och det andra, som att hitta rätt på perrongen eller en thairestaurang.
– Han visste inte om det här alls. Han kommer att bli skitförbannad.
Just Ranelid känns som ett klockrent val.
– Ja, jag tänker att han åker runt och är krånglig. Det är en fantasi jag har, men jag vet inte om den överensstämmer med verkligheten.
Vi får väl se om han ringer dig sen.
– Haha, det kommer skrivas långa insändare i kvällsposten. Han hatar mig, så det här är perfekt.
Har ni en Feud eller vadå?
– Han har det med mig, och nu har jag det med honom också när jag har svarat honom.
Typ som en McCartney-Lennon-rivalitet?
– Nä, men jag tänker nog att jag skriver bättre än vad han gör så det blir inte mycket till rivalitet. Han har snackat så mycket skit om oss i olika intervjuer, så nu blev det payback.
Hoppas det fortsätter så ett tag till för det är roligt att följa.
– Det tycker jag med.
Avslutningsvis delar Henrik med sig av ett filmtips, satiren "Death of Stalin" av Armando Iannucci. Det är en satir om kaoset som uppstod i Sovjetunionens ledning efter Stalins död.
– Den är kul, men också helt galen. Jag tycker att den sammanfattar den kompost som Putin kommer ifrån. Filmen får ju en att förstå sådant som man inte behöver läsa i en tjock bok nu, så se den.
Med det tackar vi Henrik Schyffert för samtalet. "Vi i villa" finns nu att streama på Discovery+.