Intervju: Allan Svensson, Claes Månsson, Carina Lidbom, Ola Forssmed, Jeanette Capocci

Hela pjäsens driv är att Erik måste lösa kriserna han ställt till med och vid slutet av föreställningen är han som halvdöd. - Allan Svensson

Idag, den 30:e november, var det pressträff på upplevelsekrogen Park Hermina i Kalmar och Vicky Nöjesproduktion visade upp sin stjärnspäckade skådespelarensemble inför Edward af Silléns (manus till En underbar jävla jul) kommande sommarfars Rakt ner i fickan. Föreställningarna kommer att hållas på Krusenstiernska trädgården i Kalmar, scenen där årets succé Tresteg i snedsteg ägde rum.

I farsen kommer vi att få se de etablerade skådespelarna Claes Månsson (Yrrol), Jeanette Capocci (Jonsson & Pipen), Ola Forssmed (Partaj), Carina Lidbom (Rederiet) och Allan Svensson (Svensson, Svensson).

Läs också: Intervju - Daniel Réhn och Edward af Sillén

Ensemblen berättade om handlingen som är genren trogen och bjuder på mycket lurendrejerier och fulspel... Erik (Allan) blir av med jobbet och vågar inte berätta om det för sin fru (Carina). Istället blåser han mängder av myndigheter på bidragspengar, men när en inspektör (Claes) och en familjerådgivare (Jeanette) kommer på besök måste Erik, med hjälp av sin inneboende (Ola), hålla sina lögner vid liv för att inte åka fast.

Rakt ner i fickan har premiär den 30:e juli 2016.

Under pressträffen träffade jag samtliga huvudrollsinnehavare för exklusiva intervjuer.

Ola berättar om varför han lockades till att göra Rakt ner i fickan. 

- Det finns tre anledningar... Jag älskar att göra sommarteater, det är den bästa årstiden för teater. Jag känner flera av mina kollegor sedan tidigare och bland skådespelarna har jag jobbat med alla, förutom Allan. Farsens regissör, Edward af Sillén, som jag precis samarbetat med i ett projektet. Det ska bli väldigt roligt.

Ola understryker vikten i att ensemblen har en fungerande personkemi. 

- Skådespelarkemin är alltid jätteviktig, men framförallt i fars där det är väldigt viktigt med tempo och tajming. Det är hela tiden en "matematisk kod" som vi i gruppen måste knäcka tillsammans och en fungerande social relation gör det lättare för oss.

Claes, som nu är sextiofem år gammal, berättar att han fortfarande tycker att det är väldigt roligt med teater men att han är kräsen med vad för projekt han kastar sig in i.

- Jag tycker att det är jävligt kul, särskilt när jag jobbar med folk jag trivs med. Jag har gjort projekt där samarbetat inte fungerat bra och såna projekt gör jag inte längre.

Skådespelare som jobbar med fars spenderar mycket tid tillsammans, från första repet till den sista föreställningen. Att därefter tacka för sig och sedan gå vidare är för många sentimentalt men Claes njuter av rotationen. 

- Jag är sällan sådan att jag tycker att det är ledsamt eller jobbigt att gå vidare. Jag tycker istället att det är kul att börja om på nytt.

Jeanette berättar vad hon tycker är nyckelingredienserna till att göra en lyckad fars. 

- Det är otroligt mycket som spelar in men främst är det väldigt bra om det finns en nutida historia som är angelägen för publiken. Ju mer vi bottnar i någonting, desto roligare blir det.

Något som ofta föreknippas med fars är en precision av tajming i replikerna som yttras på scen. Jeanette är inne på samma spår som Ola och menar att prova fram rätt tajming är som att lösa mattetal.

- Ibland tänker jag att jag testar att ha en paus i mitten på den repliken och ser om jag får skratt. Men om jag lyckas med det kan det dippa på en annan replik. Det är rena rama matematiken, men den delen av hantverket är jätteroligt.

Allan är van vid att stå på teaterscenen men varje föreställning har inte varit den han hoppats på. Han delar med sig av sitt allra värsta minne på scen. 

- Det hemskaste var när Janne Malmsjö fick ett akut blodtrycksfall när vi spelade Dödsdansen på Dramaten. Det var riktigt läskigt. Vi stod nära varandra och helt plötsligt tappade han texten, något han aldrig gjorde. Han sade privat för sig själv: "Jag förstår inte, det är helt borta." och sen föll han baklänges. Jag fick tag i honom precis innan han slog i huvudet. Då gick ljuset på scenen upp direkt och en läkare i salongen tog hand om honom.

Efter att ha tittat på manus till Rakt ner i fickan berättar Allan att det blir knepigt för honom att förbereda sig inför sin komplicerade rollkaraktär, Erik. 

- Till att börja med ska jag reda ut alla lögnerna han trasslar in sig i, Allan skrattar. Hela pjäsens driv är att Erik måste lösa kriserna han ställt till med och vid slutet av föreställningen är han som halvdöd.

Carina berättar om gruppens och sin egen förberedelseprocess inför premiären.

- Resan börjar den sextonde maj när vi gör vår första repetion. Det är bra att vara påläst inför repetitionerna men inte för påläst, då kan du begränsa dig och inte vara lika mottaglig för impulser från de andra. Det är viktigt att vara öppen för förändringar och framförallt har roligt.

Carina kallar sig själv för "farscist" och menar att hon inte låter sig själv göra några som helst misstag under de trettiotal föreställningar som väntar henne i sommar. 

- Man måste vara på tårna och får inte tappa tempo. Är man en sekund fel har man i vissa fall sumpat mycket. Det är mitt jobb och i den här branschen är man aldrig bättre än sitt senaste jobb.

Med detta tackar Filmtopp.se skådespelarna och önskar dem lycka till inför premiären av Rakt ner i fickan. 

Läs också: Intervju - Annika Andersson och Thomas Petersson (Tresteg i snedsteg)