EXKLUSIVT: Gustav Lindh om Mörkt hjärta och The Northman
Delar med sig av filmtips och berättar om de stora projekten
Med en Shooting Star Award i ryggen och aktuell med tre spännande projekt, är Gustav Lindh en av de hetaste svenska skådespelarna just nu. Filmtopps Eric Diedrichs har pratat med stjärnskottet om karriären och framtiden.
Nyligen släppte Discovery+ de första två avsnitten av sin Gustav Möller-regisserade dramaserie Mörkt hjärta, som baseras på det berömda Frölösa-fallet, i vilket en person från Mission People fick chansen att införliva mångas fantasi och knäcka ett undanskuffat mordfall. Gustav Lindh spelar den ena gärningsmannen, här under det figurerade namnet Marcus – en ung man på bristningsgränsen, förtryckt av först sin familj och sedan dådet som kommer att prägla hans och hans älskades liv. Lite som en svensk Therese Raquin i kriminalarskrud.
Trots sitt späckade schema, har Gustav hittat tid för ett längre samtal över Zoom. Det blir en konversation som gör nedslag i hela karriären men också framtiden. För en som står utanför ser det ut som att 26-åringen har haft en raketkarriär med den ena hyllningen efter den andra, utöver att blivit utsedd till Shooting Star i Berlin förra året har han även plockat hem priser i Danmark såväl som Tokyo. Snart är han dessutom aktuell med Robert Eggers efterlängtade film The Northman. Men hur ser resan egentligen ut för den som befinner sig i stormens öga?
– Jag har drömt om att bli skådespelare sen tidiga tonåren, men jag har jobbat med sedan 2014 när jag spelade in Cirkeln med Levan Akin och gjorde TV-serien Jordskott. Sedan dess har det bara varit skådespeleri. Jag har haft privilegiet att jobba mycket med bra projekt, säger Gutav.
Så du har aldrig behövt flippa burgare på Donken eller ta några andra extraknäck?
– Nej, jag började på scenskolan direkt efter gymnasiet och sedan dess har det bara varit skådespeleri.
Var förlamande nervös
Enligt IMDb har han nu medverkat i 19 stycken projekt, i olika utsträckning. Han är förvånad över att de redan har hunnit blivit så många, men att vänja sig helt vid att se sig på skärmen, har han ännu inte gjort.
– Det är alltid lite märkligt, men det är alltid kul att se den färdiga produkten, säger Gustav och skrattar. En film handlar inte bara om mig, utan vi är ju som en liten by som åstadkommit något tillsammans. Jag har verkligen älskat alla projekt jag varit med i. Men visst kan jag se mig själv och tänka “vad fan gör jag där?”.
Att se sig själv måste väl samtidigt vara ett av de få sätten man som skådespelare kan se att man utvecklas, om man nu kan förhålla sig objektivt?
– Jag märker det också på min egna process. Nu till exempel när jag filmade Mörkt hjärta så jobbade jag med den otroliga fotografen Jasper Spanning, som också jobbade med mig på Hjärter dam för fem år sedan. Jag märker verkligen skillnaden på vårt samarbete från den tiden och nu. Min förståelse för alltifrån manus till filmskapandet har blivit mycket djupare. Man märker också ett annat lugn, i Cirkeln var jag förlamande nervös i mina scener. Jag tänker att man utvecklas hela tiden.
I Mörkt hjärta spelar Gustav Lindh karaktären Marcus. Hans tolkning av honom är fascinerande, då den trots sin oroväckande rastlöshet och mörka tyngd, väcker en hel del sympati. Det är en sorglig figur, desperat att bli älskad. Men också en farlig sådan.
– Jag minns någon som hade läst manuset och sa att “han är så himla manipulativ”, säger Gustav. Så såg inte jag det, utan jag och Möller pratade mycket om karaktärens djup. Hur hade hans liv sett ut innan händelserna i serien? Det finns inga mamma i bilden, det är en person som fastnat mellan att vara ett lämnat, sårat barn och att vara en farlig ung man. Där någonstans rör vi oss, det blir en väldigt komplex figur med känslor över hela spektrumet. Där är det också spännande med miniserieformatet, du får längre tid att spela ut hela pusslet, allting behöver inte komma fram i första scenen. Man hinner utforska en del, och jag kunde också se på hur Clara Christiansson Drake och Aliette Opheim reagerade på det. Jag skulle inte säga att jag nödvändigtvis alltid försvarar mina karaktärer, men jag försöker alltid ha sympati för att förstå hur de hamnat där de är.
Den långa scenen i sista avsnittet med Aliette var en av de bästa, det fanns ett spännande maktspel där vi vet om saker som inte Marcus vet.
– Precis. Vi pratade mycket om att Marcus inte är en point-of-view-karaktär, och det är spännande att jag som skådespelare vet att min karaktär kommer att ses utifrån de andra karaktärerna. Eftersom jag visste att den här långa sekvensen skulle komma i sista avsnittet och att vi där skulle vara själva med honom för första gången, var det kul att portionera ut honom lite i taget fram tills det tillfället.
Ja man sitter ju på nålar, för man vet inte vad som kommer hända. Det här är ju en mörk historia, hur var stämningen på set?
– Jag, Möller, Jasper, Clara och Aliette blev bästa kompisar, så det blev en trevlig stämning. Samtidigt jobbade vi med en tematik och med känslor som är väldigt mörka. Det drabbas man såklart av, men det var en jättefin inspelning som gett mig vänner för livet. Gustav Möller är otroligt ambitiös, och han sätter en jättebra stämning. Han och Jasper har jobbat tätt ihop innan och de är bägge ambitiösa, vilket smittar av sig.
Överväldigades av The Northman
Det framkommer tydligt i vårt samtal att Gustav har ett stort filmintresse. I april har “The Nortman” premiär, som är regisserad av Robert Eggers – en av vår tids mest spännande regissörer med filmerna “The Witch” och “The Lighthouse” under bältet.
– Det är verkligen helt bananas, utbrister Gustav. Jag har en lista på regissörer jag skulle vilja jobba med. Där finns bland andra Gustav Möller, Björn Runge och Robert Eggers. Att då plötsligt få träffa dem… man måste nästan nypa sig i armen. Men det finns namn kvar!
När man ser andra filmer Robert Eggers har gjort är det ett sånt otroligt arbete med språket och skådespelarna. Hur fick du rollen och vad kan du egentligen berätta om din karaktär? Vi vet inget om honom.
– Jag vågar inte riktigt berätta något heller, men jag fick rollen efter att producenten hade sett Hjärter dam. Ett mejl från min agent dök ner där det stod han frågade om jag kunde göra en provfilmning för en film av Robert Eggers. Det gick rätt fort och plötsligt hade jag ett långt Zoom-samtal med Robert där vi snackade film och jobbade med en scen. Sen kom ett erbjudande.
Hur nervös var du?
– Otroligt nervös! Men också peppad. Alla som jobbade med filmen var supertrevliga och de är ju där de är i karriären eftersom de är så proffsiga. Det var en mäktig upplevelse.
Det är ju riktigt stora namn som du jobbade med. Har du lyckats ta in det?
– Jo, men jag är ett stort fan av filmer och skådisar, och har en stor respekt för allt arbete folk i filmvärlden lägger ner. Men min beundran hämmar inte mitt arbete. När jag står för att filma en scen har jag fullt fokus på det. Att jag jobbar med de här jättenamnen och att filmen kommer att ses över hela världen, glömmer jag bort i den situationen.
Har du sett filmen än? Det är min mest efterlängtade för i år.
– Är det sant? Vad kul! Du kommer inte att bli besviken. Det var överväldigande att se den, den är riktigt grym.
Om filmen alla borde se
Gustav Lindh är även aktuell med Björn Runges filmatisering av Alex Schulmans rosade roman "Bränn alla mina brev". I den spelar han författaren Olof Lagercrantz som dras in i ett ruggigt triangeldrama.
– Björn Runge är en otroligt stark regissör som har med boken i filmens DNA, samtidigt som han försökt sätta sin version av historien, säger Gustav. Björn har jag varit fascinerad av länge, sättet han jobbar på med skådespelare har jag aldrig varit med om. När det kommer till personlig regi är han i världsklass. Jag jobbade med Bill Skarsgård och Asta Kamma August i filmen, och tillsammans med Björn var det som att vi var på en egen planet. Det låter nästan lite pretentiöst, men jag är väldigt spänd på att se filmen. Jag har en väldigt kroppslig och själslig upplevelse att göra den, det var en väldigt fin roll att jobba med, det var jättekul att spela Olof Lagercrantz.
Kan du ge något filmtips? Vad för film gillar du att se på?
– Världens värsta människa av Joachim Trier säger hela världen är bra och jag kan bara instämma. Den är fem plus, alla borde se den. Men det är en stor fråga, svår!
Det är ju det, jag hatar själv den där frågan egentligen. Alla förväntar sig att man ska ha massa tips bara för att man gillar film.
– Ja, precis. Men min syrra och hennes kille brukar fråga mig och jag vet exakt vad de gillar. De frågade mig förra veckan om tips, och jag föreslog Flight med Denzel Washington. Sedan ringde de efteråt för att berätta hur bra den var och jag svarade “I KNOW”! Så där är det lite enklare när man vet vad folk gillar, men generellt är det en svår fråga. Men Världens värsta människa tycker jag är svår att inte få ut något av. Roliga skådespelare, otrolig regi och fantastiskt manus.
Jag antar att det också är en regissör som står på listan?
– Jocke Trier? Ja, verkligen! Han står högt upp på den.
Med det tackar vi Gustav Lindh för pratstunden. Mörkt hjärta finns nu att streama på Discovery+.