BIODÖDEN: Filmtopp undersöker läget på Biostaden i Kalmar
Hur klarar sig en lokal aktör i pandemins grepp?
Filmtopp tar pulsen på en lokal biograf i Kalmar: Biostaden som ägs och drivs av Svenska Bio. Vi intervjuar platschef Gunnar Lindh som både blickar framåt och bakåt och reflekterar sig igenom krisen som pandemin ställt till med.
Det har sannerligen varit ett märkligt år för oss cineaster. Pandemin har vänt upp och ner allas tillvaro och för oss som värnar om den trygghet som bara en biofåtöljs ombonade famn kan erbjuda har läget varit grått och stundtals inhumant tråkigt. Biografkrisen pågår i allra högsta grad fortfarande.
Den 17 mars 2020 nåddes vi av beslutet om att Filmstaden stänger ner sina salonger och samtliga visningar. Vi börjar se ljusningar långt borta i horisonten i form av en ökad vaccinationstakt och lättade restriktioner från och med den 1 juni, men salongerna på Filmstaden är fortfarande alltjämt stängda.
På Svenska Bio tänkte man annorlunda - man har hållit öppet för visningar med ett publiktak på max åtta personer samt utforskat ett uthyrningssystem där mindre sällskap själva kunnat boka salonger för såväl film som TV-spel. Biostaden i Kalmars platschef Gunnar Lindh berättar att uthyrningssystemet blev en oväntad succé:
– Det var någon av våra kollegor i landet som kom på den briljanta idén att vi kunde hyra ut salonger och det slog igenom stort i början och då hade vi fullt upp. Det var vilda västern där ett tag men sedan fick vi styrsel på det. Det bokas på lite fortfarande. Uthyrningen är ett lysande exempel på en positiv effekt som vi kommer att fortsätta med, hoppas jag, i alla fall om jag har någonting att säga till om, säger Gunnar Lindh.
Om coronasäkra i biosalonger.
En het potatis har ju även varit hur biografer kan garantera ett smittsäkert besök och Lindh lyfter filmstadens redan anpassade bokningssystem som tar hänsyn till social distansering:
– Vi använder Filmstadens bokningssystem och när folk köper sina biljetter så ser systemet självt till att platserna bredvid blir upptagna så att ingen kan köpa dem. Detta innebär att det avstånd som måste hållas säkras direkt plus att vi bara har varannan rad att köpa platser på. Det är ju mycket enklare att hålla avstånd i en sån här verksamhet än i exempelvis affärer. Man kan slå huvudet blodigt genom att fundera på det här men det är bara att acceptera och gå vidare.
Det är inte bara antalet besökare och införandet av insatser för att garantera ett smittsäkert biobesök som drastiskt förändrats utan även distributionen av filmer har genomgått en stor förändring. Lindh fortsätter:
– Om vi tittar på filmdistributörerna så kan man ju tycka och tänka saker där också. Vi som är i denna delen av branschen kanske tycker att vissa distributörer har tänkt lite fel när dom har släppt storfilmer direkt till streaming, men det är kanske en annan debatt. Man får ju förstå dem också, det är ju väldigt stora organisationer som måste få in pengar på något sätt.
MER LÄSNING: Biodöden – kritiskt läge för landets biografer!
Om att släppa film direkt till streaming.
Att distributörer valt att skippa en biorelease är alltså något som lyfts som negativt av den lokala aktören. En annan metod som nyttjats är att släppa nya filmer simultant till både bio och streaming, ofta då för en extra kostnad. Denna hybrid är lyfter Lindh fram som en positiv metod och för in diskussionen på en internationell nivå:
– Filmen Raya som vi kör nu, släpptes simultant till både bio och streaming men till ett högre pris till streaming utöver prenumerationsuppgiften. Man kan tycka att det borde göras likadant med fler filmer, att bara släppa till streaming är ett koncept jag inte riktigt förstår. Sedan kan man ju då halka in lite på hur de som bestämmer här i Sverige kring distribution av filmer kontra resten av världen tänker. Släpp på filmerna, ju fler kanaler de får ut filmerna i desto bättre borde det vara för dem, tänker jag.
Vidare styrs samtalet in på hur framtiden ser ut för biosugna Kalmariter. Vi är många som hoppas på att restriktionerna lättar och nu har besked om den 1 Juni tagits sikte på. Skulle smittläget däremot försämras och gränsen för åtta personer tvingas ligga kvar spekulerar och reflekterar Lindh kring hur länge verksamheten skulle överleva:
– Jag är inte jätteinsatt i detta, då dessa beslut tas på en högre nivå, men vad jag förstår så får vi ju bidrag från staten även för våra verksamheter och det är väl när det bidraget dras in dom det kommer att gå väldigt, väldigt snabbt neråt. Ska man nu försöka vara lite positiv så har man, ur en företagssynpunkt, fått titta på sina kostnader. Man har fått lära sig vad det är som kostar så att man i framtiden kanske kan ta lärdom av det för att göra en effektivare verksamhet.
MER LÄSNING: Så ser Filmstaden på Disney+
Jag förväntade mig en domedagsprofetia innan intervjun genomfördes med bistra besked om hur biografer snart förtvinar till ett grått, avlägset minne men Lindh lugnande mina nerver. Intervjun lämnade mig med såväl hopp och en genuint beundran för uppfinnesrikedomen hos en verksamhet som genomgått de kanske mest drastiska förändringar någonsin
Avslutningsvis hälsar undertecknad att jag hoppas att vi snart ses i biomörkret igen.