Lucas Bravo efter stora genombrottet: ”Jag tror inte på mig själv”

För 20 år sedan började Lucas Bravo på scenskolan, men det är först nu som 36-åring som hans karriär har börjat ta fart på riktigt. Efter att ha spelat Gabriel i Netflix succéserie Emily in Paris har han synts i Oscarsnominerade Mrs. Harris Goes to Paris (2022) och spelat mot George Clooney och Julia Roberts i Ticket to Paradise (2022). Nu är han aktuell i Mélanie Laurent-regisserade Freedom, i vilken han spelar den mytomspunne, franske gentlemannarånaren Bruno Sulak.

– Min storebror från Korsika och är besatt av maffian och filmer som Scarface, Gudfadern och One Upon a Time in America, säger Bravo när jag frågar honom var han hämtade inspiration ifrån för sin rolltolkning. Men eftersom Mélanie var regissör skulle det inte bli en film med en massa testosteron, utan en kärlekshistoria. Så jag ville inte bli för influerad av verk från manliga regissörer som regisserar andra män, utan fokusera på Mélanies vision.

– Jag åt middag med Benoît Magimel och frågade honom om hans rolltolkning i gangsterfilmen La French och han sa, "Jag känner till Bruno Sulak, men jag tror inte att många kommer ihåg honom så du borde göra din egen tolkning", och det var det jag gjorde. Jag använde mina egna trauman och vanor och kopplade dem till mitt researcharbete. Polisen som jagade Bruno  gav mig inspelningar från deras samtal så jag kunde höra hans röst. Sedan var kostymavdelningen snälla nog att ge mig likadana kläder som Sulak hade. Det handlar om de små detaljerna, men tolkningen är till hälften min egen och till hälften research.

"Det har förändrat mycket för mig"

Bruno Sulak var på många sätt en person som var större än livet. Att sätta sig in i en sådan karaktär, har det påverkat ditt sätt att tänka och att vara privat?

– Jag är ingen metodskådespelare, men jag märkte förra sommaren att mitt liv undermedvetet formades efter karaktären och vad han genomgick. Det är som att jag får tillgång olika verktyg, och när det kom till Bruno så knöt jag an till hans känsla för integritet och att alltid stå vid sitt ord. Jag gillar det och jag tror att det är något vi håller på att förlora så det har jag försökt att tillämpa under det senaste året med mina vänner, familj och i livet i allmänhet. Det har förändrat mycket för mig.

Det känns som att han hade några väldigt inspirerande kvaliteter och var väldigt filosofisk.

– Ja, han var en poet med en förståelse för ord. Jag läste hans dikter och berättelser och det var en av nycklarna för mig att knyta an till honom. Jag älskar språk och ord, hur precisa eller väldigt begränsande de kan vara. Ibland är vi beroende av ord och måste begränsa sitt medvetande till dem, även om de inte riktigt beskriver vad man går igenom. Men han var en bra författare och hade en unik världsbild. Med sina stora handlingar tror jag att han ville återföra syfte i saker och ting, för han var i grund och botten en mycket principfast man med bakgrund inom militären.

"Jag tror inte på mig själv. Jag har inte samma självförtroende som andra verkar ha"

Om jag har rätt så började du studera skådespel 2003, när förstod du att det skulle bli din profession?

– Jag tror aldrig att man inser det, utan att man mestadels kämpar och hoppas på en möjlighet. Jag tror att tur är när förberedelser möter tillfälle så man måste vara förberedd och tro på sig själv, våga chansa. För mig började det röra på sig när jag slutade spela säkert och ha skådespelet som en sidosyssla. Någonstans bestämde jag mig för att lämna allt annat och satsa fullt ut, med alla risker det innebär och det var då saker och ting började röra på sig.

Men då måste man någonstans ha en stor tilltro till sig själv?

– Det är ganska ironiskt eftersom jag inte tror på mig själv. Jag har inte samma självförtroende som andra verkar ha, men samtidigt är självförtroende ett skådespel i sig. Jag behövde verkligen skådespelet, det var något akut snarare än en passion. Jag visste inte vem jag var. Jag reste mycket med min pappa som barn och var alltid "nya killen" överallt, utan att passa in i gruppdynamiken. Så första gången [jag fick ett manus] var det som en ritning till hur man pratar, hur man går, hur man klär sig och hur man tänker. Det var tröstande att ha en manual till en människa som var så långt ifrån mitt eget liv. 

– Jag applicerade verktyg från olika karaktärer till mitt eget liv, rent terapeutiskt och gav mina sår och trauman till karaktärerna. Det hjälpte mig att hitta mig själv. Så skådespelet var först en nödvändighet och sedan sögs man bara in i det, dess mångfald och riklighet. Alla historier man kan berätta, alla möjligheter. Det handlar inte så mycket om att tro på sig själv, utan om att ta de första stegen och att göra det utan att tänka på vad andra gör.

"Jag behöver skapa någonting från grunden"

Du har nyligen varit med i en Hollywoodfilm, är aktuell med Freedom och har fem andra kommande projekt. Jag har också förstått att du vill arbeta bakom kameran. Var är du på väg för någonstans med din karriär, hur ser de närmaste åren ut?

– Jag är väldigt instinktiv, jag hoppar i polen och lär mig sen att simma, så jag gillar inte att blicka för långt fram. Jag tror att jag är fullbokad till den 25 september nästa år, men idealiskt har jag skrivit färdigt min egen film nästa sommar och är redo att filma i starten av 2026. Det är mitt mål, att berätta min historia, med mina influenser och genom mitt kreativa perspektiv. Jag måste vara vid roten av den kreativa processen för att känna mig lite mer fullständig, även om man aldrig känner sig helt fullständig och det varar bara en viss tid. Men jag behöver skapa någonting från grunden, och det är det jag ska sträva efter de närmaste åren.

Med det tackar vi Lucas Bravo för pratstunden. "Freedom" finns nu att streama på Prime Video.